Slutsatser och implikationer för framtida forskning

Studiens slutsatser är att även om socialsekreterare har en del teoretisk kunskap om anknytningsteori så saknas mer konkreta verktyg och metoder för att göra bra bedömningar i den levande praktiken. Detta är något som efterfrågas speciellt i arbetet med familjehemsplacerade barn. Det saknas en enhetlig innebörd av begreppet barnets bästa, vilket på ett sätt är förståeligt i och med begreppets komplexitet och det faktum att det är något individuellt för alla barn. Viktigt är dock att medvetandegöra och belysa denna komplexitet och rörlighet. Vad gäller det professionella handlingsutrymmet och möjligheter att arbeta utifrån anknytningsteorin och barnets bästa så påverkas det av många faktorer, såväl individuella som kontextuella. Det faktum att dessa faktorer är svåra att förändra för den enskilde socialsekreteraren ger upphov till frustration och dilemman. Slutligen är begreppet gråzon illustrativt för det sammanhang, inom vilket socialsekreteraren verkar och bör uppmärksammas utanför den sociala barnavården för att öka förståelsen av deras komplexa vardag.

Vidare studier på ämnet som vi tycker oss se ett behov av är att ta reda på vilka verktyg och metoder som skulle kunna vara ett stöd för att utreda och bedöma anknytningsmönster. Andra teoretiska perspektiv skulle möjligvis kunna appliceras på forskningsfrågan, såsom ett flerdimensionellt föräldraskap eller resilience. Intressant vore också att studera anknytningens betydelse i förhållande till domstolarnas perspektiv eller genomföra en liknande studie med familjehemsföräldrar eller placerade barn som informanter.

Den sista frågan gäller huruvida vi besvarat vårt syfte, vilket vi menar att vi har gjort. Vi menar att vi belyst och synliggjort problem i socialsekreterares arbete med anknytningsteori och begreppet barnets bästa. Det är ju precis det, som också sagts ovan, som är forskningens uppgift, att synliggöra och medvetandegöra fenomen och strukturer samt producera ny kunskap i ett svårt och komplext ämne.

40

Referenslista

Andersson, Gunvor (2013). Reflektioner om dilemman i social barnavård. Socialvetenskaplig tidskrift 2, 93-107.

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Barnombudsmannen (2001). Barnets bästa - Från vision till verklighet. Stockholm: Fritzes. Barnperspektivet (2015). Barnets rättigheter. Vårdnad, boende och umgänge. Hämtad den

151031 från http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/vardnad.

Bergmark, Anders, Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (2011). Evidensbaserat socialt arbete. Teori, kritik och praktik. Stocksholm: Natur & Kultur

Bowlby, John (2010). En trygg bas. Kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Svenska utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur.

Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord & Risholm Mothander, Pia (2006). Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Andra upplagan). Malmö: Liber. Cederborg, Ann-Christin (2014). Utsatta barn och ungdomar. I Ann-Christin Cederborg (red.),

Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. (s.49-70). Malmö: Gleerups.

www.Codex.vr.se Hämtat den 151025

Coleman, Heather & Unrau, Yvonne A. (2014). Qualitative Data Analysis. A Step-by-Step Approach. I M. R, Grinnell & A.Y, Unrau (Red.), Social work research and evaluation; foundations of evidence-based practice. (s. 555-572). Oxford University Press.

Fahlberg, Gunnar (2012). Socialtjänstlagarna. (13: de upplagan). Malmö: Liber. Familjehemmet, (2015) Att bli familjehem. Hämtat den 160118 från

http://www.familjehemmet.se/bli_kontaktfamilj.php

Gilje, Nils & Grimen, Harald (1993). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Didalos

Gochros, Harvey L. (2014). Interwieving. I M. R, Grinnell & A.Y, Unrau (Red.), Social work research and evaluation; foundations of evidence-based practice. (s. 389-413). Oxford University Press.

Gustavsson, Andreas (2015). Välfärden går sönder om vi inte satsar på socialtjänsten. ETC. hämtad den 160119 från http://www.etc.se/ledare/valfarden-gar-sonder-om-vi-inte-satsar- pa-socialtjansten.

41

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi (Tredje upplagan) Stockholm: Natur & Kultur.

Höjer, Ingrid (2012). Att vara familjehem – om ett delat föräldraskap. I Margareta Bäck Wiklund & Thomas Johansson (red.), Nätverksfamiljen. (s.158-175). Stockholm: Natur & Kultur.

Höjer, Ingrid, Sallnäs, Marie & Sjöblom, Yvonne (2012). Introduktion. I Ingrid Höjer, Marie Sallnäs & Yvonne Sjöblom (red.), När samhället träder in. (s.7-10). Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Roine (1997). Vid byråkratins gränser. (Andra upplagan). Lund. Arkiv förlag. Kvale, Steinar, & Brinkmann, Steinar (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje

upplagan). Malmö: Studentlitteratur.

Lagerblad, Anna (2008). Tryggare kan barnen vara. Svenska dagbladet. Hämtad den 151108 från http://www.svd.se/tryggare-kan-barnen-vara

Lapidus, Arne (2014). Socialtjänsten i kris – risk för nya dödsfall. Expressen. Hämtad den 160118. http://www.expressen.se/nyheter/dokument/socialtjansten-i-kris--risk-for-nya- dodsfall/.

Lesch, E, Deist, M, Booysen, L & Edwards, E. (2013). South African social workers' knowledge of attachment theory and their perceptions of attachment relationships in foster care supervision. Children and Youth Services Review 35 1101–1109.

Linden, Gunilla (2002). Psykodynamiska perspektiv på sociala problem. I Anna Meewisse och Hans Swärd (red.) Perspektiv på sociala problem. (s.199-227). Stockholm: Natur och Kultur.

Lindqvist, Rafael & Nygren, Lennart (2006). Social teori och socialt arbete. I Anna Meeuwisse, Sune Sunesson & Hans Swärd (red.), Socialt arbete – En grundbok. (Andra utgåvan s. 94-109). Stockholm: Natur och kultur.

Lipsky, Michael (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation.

Lunden, Karin (2004). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Göteborgs universitet. Psykologiska institutionen.

Mattsson, Titti (2006) Det familjehemsplacerade barnet som rättighetsbärare: En utgångspunkt i det sociala arbetet med barn och ungdomar. Socialmedicinsk tidskrift 1. 66- 73.

42

Mennen, Ferol. E & O’Keefe, Maura. (2005). Informed decisions in child welfare: The use of attachment theory. Children and Youth Services Review 27. 577–593.

Meeuwisse, Scarramuzzino & Swärd 2011, Everyday realities and visionary ideals among social workers in Nordic countries: A matter of specialization and work task? Nordic Social Work Research, vol 1, nr 1, 5-23. London: Sage.

Petersson, Gunilla (2003). Med hänsyn till barnets vilja? Socialtjänstlagens barnperspektiv och den nya välfärdsstatens villkor. I Bengt Sandin och Gunilla Halldén (red.), Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. (s. 139-176). Stockholm: Symposium.

Ponnert, Lina. (2015). Barnets bästa I teori och praktik. När olika logiker möts. Socionomen 6. 49-56.

Schiratzki, Johanna (2003). Barnkonventionen och barnets bästa- globalisering med reservation. I Bengt Sandin och Gunilla Halldén (red.), Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. (s. 25-52). Stockholm: Symposium. Schofield, Gillian & Beek, Mary, (2009). Growing up in foster care: providing a secure base

through adolescence.Child & family social work, 14/33, 255-266.

Singer, Anna (2012). Barnets bästa: om barns rättsliga ställning i familj och samhälle. (6.,[omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

SFS 2001:937. Socialtjänstförordningen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

Socialstyrelsen, (2014) Barn och unga – insatser år 2013. Vissa insatser enligt

socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Hämtad den 160118 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19485/2014-9-1.pdf Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2013). Kunskapens former. Stockholm: Liber. SOU 2005:43 Vårdnad - Boende - Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, Del B. Hämtad

den 151106 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens- offentliga-utredningar/SOU-200543_GTB343/

SOU 2014:3 Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga. Hämtad den 160118 från http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga- utredningar/2014/02/sou-20143/

Stiftelsen allmänna barnhuset (2004:2) Att knyta an, en livsviktig uppgift. Om små barns anknytning och samspel. Stockholm: Författaren.

43

Svensson, Frida (2015). Växande kris i socialtjänsten. Svenska dagbladet. Hämtad den 160118 från http://www.svd.se/vaxande-kris-i-socialtjansten/om/sverige.

Svensson, Kerstin, Johnsson, Eva & Laanemets, Leili (2008) Handlingsutrymme – Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. (Andra upplagan) Malmö: Liber. Tucker, David, J. & MacKenzie, Michael, J. (2012). Attachment theory and change processes

in foster care. Children and Youth Services Review 34, 2208–2219.

Williams, Margareth, Unrau, Yvonne A., Grinell Jr.,Richard, M., Irwin, Epstein (2014). The Qualitative Approach. I M. R, Grinnell & A.Y, Unrau (Red.), Social work research and evaluation; foundations of evidence-based practice. (s. 79-96). Oxford University Press. Örebro läns landsting & Regionförbundet Örebro (2011) Tidiga insatser föräldra-

barnrelation/anknytning. Slutrapport. Hämtad den 160118 från

http://www.regionorebrolan.se/

Östberg, Francesca (2010). Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den sociala barnavården. Rapport i socialt arbete nr 134. Stockholms universitet.

44

Bilaga 1.