Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsans upplevelser kring sitt uppdrag att förebygga skolmisslyckande hos ungdomar samt att analysera vilka faktorer som verkar skyddande för eleverna på gymnasiet. De frågeställningar som kom att ligga till grund för vår studie var (1) Hur upplever elevhälsan sitt förebyggande arbete för att motverka skolmisslyckande hos eleverna? (2) Vilka skyddande faktorer upplever elevhälsan har betydelse för att unga i riskzon ska klara skolan? (3) Vilka hinder och möjligheter ser elevhälsan kring sin roll angående elevernas skolarbete och deras måluppfyllelse? Elevhälsan tillskrivs en mer betydelsefull roll för att främja elevers skolframgångar vilket är en av de bidragande faktorerna till studiens uppkomst. Resultatet belyser att samarbete är en av de faktorer som är mest signifikant för ett förebyggande arbete inom elevhälsan. Respondenterna menar att de inte räcker till och att det krävs ett samarbete både inom skolan men även utanför, så som med familj och andra institutioner och myndigheter. Utmaningen i dagens skola är att få en förståelse för vad eleverna tycker och tänker. Elevernas delaktighet i skolgången anser vi är en stor framgångsfaktor som behövs lyftas fram ännu mer än vad det gör i dagläget.
Något som vi ser har stor framgång för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjade arbete är kunskap om förståelse för risk- och skyddsfaktorer. Vet man vilka risker som kan uppkomma i samband med skolgången, samt vilka faktorer som verkar skyddande för skolmisslyckande, menar vi att man i ett tidigt skede kan upptäcka och fånga de elever som riskerar att misslyckas med skolan. Detta förhindrar inte enbart ett eventuellt lidande och utanförskap för den enskilda individen utan det är också viktigt från ett samhällsperspektiv då det minskar utgifterna för samhället markant.
Det framkommer tydligt i såväl den tidigare forskingen som i den valda teorin att skolmisslyckande inte bör ses som en avskild händelse, utan att det intergerar på olika nivåer. Det är något som styrks av resultatet där respondeterna framhäver vikten av ett helhetsperspektiv för att tackla problematiken gynnsamt. Elevens skolmisslyckande bör med andra ord ses utifrån individuella faktorer, familjerelaterade svårigheter, kamratpåverkan, skolans uppbyggnad och sätt att fungera, samt samhällets normer och värdeningar. Vi ser en vinst med att elevhälsan bör arbeta i alla nivåerna för att främja elevers skolframgångar.
Samtliga respondenter betonade betydelsen av att involvera föräldrarna eller betydelsefulla personer i elevens skolgång. Vi anser att detta är angeläget då föräldrar och den närmaste omgivningen är de människor som främst gestaltar och åskådliggör verkligheten för eleven. Det är relativt naturligt att dessa individer har en betydande påverkan för elevens beteende. Den pedagogiska utmaningen är att utveckla förmågan att se till den enskilda eleven och ha förståelse för hens bakgrund och vidta åtgärder för att främja framgångarna i skolan. Om inte arbetet med att främja elevers skolframgångar utvecklas, kommer samhället troligtvis stå inför stora utmaningar i framtiden.
10.1 Förslag till fortsatt forskning
Det framgår tydligt i studien att elevhälsan har delade meningar kring hur involveringen av föräldrarna ska ske i skolan. Vi anser att samarbete gällande elevernas skolframgångar är viktigt och något som behöver fortsätta utvecklas och arbetas kring.
Det vi ser som mest adekvat och nödvändigt att fortsätta forska och utveckla vidare är hur elevhälsan på ett gynsammt sätt kan arbeta för att involvera föräldrarna i elevens skolgång även på gymnasiet. Trots att eleverna har nått myndighetsålder anser vi att det är viktigt för föräldrarna att ha en inblick i skolgången. Vi ser gärna att forskning skulle göras kring vilka metoder, tillvägagångssätt och förhållningssätt elevhälsan ska vidta för att på ett evidensbaserat arbetssätt möjliggöra för en arena som är tillgänglig för alla.
Referenser
Andershed, H., Andershed, A-K. (2012) Nordens barn- Tidiga insatser för barn och
familjer. Nordens välfärd Center. Hämtad 2017-01-25 från: http://www.nordicwelfare.org/PageFiles/415/Inspirationshäften/1%20TidigaInsatser_en k.pdf
Backlund, Å. (2007). Elevvården i grundskolan- Resurser, organisering och praktik. Rapport i socialt arbete nr 121- 2007. Stockholm: Stockholm Universitet
Blomgren, J.(2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Brook, J., Rifenbark, G. G., Boulton, A., Little, T. D., & McDonald, T. P. (2014). Risk
and protective factors for drug use among youth living in foster care. Child &
Adolescent Social Work Journal, 32(2), 155-165. doi:10.1007/s10560-014-0345-5 Bryman, A.(2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Bronfenbrenner, U.(1979). The Ecology of Human Development. Eperiments by nature
and design. United States of America: Harvard university press.
Ekberg, M.(2010). Dom kallar oss värstingar. Om ungas lärande i mötet med skola,
socialtjänst och polis. Linnaeus University Dessertations Nr 25/2010.
Forsman, B.(1997). Forskningsetik- En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB
Grosin,L.(2004). Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och 20
högstadieskolor. Forskningsrapport nr 71. Stockholms universitet: Pedagogiska
institutionen.
Harris Abadi, M., Shamblen, S. R., Thompson, K., Collins, D. A., & Johnson, K. (2011). Influence of Risk and Protective Factors on Substance Use Outcomes Across
Developmental Periods: A Comparison of Youth and Young Adults. Substance Use &
Misuse, 46(13), 1604-1612.
Hattie,J.(2009). Visilble Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. Routledge
Hawkins, J. D., Catalano, R. F., Miller, J. Y. (1992). Risk and protective factors for
alcohol and other drug problems in adolescence and early adulthood: Implications for substance abuse prevention. Psychological Bulletin, 112(1), 64-105.
doi:10.1037/0033-2909.112.1.64
Hjörne, E., Säljö, R.(2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur AB
Hylander,I.(2011). Samverkan professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. Linköping: Linköping University Electronic Press
Hwang,P., Nilsson,B.(2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur
Karlberg,M., Sundell,K.(2004). Skolk: sund protest eller riskbeteende?. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten
Kvale,S., Brinkman,S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur AB
Mayer, M-L., Blome, W. W. (2010). Necessary, But Not Sufficient: The Importance of
Family and School for Youth at Risk of Heavy Episodic Drinking. Journal Of Social
Work Practice In The Addictions, 10(4), 377-392. doi:10.1080/1533256X.2010.498743 Myers, L. (2013). Substance Use Among Rural African American Adolescents:
Identifying Risk and Protective Factors. Child & Adolescent Social Work Journal,
30(1), 79-93. doi:10.1007/s10560-012-0280-2
OECD.(2012). Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students
and Schools. OECD Publishing. Hämtad 2017-02-23 från:
https://www.oecd.org/education/school/50293148.pdf
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Hämtad 2017-02-26 från: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090400.htm
Oscarsson,L. (2009). Evidensbaseradpraktik inom socialtjänsten. Stockholm: SKL PlugInnovation.(2017). Att motverka studieavbrott. Hämtad 2017-02-11 från: http://pluginovation.se/att-motverka-studieavbrott
Shonkoff, J, P., Meisels , S, J.(2000). Handbook of Early Childhood Intervention.
Hämtad 2016-05-09 från:
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=otfLCgAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA115&d q=protective+factors+for+infants&ots=QgsJr7ngAe&sig=LMKsLOOOpWxJ9iIX039K xdQXvgI&redir_esc=y#v=onepage&q=protective%20factors%20for%20infants&f=fals e
Skolinspektionen.(2015). Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser. Stockholm:
Rapport 2015:15 Hämtad 2017-02-11 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2015/elevhalsa/15-04-elevhalsa-rapport.pdf
Skollag (2010:800) Hämtad 2017-02-11 från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket.(2016). Brott och droger. Hämtad 2016-12-05, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/samverkan-kring-barn-som-far-illa/brott-och-droger-1.205316
Socialstyrelsen.(2017). Vägledning för elevhälsan. Hämtad 2017-02-11 från:
Törnsén,M.(2014). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Hämtad 2017-01-30 från: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.193357!/2tornsen.pdf
Wongtongkam, N., Ward, P. R., Day, A., & Winefield, A. H. (2014). Exploring Family
and Community Involvement to Protect Thai Youths from Alcohol and Illegal Drug Abuse. Journal Of Addictive Diseases, 34(1), 112-121. doi:10.1080/10550887.2014.975616