6. Diskussion
6.4 Slutsatser och implikationer för vidare forskning
I studien konkluderas att kåranda är betydande för kadetternas identifikationsprocess. Studiens resultat visar att kårandan förstärks under de typer av extremförhållanden som är specifika för soldatyrket. Gemenskapen blir då viktig bland annat eftersom soldaterna måste ta hand om varandra och känna till varandras styrkor och svagheter. Vänskapliga band betonas således som ett viktigt resultat av kårandan. I studien framkommer det även att kårandan influerar
identifikationsprocessen genom den uppgiftsorientering och ansvarskänsla gentemot gruppen som arbetet omfattas av. Detta innebär att gruppen tillskrivs större innebörd än individen i arbetet och kadetterna influeras således av de kollektiva normer, värderingar och tankar som förekommer i gruppen. Resultatet visar att detta influerar identifikation genom att den sociala identiteten formas av den kollektiva identifikationen. De uppmärksammade tendenserna till ett särskilt typ av språkbruk inom organisationen stärker gruppens inflytande på den sociala identiteten. Gruppens särart förstärks genom att gruppen går före individen under de extremförhållanden och specifika situationer soldatyrket innefattas av. På så sätt influerar kårandan identifikationen särskilt under dessa förhållanden.
Det finns fler faktorer än kåranda som bidrar till kadetters identifikationsprocess i den militära omgivningen. Det finns exempelvis en individualism i form av bland annat karriärmål som bidrar till identifikation, men som inte nödvändigtvis härleds till organisationens kåranda.Detta pekar på identifikation utifrån det individuella, samtidigt som kadetternas
37
kan däremot härledas till kårandan men i sådana situationer är individen i fokus och inte gruppen. När arbetet betonar gemensamma mål influerar gruppen den sociala identiteten och på så sätt formas identifikationen av kåranda både utifrån individen och av gruppen.
Symboler har en betydelse för kåranda och identifikation genom att symboler bidrar till att stärka tillhörigheten och identifikationen till bland annat den egna gruppen, förbandet eller vapengrenen. Symboler bidrar också till att särskilja den egna gruppen från andra grupper inom organisationen och kårandan skiljer sig åt mellan dessa subkulturer. Resultatet tyder på att kadetternas sociala identitet influeras av kårandan inom dessa subkulturer i större utsträckning än vad de influeras av den generella kårandan inom Försvarsmakten.
I framtiden är det intressant att studera mer ingående hur kårandan influerar
identifikationsprocessen beroende på inom vilken subkultur man befinner sig. Vissa kadetter upplevde starkare tillhörighet till det specifika förband eller vapengren de tillhörde än vad andra gjorde. Detta talar för att kårandans inflytande av identifikationsprocessen är beroende av kårandan inom den specifika sociala miljön.
Utifrån studiens resultat har kadetternas språkbruk uppmärksammats som anspelar på att gruppen är särskilt central i arbetet. Användandet av ”vi” istället för ”jag” var återkommande i mertalet intervjuer vilket ansågs intressant med hänsyn till kåranda och gruppidentifikation. Då det teoretiska ramverket till denna studie inte berört lingvistik kan det vara intressant att bedriva lingvistiska studier av detta fenomen i framtiden för att få ytterligare förståelse för relationen mellan gruppen och individen.
Några kadetter belyste avreglarandet av värnpliktssystemet och det diskuterades huruvida detta kunde utgöra en förändring i de bakomliggande motiven till att man söker sig till Försvarsmakten. Flera av kadetterna betonade sin önskan till karriärutveckling, och inte
primärt en kollektiv gemenskap, som anledning att söka sig till organisationen, vilket potentiellt kan vara specifikt för de som valt att utbilda sig vidare till officer eller specialistofficer. Det hade därför varit intressant att studera vilka anledningar som fick soldater att söka sig till
Försvarsmakten, oberoende om de ämnar söka sig vidare inom organisationen eller inte. Det finns både positiva och negativa aspekter av kåranda i olika sociala omgivningar. Den kåranda som finns inom Försvarsmakten skiljer sig troligtvis från den kåranda som finns inom andra sociala grupper. Gemensamt för dessa grupper är kårandans funktion att stärka
sammanhållningen inom gruppen och att medlemmarna tror på gruppens gemensamma mål. Även om exempelvis fotbollshuliganers intentioner inte överensstämmer med militärens bidrar kåranda på ett liknande sätt till att förena gruppen gentemot övriga i samhället. Denna studie har främst utforskat fördelar med kårandan och dess inverkan på identifikationen. Med hänsyn till den vetenskapliga problematik avseende kårandans outforskade betydelse för identifikation belyser denna studie delar av denna kunskapslucka. Då studien framhäver hur positiva aspekter av kåranda influerar identifikationen är det därför relevant att ytterligare utforska hur kåranda kan ha fler effekter på identifikationsprocessen. Kårandan skapar en gemenskap där
medlemmarna gör allt för laget för att uppnå organisationens mål. Med hänsyn till fall inom militär verksamhet där det funnits en överdriven tilltro till organisationen är det relevant att i framtiden studera den eventuellt negativa inverkan kåranda har på individerna inom militär verksamhet.
38
Referenser
Alvesson, M. & Björkman, I. (1992). Organisationsidentitet och organisationsbyggande: En studie
av ett industriföretag. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. (2015). Organisationskultur och ledning. Malmö: Liber.
Artherton, S. (2009). Domesticating military masculinities: home, performance and the negotiation of identity. Social & cultural geography, 10(8), 821-836.
Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber.
Bales, R.F. (1950). Interaction process analysis: a method for the study of small groups. Cambridge Mass.: Addison-Wesley
Bergman, B. (2016). Poliser som utbildar poliser: Reflexivitet, meningsskapande och professionell
utveckling (Doktorsavhandling). Umeå universitet.
Blondin, M. (2014). Övning ger färdighet?: Lagarbete, riskhantering och känslor i brandmäns
yrkesutbildning (Doktorsavhandling). Linköpings Universitet.
Bourgeois, L. J., III, McAllister, D. W. & Mitchell, T. R. (1978). The effects of different
organizational environments upon decisions about organizational structure. Academy of Management
Journal, 21(3), 508-514.
Britt, T.W., Adler, A.B. & Castro, C.A. (2006). Military life: the psychology of serving in peace and
combat. Westport: Praeger Security International.
Creswell, J. W. (2007). Qualitative inquiry & research design: Choosing among five approaches. Thousand Oaks: SAGE.
Försvarsmakten (2011). Det bästa halvåret i mitt liv. Hämtad 2017-03-28 från
http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2011/06/det-basta-halvaret-i-mitt-liv/
Försvarsmakten (2016). Vägen framåt. Hämtad 2017-02-01 från
http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/07/vagen-framat/
Gadamer, H.G. (2012). ”Om Förståelsens Cirkel” i Marc-Wogan, K. et al. Filosofin Genom Tiderna:
1900-talet – Efter 1950. Thales: Stockholm
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg. Daidalos. Goffman, E. (2014). Totala institutioner: fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Lund: Studentlitteratur.
Hamadé, H. & Salihu, D. (2015, 17 november). De är svenskar – och krigar för IS. Expressen. Tillgänglig: http://www.expressen.se/nyheter/de-ar-svenskar--och-krigar-for-is/
Jenkins, R. (2008). Social identity. London: Routledge.
Johansen, R. B., Laberg, J. C. & Martinussen, M. (2013). Measuring military identity: Scale development and psychometric evaluations. Social Behavior and Personality: an international journal,
41(5), 861-880.
Johansen, R. B., Laberg, J. C. & Martinussen, M. (2014). Military identity as predictor of perceived military competence and skills. Armed Forces & Society, 40(3), 521-543.
39
Johansen, R. B., Martinussen, M. & Kvilvang, N. (2015). The influence of military identity on work engagement and burnout in the norwegian army rapid reaction force. Journal of Military Studies. 6(1), 36-46.
Johansson, F. & Nilsson, L. (2016, 15 mars). Storbråk mellan fotbollshuliganer. Expressen. Tillgänglig: http://www.expressen.se/nyheter/storbrak-mellan-fotbollshuliganer/
Kernic, F., Tawaefi, T. & Ydén, K. (2010). Militärsociologi: en introduktion. Stockholm: Försvarshögskolan.
Kåranda. (1834). I Svenska Akademins Ordbok. Hämtad 26-04-2017 från
http://www.saob.se/artikel/?seek=k%C3%A5randa&pz=1#U_K3383_219511
Lancaster, S., L. & Hart, R., P. (2015). Military Identity and Psychological Functioning: A Pilot Study. Military Behavioral Health. 3(1), 83-87.
Larsson et al. (2001). Leadership under Severe Stress: A Grounded Theory Study. I R. Lester & A.G. Morton (ed.) Concepts for Air Force leadership. Maxwell: Air University
Mylle, J. (2007). From a psychological to a behavioural sciences approach and beyond in military research: Current status and trends. I G. Caforio (Ed.), Social Sciences and the Military. An interdisciplinary
overview (s. 123-143). Oxon: Routledge.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans - Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Universitetsforlaget.
Spaaij, R. (2008). Men like us, boys like them: Violence, masculinity, and collective identity in football hooliganism. Journal of Sport and Social Issues, 32(4), 369-392.
Stenmark, H. (2005). Polisens organisationskultur: En explorativ studie (Doktorsavhandling). Umeå Universitet.
Titunik, R. F. (2008). The Myth of the Macho Military. Polity, 40(2), 137-163. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tuyhag, E. (2014, 16 januari). Bolagen som skippar chefen. Svenska Dagbladet. Tillgänglig:
https://www.svd.se/bolagen-som-skippar-chefen
Vetenskapsrådet-Gustafsson, B., Hemerén, G. & Pettersson, B. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Rikspolisstyrelsen-Westin, C. & Nilsson, A. (2009). Attityd- och bemötandeproblem inom polisen. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Winman, E. (2012, 28 mars). Öppenhet viktigt för att lyckas med teambuilding. Motivaiton.se. Tillgänglig: http://www.motivation.se/uppleva/teambuilding/oppenhet-viktigt-att-lyckas-med-teambuilding
Woodward, R. (1998). 'It's a Man's Life!': Soldiers, masculinity and the countryside. Gender, Place
and Culture: A Journal of Feminist Geography, 5(3), 277-300.
Woodward, R & Jenkings, K. N. (2011). Military Identities in the Situated Accounts of British Military Personnel. Sociology. 42(2), 252-268.
40