Kostnadsberäkning Outsourcing
6.3 Slutsatser och rekommendationer
Med syftet att undersöka hur decentralisering av produktionsprocesser inom sektorn för vård och omsorg uppfyller prestationsmålen kvalitet, tid och kostnad i jämförelse med centraliserade eller outsourcade produktionsprocesser har följande slutsatser dragits:
37
• Kvalitet uppfylls i hög grad vid centralisering och outsourcing
• Tidsåtgång för medarbetare är lägst vid centralisering och outsourcing • Fyllnadsgraden påverkar antalet produktionsstarter och därmed kostnaden
Genom slutsatserna ovan och med hänsyn till omfattande krav på kvalitet och med tendenser till otillräcklig bemanning av medarbetare med rätt kompetens inom vårdsektorn är centralisering och outsourcing ett fördelaktigt val där medarbetare inte behöver hantera processen. Gällande prestationsmålen kvalitet och tid är decentralisering det alternativ som ger lägst uppfyllandegrad.
Kostnaden i processen beror till stor del på fyllnadsgrad. Därmed är centralisering mer fördelaktigt än decentralisering, särskilt med hänsyn till att transporter inom verksamheten skulle kunna samordnas. Att upprätta ett centraliserat upplägg skulle däremot innebära kostnader för upprättande av lokaler för produktion samtidigt som det skulle innebära kostnader för iordningställande av lagring av kläder före, under och efter processens genomförande.
De kostnader som använts vid beräkning av outsourcing innefattade alla kostnader för tvätt, efterbehandling, hyra, slitage, svinn samt transport tur och retur. Med detta i åtanke kan även outsourcing vara ett fördelaktigt val ur ett kostnadsperspektiv.
Det finns även andra faktorer att väga in i ett beslut om lokalisering, exempelvis skulle en outsourcad verksamhet innebära att medarbetare får mer tid till kärnverksamheten. Det leder till färre arbetsuppgifter vilket kan generera en bättre arbetssituation för medarbetarna. Däremot skulle en centraliserad produktion bidra med nya arbetsuppgifter där medarbetare som inte längre klarar av det dagliga arbetet kan få möjlighet att arbeta eller medarbetare som saknar rätt kompetens för arbete inom vården. En avvägning av vilken information processen innehåller samt vilken kontroll som krävs bör även ske för att säkerställa att rätt beslut fattas.
6.4 Vidare forskning
Fallstudien genomfördes som en enfallsstudie med tre analysenheter på Socialförvaltningen i Nässjö. För att utöka förståelsen kan studien expanderas till fler analysenheter för att se effekter av hantering och lokalisering vid högre produktionsvolymer. Från fallstudien framgick att vårdtagares personliga kläder hanteras av medarbetare, därför är det intressant att undersöka effekterna av gemensam hantering av vårdtagares kläder och arbetskläder.
Studien har genomförts som enfallsstudie i en verksamhet som regleras av bestämmelser inom vård och omsorg. Det betyder att upplägg och utformning kan variera mellan olika men likartade verksamheter. Att inkludera liknande men även andra typer av verksamheter inom offentlig verksamhet är av intresse för att studera stödprocesser i en större kontext.
Studien visar att standardisering, rutiner och arbetssätt har stor inverkan på hur processer presterar. Därmed är det intressant att närmare undersöka hur systematiskt arbete med dessa kan påverka produktionsprocesser och verksamheter. Ur ett produktionsperspektiv är det intressant att undersöka hur arbete med processförbättringar påverkar processer och medarbetare samt för att uppnå hållbarhet i verksamheter. Även psykologiska faktorer som inverkar på medarbetares fullföljande av rutiner kan ge en intressant infallsvinkel.
38
7
Referenser
Alexopoulos, K., Mourtzis, D., Papakostas, N., & Chryssolouris, G. (2007). DESYMA: Assessing flexibility for the lifecycle of manufacturing systems., 45, ss. 1683-1694. Hämtat den 30 April 2017
Arvidsson, L. (2007). Vårdlogistik: rätt patient får rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. Stockholm: Sveriges kommuner och
landsting. Hämtat från
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5125.pdf?issuusl=ignore den 30 Mars 2017 Bellgran, M., & Säfsten, K. (2004). Production System Design and Evaluation for Increased System Robustness. Second World Conference on POM and 15th Annual POM Conference. Cancun.
Božić, D., Stanković, R., & Rogić, K. (2014). Possibility of Applying Business Process Management Methodology in Logistic Processes Optimization. Promet - Traffic - Traffico, 26, ss. 507-516.
Chryssolouris, G. (2006). Manufacturing Systems: Theory and Practice. New York: Springer. Colledani, M., Tolio, T., Fischer, A., Iung, B., Lanza, G., Schmitt, R., & Váncza, J. (2014). Design and management of manufacturing systems for production quality. CIRP Annals - Manufacturing Technology, ss. 773-796.
Crosby, P. B. (1995). Quality Without Tears: The Art of Hassle-Free Management. New York: McGraw-Hill Education.
Drago, W., & Geisler, E. (1997). Business process re-engineering: Lessons from the past. Industrial Management and Data Systems, 97, ss. 297-303.
Drickhamer, D. (Augusti 2004). You get what you measure. Industry Week, ss. 24-28.
Edberg, A.-K., & Wijk, H. (2014). Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa. Pozkal: Studentlitteratur AB.
El Mokrini, A., Dafaoui, E., El Mhamedi, A., & Berrado, A. (2016). A decision framework for outsourcing logistics in the pharmaceutical supply chain. International Conference on Industrial Engineering and Systems Management, ss. 748-756. Seville: Institute of Electrical and Electronics Engineers Inc.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Frayret, J.-M., D'Amours, S., Montreuil, B., & Cloutier, L. (2001). A network approach to operate agile manufacturing systems. International Journal of Production Economics, 74, ss. 239-259.
Garvin, A. D. (1987). Competing on the eight dimensions of quality. Harvard Business Review, ss. 101-109.
Ghanavati, S., Rifaut, A., Dubois, É., & Amyot, D. (2014). Goal-oriented compliance with multiple regulations. 2014 IEEE 22nd International Requirements Engineering Conference, RE 2014 - Proceedings, ss. 73-82. Hämtat den 5 April 2017
Goldratt, M. E. (2009). Standing on the Shoulders of Giants - Production concepts versus production applications, The Hitachi Tool Engineering example. Gest. Prod., Sao Carlos, 16, ss. 333-343.
39
Grosse, E. H., & Glock, H. C. (2015). The effect of worker learning on manual order picking processes. International Journal of Production Economics, 170, ss. 882-890.
Hansson, M. (2016). Socialstyrelsen. Hämtat från Handbok för utveckling av effektivitetsindikatorer - För god vård och omsorg: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-12-37 den 28 Mars 2017 Harland, C., Knight, L., Lamming, R., & Walker, H. (2005). Outsourcing: assessing the risks
and benefits for organisations, sectors and nations. International Journal of Operations & Production Management, 25, ss. 831-850.
Hendry, J. (1995). Culture, community and networks: The hidden cost of outsourcing. European Management Journal, 13, ss. 193-200.
Hissa, F. (den 26 Januari 2016). Basala hygienrutiner och klädregler. Hämtat från
Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
https://www2.sahlgrenska.se/sv/SU/Omraden/4/Verksamhetsomraden/Laboratorie medicin/Vardhygien/Kommunal-vardhygien/2/
Ho, S. K. (1999). Operations and Quality Management. London: International Thomson Business Press.
Ignizio, J. P. (2009). Optimizing Factory Performance. USA: The McGraw-Hill.
Jiang, B., Frazier, G., & Prater, E. (2006). Outsourcing effects on firms' operational performance: An empirical study. International Journal of Operations and Production Management, 26, ss. 1280-1300. Hämtat den 4 Maj 2017
Jonsson, P., & Mattsson, S.-A. (2011). Logistik - Läran om effektiva materialflöden. Lund: Studentlitteratur AB.
Juran, J. M., & Godfrey, B. A. (1998). Juran´s Quality Handbook. New York: McGraw-Hill. Jüttner, U., Peck, H., & Christopher, M. (2003). Supply chain risk management: Outlining an
agenda for future research. International Journal of Logistics: Research and Applications, 6, ss. 197-210. Hämtat den 5 April 2017
Kleindorfer, P. R., Singhal, K., & Van Wassenhove, L. N. (2005). Sustainable Operations Management. Production and Operations Management, 14, 482-492.
Leitão, P. (2009). Agent-based distributed manufacturing control: A state-of-the-art survey. Engineering Applications of Artificial Intelligence, 22, ss. 979-991.
Li, G., & Rajagopalan, S. (1998). Process Improvement, Quality, and Learning Effects. Management Science, 44, ss. 1517-1532.
Liu, Y., & Tyagi, R. (2017). Outsourcing to convert fixed costs into variable costs: A competitive analysis. International Journal of Research in Marketing, 34, ss. 252-264. Hämtat den 4 Maj 2017
Makris, S., Michalos, G., & Chryssolouris, G. (2014). Cost. i T. I. (ed.), CIRP Encyclopedia of Production Engineering ss. 289-293. Berlin: Springer Reference. Hämtat den 3 Maj 2017
40
Motwani, J. (2003). A business process change framework for examining lean manufacturing: a case study. Industrial Management & Data Systems, 103, ss. 339-346.
Mourtzis, D. (2011). Internet based collaboration in the manufacturing supply chain. CIRP Journal of Manufacturing Science and Technology, ss. 296-304.
Munck, J. (2017). Sveriges Rikes Lag. Finland: Wolters Kluwer.
Nationalencyklopedin. ((u.å), a). Process. Hämtat från
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/process den 24 Februari 2017 Nationalencyklopedin. ((u.å), b). Nationalencyklopedin. Hämtat från Kostnad:
http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kostnad den 27 April 2017
Novak, S., & Eppinger, D. S. (2001). Sourcing By Design: Product Complexity and the Supply Chain. Management Science, 47, ss. 189-204.
Ohno, T. (1988). Toyota Production System: Beyond Large-Scale Production. Cambridge, Mass: Productivity Press.
Parsanejad, M., & Matsukawa, H. (2016). Work-in-process analysis in a production system using a control engineering approach. Journal of Japan Industrial Management Association, 67(2E), ss. 106-113. Hämtat den 4 April 2017
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Peck, H. (2005). Drivers of supply chain vulnerability: An integrated framework. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 35, ss. 210-232. Hämtat den 5 April 2017
Rampersad, H. (2001). Total Quality Management, an executive guide to continuous improvement. New York: Springer-Verlag.
Scheiber, S. (2004). Decentralized control. Control Engineering, 51, ss. 44-47.
Schmitt, R. (2014). Quality. i T. I. (ed.), CIRP Encyclopedia of Production Engineering ss. 1017- 1020. Berlin: Springer Reference. Hämtat den 3 Maj 2017
Schroeder, R. G., Linderman, K., & Zhang, D. (2005). Evolution of Quality: First Fifty Issues of Production and Operations Management. Production and Operations Management, 14, ss. 468-481.
Sharma, G. V., Rao, S. P., & Babu, S. B. (2016). Quality Assurance through Process Improvement - A Concise Review. Engineering Journal, 20, ss. 103-114.
Skärvad, P.-H., & Lundahl, U. (2016). Utredningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. Slack, N., & Lewis, M. (2011). Operations Strategy. Harlow: Prentice Hall.
Socialdepartementet. (2015). Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Stockholm: Regeringen .
Socialstyrelsen. ((u.å)). Frågor och svar om basal hygien i vård och omsorg. Hämtat från http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/basalhygienivardochomsorg den 29 Mars 2017
41
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner : ett kunskapsunderlag.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20412/att-forebygga-
vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf den 23 Mars 2017 Socialstyrelsen. (2009). En effektiv socialtjänst - Att fördela resurser och använda dem
effektivt. Västerås: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (den 20 Juli 2011). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hämtat från Socialstyrelsen, Föreskrifter och allmänna råd: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18389/2011-6- 38.pdf
Socialstyrelsen. (den 7 Maj 2015a). Basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10 (M och S)
Föreskrifter. Hämtat från Socialstyrelsen:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5- 10.pdf
Socialstyrelsen. (den 7 Maj 2015b). Hygienkraven i omsorgen förtydligas. Hämtat från Socialstyrelsen:
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015maj/hygienkraveniomsorgenfortydligas Socialstyrelsen. (den 24 Februari 2017). Om Socialstyrelsen. Hämtat från Socialstyrelsen:
http://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen
Sourirajan, K., Ozsen, L., & Uzsoy, R. (2006). A single-product network design model with lead time and safety stock considerations. IIE Transactions, 39, ss. 411-424.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2016). Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtat från https://skl.se/download/18.284d80d1151e8332c1a82d67/1453474532779/SKL-16- Medd+%2B+%C3%96K+Resursutnyttjande+i+h%C3%A4lso-
+och+sjukv%C3%A5rden+WEBB.pdf#search='omsorg+belastning den 28 Mars 2017 Sveriges Riksdag. (den 16 December 2016). Sveriges Riksdag. Hämtat från Beslutar om lagar:
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-uppgifter/beslutar-om- lagar/ den 20 April 2017
Tang, S. C. (2006). Perspectives in supply chain risk management. International Journal of Production Economics, 103, ss. 451-488.
Tharumarajah, A. (2001). Survey of resource allocation methods for distributed manufacturing systems. Production Planning & Control, 12, ss. 58-68.
The Logistics & Supply Chain Management Society. (September 2009). SCM Dictionary. Hämtat från http://lscms.org/scm-dictionary/
Villa, A. (2001). Introducing some Supply Chain Management problems. International Journal of Production Economics, 73, ss. 1-4.
Windt, K. (2014). Distributed Manufacturing. i T. I. (ed.), CIRP Encyclopedia of Production Engineering ss. 400-404. Berlin: Springer Reference. Hämtat från http://download.springer.com/static/pdf/35/prt%253A978-3-642-20617-
7%252F4.pdf?originUrl=http%3A%2F%2Flink.springer.com%2Freferenceworkentry %2F10.1007%2F978-3-642-20617-
7_100121&token2=exp=1493820191~acl=%2Fstatic%2Fpdf%2F35%2Fprt%25253A9 78-3-642-20617-7% den 3 Maj 2017
42
Winroth, M., Almström, P., & Andersson, C. (2016). Sustainable production indicators at factory level. Journal of Manufacturing Technology Management, 27, ss. 842-873. Womack, J. P., & Jones, D. T. (2003). Lean Thinking: Banish Waste and Create Wealth in Your
Corporation (2:a uppl.). London: Simon & Schuster UK Ltd.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Stockholm: Liber AB.
Öström, A. (2007). Resursfördelning och prioriteringar inom socialtjänsten. (u.o.):
Socialstyrelsen. Hämtat från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9026/2007-110- 19_200711019.pdf den 3 April 2017
43
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide - Enhetschef, särskilt boende äldre Bilaga 2 Intervjuguide - Medarbetare, särskilt boende äldre
44
Bilaga 1 Intervjuguide - Enhetschef, särskilt boende äldre
Namn: Datum:
Befattning: Tidsåtgång:
1. Hur länge har du arbetat på din position? 2. Vilka arbetsuppgifter har du?
3. Hur många anställda har ni på eran enhet? 4. Hur ser skiftgången ut?
5. Hur mycket personal arbetar på 1 dygn? Lagar och regler
1. Vilka lagar, förordningar och föreskrifter gällande basal hygien och arbetskläder arbetar ni efter?
2. Hur styrda är ni (verksamheten) av dessa lagar, förordningar och föreskrifter? a. Hur mycket får ni påverka och utforma själva?
3. Hur arbetar ni för att möta de krav som lagar och förordningar ställer på verksamheten?
4. Lever ni upp till de ställda kraven från lagar, förordningar och föreskrifter? a. Varför/Varför inte?
5. Finns det rutiner/riktlinjer som påverkar hantering av tvätt? a. Vem utformar dessa?
Arbetstid
1. Sker tvätt på arbetsplatsen eller hemma? 2. Sker tvätt på betald tid eller på obetald tid?
3. Vilka möjligheter finns/erbjuds på arbetsplatsen för tvätt av arbetskläder? 4. Hur mycket tid uppskattas att varje medarbetare lägger på tvätt?
Lagar och regler
1. Hur ser ni till att medarbetare har nya kläder varje arbetspass och tvättar kläderna i 60 grader?
a. Har ni uppföljning/kontroller? Volym och variation
1. Hur många uppsättningar av arbetskläder har medarbetarna? 2. Upplevs antal uppsättningar som tillräckliga?
3. Hur upplever medarbetarna utbudet av arbetskläder från Energikällan? a. kan minskas, bra, kan ökas?
4. Har ni lager av arbetskläder på arbetsplatsen? Centralisering och outsourcing
1. Vilka kriterier är viktiga för att ni skulle låta någon annan sköta tvättprocessen? 2. Vilka kriterier talar mot att ni skulle låta någon annan sköta tvättprocessen?
45
Bilaga 2 Intervjuguide – Medarbetare, särskilt boende äldre
Namn: Datum:
Befattning: Tidsåtgång:
1. Hur länge har du arbetat på din position? 2. Vilka arbetsuppgifter har du?
Arbetstid
3. Vart tvättar du och dina kollegor era arbetskläder? 4. Hur ofta tvättar ni era arbetskläder?
5. Hur mycket tid uppskattar ni att ni lägger på tvätt? 6. Sker tvätt av arbetskläder under arbetstid?
7. Sker det på betald eller obetald tid?
8. Upplever ni att hantering av tvätt tar mycket tid?
9. Tar hanteringen tid från att uträtta övriga arbetsuppgifter? 10. Hur ser arbetsprocessen ut vid hantering av tvätt?
11. Tvättar samtliga medarbetare?
12. Samordnar ni tvätt eller ansvarar varje medarbetare för sina egna kläder? Volym och variation
1. Hur många uppsättningar kläder har du?
2. Hur hanteras/sorteras de olika typerna av arbetskläderna vid tvätt? 3. Hur är fyllnadsgraden vid tvätt?
4. Ansvarar du för dina egna uppsättningar? 5. Hur upplever du utbudet av arbetskläder?
a. kan minskas, bra, kan ökas?
6. Kräver processen “upprepning” till följd av olika sortering eller, exempelvis kan flera färger samköras i tvättprocessen?
7. Finns det extra arbetskläder att hämta ut vid behov? a. Återlämnas dessa?
Lagar och regler
1. Vilka rutiner finns för hantering av tvätt?
2. Vilka lagar och förordningar arbetar ni efter gällande basal hygien? 3. Hur väl upplever ni att ni arbetar efter uppsatta rutiner?
4. Vad är det som påverkar hur väl du arbetar efter uppsatta rutiner? 5. Byter du arbetskläder varje dag och vid behov?
6. Tvättar du dina kläder i 60 grader?
Centralisering och outsourcing
1. Vilka kriterier är viktiga för att ni skulle låta någon annan sköta tvättprocessen? 2. Vilka kriterier talar mot att ni skulle låta någon annan sköta tvättprocessen?