Slutsatser och rekommendationer

Målet med arbetet var att göra en tydlig jämförelse mellan två träbjälklag och även att ge förslag till att förbättra bjälklaget ur ett miljöperspektiv. Rapporten fokuserar endast på isoleringsmaterial och i detta fall är det makadam eller sand. I Sverige strävas det efter att alltid förbättra förutsättningarna för miljön. Byggbranschen står för en stor del

Diskussion och slutsatser

av CO2-utsläpp i världen. För att minska utsläppen krävs det en hel del förändringar som måste vid tas för att motverka miljöförstöring. En av dessa förändringar är att börja bygga i trä vilket är mer skonsamt för miljön. De senaste åren har bygget av flerbostadshus i trä ökat. Intresset ligger i att undersöka hur olika material i träbyggnader påverkar miljön och i denna rapport läggs fokus på isoleringsmaterial. Denna rapport bidrar till att förenkla valet av isoleringsmaterial med avseende på miljö, dock är det i verkligheten andra faktorer som påverkar, exempelvis ekonomi, som är en viktig variabel inom byggsektorn. Slutsatser och rekommendationer redovisas i följande punkter:

• Användningen av restprodukter, exempelvis sågspån, minskar miljöpåverkan i

byggsektorn.

• Sand har mindre miljöpåverkan än makadam under produktskedet i form av

koldioxidekvivalenter, minskning på 43% mellan isoleringsskikten.

• Ett bjälklag med sand och sågspån påverkar miljön mindre med 0,42 CO2

EKV/m3 jämfört med ett bjälklag som innehåller endast makadam.

6.5 Förslag till vidare forskning

Under tiden denna arbetet genomfördes, uppstod flera undersökningsfrågor som inte kunde besvaras på grund av begränsningar som arbetet innehåller. Exempel på de frågorna:

• Undersöka värmeisoleringsförmåga i ett bjälklag med sand och sågspån. • Jämföra ljudisoleringsförmåga mellan ett bjälklag med makadam och ett annat

bjälklag med sand och sågspån.

• Undersöka miljöpåverkan för olika typer av sand, exempelvis, marinsand,

7 Referenser

Ahmed, W., Khushnood, R. A., Memon, S. A., Ahmad, S., Baloch, W. L., & Usman, M. (2018). Effective use of sawdust for the production of eco-friendly and thermal- energy efficient normal weight and lightweight concretes with tailored fracture properties. Journal of cleaner production, 184, 1016-1027.

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok (1. uppl.. ed.). Stockholm: Liber.

Bergkvist, A. (2017). Mobila bergkross: Energibehov och emissioner.

(Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet, Luleå) Hämtad 2019-02-14 från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1112579/FULLTEXT02.pdf

Blomkvist, P., Hallin, A., & Lindell, E. (2018). Metod för företagsekonomer : Uppsats enligt 4-stegsmodellen (Upplaga 1. ed.).

Boverket (2019). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. Hämtad 2019-05-09 från: https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/

Boverket (2019). Vägledning för LCA för byggnader. Hämtad 2019-02-14 från:

https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/livscykelanalys/pdf-generering/?cref=34067

Carlson, R., Pålsson, A., & SIS - Swedish Standards Institute. (2008).

Livscykelanalys: Ringar på vattnet (1. utg.. ed., SIS handbok; 217). Stockholm: SIS förlag.

Chung, H., Fox, C., Dodd, G., & Emms, G. (2010). Lightweight Floor/Ceiling

Systems with Improved Impact Sound Insulation. Building Acoustics, 17(2), 129-141.

Chung, H., Emms, G., & Fox, C. (2014). Vibration reduction in lightweight

floor/ceiling systems with a sand-sawdust damping layer. Acta Acustica united with Acustica, 100(4), 628-639.

Danielsen, Svein Willy, Wigum, Børge Johannes, Petersen, Bård, & Hotvedt, Odd. (2009). Production and Utilisation of Manufactured Sand State-of-the-art Report. Hämtad 2019-04-02 från https://sintef.brage.unit.no/sintef-

xmlui/handle/11250/2410999

Díaz, C, Caballol, D, Díaz, A, & Rodríguez, A. (2013). Dry sand as a specialized layer to improve the acoustic insulation between rooms one above another. Materiales De Construcción., 63(311), 423-432.

Referenser

Ekofiber. (u.å). Golvisolering, Herrjunga. Hämtad 2019-02-13 från:

http://byggoisolering.se/golvisolering-herrljunga/

Elsevier (u.å). Scopus. Hämtad: 2019-04-10 från

https://www.elsevier.com/solutions/scopus

Emms, G. W. Measurements on Timber-Framed Floors with a Granular Material in the Floor Topping.

ENVIRONDEC. (u.å). MILJÖVARUDEKLARATIONER (EPD). Hämtad 2019-04- 20 från https://www.environdec.com/sv/

Eriksson, L., & Weidersheim-Paul, F. (2011). Att utreda forska och rapportera (9. uppl.. ed.). Malmö: Liber.

Morales-Conde, M. J., Rubio-de-Hita, P., & Pérez-Gálvez, F. (2017). Composite Mortars Produced with Wood Waste from Demolition: Assessment of New Compounds with Enhanced Thermal Properties. Journal of Materials in Civil Engineering, 30(2), 04017273.

Forsberg, J. (2017). Skriv för din målgrupp : Tips för träffsäkra texter (Första upplagan. ed.).

GBJ BYGG AB. (u.å). Om oss. Hämtad 2019-02-25 från: https://gbjbygg.se/om-oss/

Hagberg, K. (2013). Tre exempel på akustiklösningar i träbyggande. En skrift för små och medelstora byggföretag som vill bygga med lätta stomsystem. SBUF.

Hålla Hus (u.å). Isoleringsmaterial. Hämtad 2019-04-16 från

https://hallahus.se/renovera/stommen/isolering/isoleringsmaterial/

Hellspong, L. (2014). Forskningsuppsatsens retorik (1. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Höst, M., Regnell, B., & Runeson, P. (2006). Att genomföra examensarbete. Lund: Studentlitteratur.

Lai, Shankman, Huber, Yesou, Huang, & Jiang. (2014). Sand mining and increasing Poyang Lake’s discharge ability: A reassessment of causes for lake decline in China. Journal of Hydrology, 519, 1698–1706. https://doi.org/10.1016/j.jhydrol.2014.09.058

Naturvårdsverket (2010). Sågverk - fakta om branschen och dess miljöpåverkan. Hämtad 2019-04-16 från

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8479- 0.pdf?pid=4160

Naturvårdsverket (2018). Utsläppen från arbetsmaskiner har ökat under de senaste decennierna, men nivån har stabiliserats på omkring 30 procent över 1990 års nivå. Hämtad 2019-04-16 från https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A- O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-arbetsmaskiner/

Naturvårdsverket (2019). Beräkna dina klimatutsläpp. Hämtad 2019-06-02 från

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och- klimat/Berakna-dina-klimatutslapp/

Naturskyddsföreningen (2018). Faktablad: Konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Hämtad 2019-06-02 från

https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad- konsumtionsbaserade-klimatutslapp

Newell, R. C., & Woodcock, T. A. (2013). Aggregate Dredging and the Marine Environment: an overview of recent research and current industry practice. The Crown Estate, 165.

Ng, W. Y., & Chau, C. K. (2015). New life of the building materials-recycle, reuse and recovery. Energy procedia, 75, 2884-2891.

One ClickLCA (u.å). About Bionova. Hämtad 2019-04-23 från https://www.One Clicklca.com/about-bionova-ltd/

Paroc. (u.å). Träbjälklag. Hämtad 2019-03-24 från

https://www.paroc.se/losningar/byggisolering/bjalklag/trabjalklag

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Saffle (2019). Framtida mål och visioner för avfallshantering i Säffle och Åmåls kommuner. Hämtad 2019-04-24 från https://www.saffle.se/sv/boende-

miljo/renhallning/framtida-mal-och-visioner/?mode=comment

Skogsindustrierna. (2017). KL-trähandbok: Fakta och projektering av KL- träkonstruktioner. (Första utgåvan. ed.).

Stora Enso Wood Products. (2017). Ljudegenskaper för KL trä från Stora Enso. Hämtad 2019-02-06 från

https://docplayer.se/storage/73/68100065/1559488129/ED8dNKqx50zUMm9KTAHa cA/68100065.pdf

Referenser

Sundsvalls kommun (2012). Bygg- och rivningsavfall [Broschyr]. Hämtad 2019-05-01 från http://sundsvall.se/wp-content/uploads/2017/10/Bygg-och-rivningsavfall.pdf

Svenskt Trä. (2012). Handbok – för beställare och projektörer av flervånings bostadshus. Hämtad 2019-01-22 från http://www.svenskttra.se/siteassets/6-om- oss/publikationer/pdfer/handbok-flervaningshus-i-tra.pdf

Svenska Institutet för standarder. (u.å). Hållbarhet hos byggnadsverk - Värdering av byggnaders miljöprestanda – Beräkningsmetod. Hämtad 2019-08-02 från

https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och- byggnader/byggnader/ovrigt/ssen159782011/

Sveriges Geologiska Undersökning. (2016). Grus, sand och krossberg 2016. Hämtad 2019-02-13 från http://resource.sgu.se/produkter/pp/pp2017-2-rapport.pdf

Sveriges geologiska undersökning. (2017). Förutsättningar för utvinning av marin sand och grus i Sverige. Hämtad 2019-03-24 från https://www.sgu.se/om-

sgu/nyheter/2017/januari/forutsattningar-for-utvinning-av-marin-sand-och-grus-i- sverige/

Sveriges geologiska undersökning. (2018). Kritiska egenskaper hos bergmaterial och alternativa material. Hämtad 2019-03-24 från

https://www.sgu.se/samhallsplanering/bergmaterial-for-byggande/kritiska- egenskaper-hos-bergmaterial/

Sveriges lantbruksuniveristet. (2019). Vad är livscykelanalys?. Hämtad 2019-03-14 från https://www.slu.se/institutioner/energi-teknik/forskning/lca/vadar/

TraGuiden. (2017). Bjälklag. Hämtad 2019-03-24 från

https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/bjalklag/

TraGuiden. (u.å.a). Golvbeläggning. Hämtad 2019-02-13 från

https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-

utformning/stomkomplettering/golv-och-blindbotten/golvbelaggning/

TraGuiden. (u.å.b). Dimensionering för goda ljudförhållanden - bjälklag. Hämtad 2019-01-24 från https://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/ljud/ljud/dimensionering- for-goda-ljudforhallanden---bjalklag/

TraGuiden. (u.å.c). Typer av bjälklag - översikt. Hämtad 2019-03-24 från

https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-

utformning/stomme/bjalklag/typer-av-bjalklag---oversikt/ TraGuiden. (u.å.d). Sågprocessen. Hämtad 2019-03-14 från

https://www.traguiden.se/om-tra/materialet- tra/sagverksprocessen/sagprocessen/sagprocessen/

8 Bilagor

• Bilaga 1: exempel från Stora Enso. • Bilaga 2: utsläppen från arbetsmaskiner.

• Bilaga 3: Intervju med platschefen i GBJ (George Nisan). • Bilaga 4: Intervju med projektledare i GBJ (Thomas Flor). • Bilaga 5: Dokumentet från Skanska Industrial Solutions AB.

Ljudegenskaper för

DISCLAIMER: Detta faktablad avseende ljudegenskaper är endast avsett att vara ett stöd för användaren. Stora Enso

Wood Products tar därmed inget ansvar för att innehållet i detta dokument är helt korrekt eller komplett i alla avseenden.

1.

Inledning

Att tillhandahålla adekvat skydd mot buller är en viktig faktor för att säkerställa en behaglig komfort för de som vistas i en byggnad. Därför bör ljudisolering vara av högsta prioritet när man planerar och projekterar en byggnad.

Ljud definieras som mekanisk kinetisk energi som överförs i elastiska media genom att det uppstår tryck- och täthetsförändringar. Ljud är därmed hörbara vibrationer i gaser, flytande media och fasta media. Efter att bullerkällan identifierats för vilken en komponent är utsatt, så delar man upp akustisk design i luftburet ljud och stomljud.

• Luftburet ljud – ljudvågor i luft orsakar vibrationer i luftpartiklar och dessa

vibrationer kan transmitteras/överförs till angränsande rum i byggnaden. Typiska ljudkällor som orsaker luftburet ljud är trafik, röster eller musik.

• Stomljud – ljudet från gång, bankande skrap från möbler, etc. överförs till

byggnadskomponenter och strålar ut som luftburet ljud i angränsande rum. Stegljud är särskilt relevant vad gäller akustisk design.

Ljudisoleringskrav i byggregler säkerställer att människor med normal känslighet erhåller erforderligt skydd mot buller från byggnadens utsida, från andra delar av byggnaden och från angränsande byggnader. Syftet med akustisk dimensionering är att reducera störande buller till en i förväg bestämd nivå.

Luftburet ljud Stomljud Stegljud

2.

Beskrivning av ljudisoleringsegenskaper