6. Diskussion
6.5 Slutsatser och implikationer för vidare forskning
Sammanfattningsvis kan sägas att det finns skillnader mellan generationer fostrade under olika läroplaner. Huruvida dessa skillnader beror på skilda läroplaner går inte att uttala sig om efter den här undersökningen. Det var heller inte syftet. Målet var att undersöka om det finns skillnader mellan generationer fostrade under olika läroplaner och att sedan diskutera om det finns något som tyder på att dessa skillnader skulle kunna förklaras utifrån skillnader i innehåll mellan de olika läroplanerna. Skolan har ett fostrande uppdrag och läroplanerna är författade utifrån antagandet att skolan har inverkan på elevers värderingar. Det är dock inte problemfritt att omsätta läroplansvärderingarna i praktiken och det finns allt för många inverkande faktorer på värderingsformande för att en studie av den här sorten skulle kunna besvara en så omfattande och komplex fråga. Det är något som skulle vara intressant att studera vidare – det finns forskning och utvärderingar kring hur väl läroplanen omsätts praktiskt i undervisningen, men just att jämföra olika generationers värderingar och studera ifall de korrelerar med olika utformning av olika läroplaner verkar inte ha studerats i lika stor utsträckning.
Undersökningen har inte bidragit med något storslaget, men kanske öppnat upp för vidare studier av en aspekt av värderingar, generationer och skolans fostrande uppdrag som det ännu inte finns speciellt mycket forskning på.
43
8. Referenslista
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Allardt, E. (1977[1925]). Att ha, att älska, att vara: Om välfärd i norden (Ny tr. ed.). Lund: Argos.
ARS Research AB / Intervjubolaget IMRI. (2011a). Sweden 2011: Methodological
Questionnaire (WV6_Methodology_Questionnaire_Sweden_2011.pdf). Hämtad 2017-10-18 från http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp
ARS Research AB / Intervjubolaget IMRI. (2011b). Sweden 2011: WVS
Värderingsundersökning 2011 (WV6_Questionnaire_Sweden_2011). Hämtad 2017-10-18 från http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp
ARS Research AB / Intervjubolaget IMRI. (2011c). Sweden 2011: Codebook (WV6_Results_Sweden_2011_v_2016_01_01.pdf). Hämtad 2017-10-18 från http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp
Boman, Y. & Öst, I. (2002). En kritisk läsning av Studentspegeln 2002. Utbildning & Demokrati, 11(3), 107-119.
Botvar, P. K. (2005). The Moral Thinking of Three Generations in Scandinavia: What Role Does Religion Play?. Social Compass, 52(2), 185–195.
Dialektik. (u.å.). I Nationalencyklopedin [NE]. Hämtad 2017-12-25 från https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dialektik
Djurfeldt, G., Larsson R. & Stjärnhagen O. (2010). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Ekman, J. (2011). Skolan och medborgarskapandet: En kunskapsöversikt (Kunskapsöversikter, 11:1227). Stockholm: Skolverket.
Ekonomifakta. (2017a). BNP per capita. Hämtad 2017-12-13 från https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP-per-capita/ Ekonomifakta. (2017b). Flyktinginvandring. Hämtad 2017-12-13 från
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Integration/Flyktinginvandring/
Flanagan, S. C. (1982). Changing Values in Advanced Industrial Societies: Inglehart's Silent Revolution from the Perspective of Japanese Findings. Comparative Political Studies, 14(4), 403-444.
Gustafsson, L. (2000). Ungdomars moralutveckling – en enkätstudie (Doktorsavhandling, Karlstad University Studies, 2000:7). Karlstad: Karlstad University Press.
Hellevik, O. (2014). Ungdommens verdisyn – livsfase- eller generasjonsbetinget?. Tidsskrift for Ungdomsforskning, 1(1), 47-70.
44 Hermerén, G. & Vetenskapsrådet. (2011). Good research practice. Stockholm: The Swedish Research Council.
Hitlin, S., & Piliavin, J. A. (2004). Values: Reviving a Dormant Concept. Annual Review of Sociology, 30(1), 359-393.
Inglehart, R. (1977). The silent revolution: Changing values and political styles among western publics. Princeton, N.J: Princeton U.P.
Kluckhohn, C. (1962). Values and Value-Orientations. I Parsons, T. & Shils, E. A. (Red.), Toward a general theory of action: Theoretical foundations for the social sciences (s. 388-433). New York: Harper & Row.
Konsolidera. (u.å). I Nationalencyklopedin [NE]. Hämtad 2017-12-22 från https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/konsolidera Liljeström, R. (1976 [1928]). Uppväxtvillkor: samspelet mellan vuxna och barn i ett föränderligt samhälle. (3. uppl., 4. tr.). Stockholm: Liber Förlag.
Lindzey, G. & Aronson, E. (red.) (1985). Handbook of social psychology. Vol. 2, Special fields and applications. New York: Random House.
Norberg, K. (2001). The Constitutive Values of Swedish Schooling: A Challenge to the Inner Life of Schools. Pedagogy, Culture & Society, 9(3), 371–386.
Orlenius, K. (2001). Värdegrunden - finns den?. Hässelby: Runa.
Pettersson, T. (1988). Bakom dubbla lås : en studie av små och långsamma värderingsförändringar. Stockholm: Institutet för framtidsstudier, FRN. Rokeach M. (1973). The Nature of Human Values. New York: Free Press.
Rosengren, K. E. (1986). Media Linkages Between Culture and Other Societal Systems. Annals of the International Communication Association, 9(1), 19-56.
Schwartz, S. H. (2006), Value orientations: measurement, antecedents and consequences across nations. I Jowell, R., Roberts, C., Fitzgerald, R. & Eva, G. (Red.), Measuring attitudes cross-nationally - lessons from the European Social Survey (s. 169-203). Sage, London, UK. Schwartz, S. H. & Bilsky, W. (1987). Toward a Psychological Structure of Human Values. Journal of Personal Sociological Psychology. 53:550–562.
SFS 1985:1100. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sigurdsson, O. (2002). Den goda skolan: Om etik, läroplaner och skolans värdegrund. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (1980). Lgr 80. Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.
Skolverket. (1994). Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
45 Skolverket. (2000). En fördjupad studie om värdegrunden: Om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2015a). Elevinflytande. Hämtad 2017-12-05 från
https://www.skolverket.se/elever-och-foraldrar/elevinflytande-1.234275 Skolverket. (2015b). Läroplaner. Hämtad 2017-12-26 från
https://www.skolverket.se/regelverk/laroplaner-1.147973
SOU 1999:93. Den svenska skolan och demokratin: Möjligheter och begränsningar. Stockholm: Fritzes.
Statistiska Centralbyrån (SCB). (u.å.). Från massutvandring till rekordutvandring. Hämtad 2017-11-21från
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/ The World Values Survey (WVS). (u.å.). Hämtad 2017-10-26 från
http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp
The World Values Survey (WVS). (2015). World Value Survey 1981-2014 Longitudinal
Aggregate v.20150418, 2015. Hämtad 2017-12-19 från
http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp
Treijs, E. (2016-07-23). Vi svenskar ser oss som en moralisk stormakt. Svenska Dagbladet. Hämtad 2017-12-28 från https://www.svd.se/vi-svenskar-ser-oss-som-en-moralisk-stormakt-start
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Värdegrund. (u.å.). I Nationalencyklopedin [NE]. Hämtad 2017-12-12 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/värdegrund
Wiedmer, T. (2015). Generations Do Differ: Best Practices in Leading Traditionalists, Boomers, and Generations X, Y, and Z. Delta Kappa Gamma Bulletin; Austin, 82(1), 51–58. Zackari, G. & Modigh, F. (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Värdegrundsprojektet, Utbildningsdep., Regeringskansliet.
46
9. Bilaga
Här presenteras resultatet av korstabellanalysen för samtliga egenskaper – även de som inte visade på någon signifikant skillnad.
Tabell 1. – Oberoende, självständighet * Generation
Generation
A B
Oberoende, självständighet Vald (%) 79,2 60,5
Ej vald (%) 20,8 39,5
Total (%) 100 100
Kommentar: N = 344. Pearsons Chi2 = 0,000.
Tabell 2. – Hårt arbete * Generation
Generation
A B
Hårt arbete Vald (%) 18,2 15,8
Ej vald (%) 81,8 84,2
Total (%) 100 100
Kommentar: N = 344. Pearsons Chi2 = 0,347.
Tabell 3. – Ansvarskänsla* Generation
Generation
A B
Ansvarskänsla Vald (%) 83,1 68,9
Ej vald (%) 16,9 31,1
Total (%) 100 100
Kommentar: N = 344. Pearsons Chi2 = 0,002.
Tabell 4. – Fantasi* Generation
Generation
A B
Fantasi Vald (%) 48,1 53,7
Ej vald (%) 51,9 46,3
Total (%) 100 100
47
Tabell 5. – Tolerans och respekt för andra människor* Generation
Generation
A B
Tolerans och respekt för andra människor
Vald (%) 91,6 80,5
Ej vald (%) 8,4 19,5
Total (%) 100 100
Kommentar: N = 344. Pearsons Chi2 = 0,004.
Tabell 6. – Sparsamhet, att vara rädd om pengar och saker* Generation
Generation
A B
Sparsamhet, att vara rädd om pengar och saker
Vald (%) 22,7 35,3
Ej vald (%) 77,3 64,7
Total (%) 100 100
Kommentar: N = 344. Pearsons Chi2 = 0,011.
Tabell 7. – Beslutsamhet, uthållighet* Generation
Generation
A B
Beslutsamhet, uthållighet Vald (%) 31 32,3
Ej vald (%) 69 67,7
Total (%) 100 100
Kommentar: N = 344. Pearsons Chi2 = 0,795.
Tabell 8. – Religiös tro* Generation
Generation
A B
Religiös tro Vald (%) 4,5 2,6
Ej vald (%) 95,5 97,4
Total (%) 100 100
Kommentar: N = 343. N blir lägre på den här egenskapen för att siffrorna har rundats av i
beräkningen. Pearsons Chi2 = 0,341.
Tabell 9. – Osjälviskhet* Generation
Generation
A B
Osjälviskhet Vald (%) 40,3 34,7
Ej vald (%) 59,7 65,3
Total (%) 100 100
48
Tabell 10. – Lydnad* Generation
Generation
A B
Lydnad Vald (%) 13,5 15,9
Ej vald (%) 86,5 84,1
Total (%) 100 100
Kommentar: N = 344. Pearsons Chi2 = 0,546.
Tabell 11. – Självförverkligande* Generation
Generation
A B
Självförverkligande Vald (%) 38,3 30,7
Ej vald (%) 61,7 69,3
Total (%) 100 100