6.1 Skillnader mellan regeringarna
Den borgerliga regeringens lösning från 2010 är helt inriktad på det som kallas arbetsintegrerande sociala företag. De vill förbättra situationen för dessa företag och utreda anordnarstöd så att de oftare kan vara del av upphandlingsförfaranden och därmed utföra en helhet eller delar av välfärdstjänsterna, som en integrerad del av det offentliga åtagandet. Men också utreda nya typer av finansieringsmodeller. Uppdragen i handlingsplanen verkar syfta till att de arbetsintegrerande sociala företagen ska bli en mer integrerad del av välfärdssamhället, vilket nog mest kan kopplas till det korporativa samhällsbygget. Regeringen (2010) motiverar dock syftet med handlingsplanen med tydliga liberala argument såsom personligt ansvar, ökad valfrihet och mångfald av utförare.
Den rödgröna regeringen har en bredare framtoning i sin strategi för sociala företag och verkar agera för att alla typer av sociala företag ska vara med och bidra till samhällsutvecklingen i stort, t.ex. genom att bidra till uppfyllandet av agenda 2030. De vill förbättra befintliga stödstrukturer för företagare, och särskilt sociala företags möjligheter att inom dessa ramar och genom ökad kunskap möta de utmaningar som sociala företag upplever. De argumenterar för att alla som kan arbeta, ska arbeta men vilja utföra detta genom kontraktsförhållanden mellan de offentliga verksamheterna och de sociala företagen. De sociala företagen ska fungera som ett komplement till det offentliga enligt den rödgröna regeringen, erfarenheter och idéer ska kunna gynna det allmänna men inte genom att bli en integrerad del av densamma. Det blir ett sätt att bevara kontrollen över välfärdstjänsterna i det allmänna, och strategin kan därmed kopplas till just den socialdemokratiska regimens grundtankar.
Båda regeringarna verkar ha en likartad problembild för sociala företag vilken också verkar stämma bra överens med den bild som de sociala företagen uppger när de söker stöd i samband med etablering eller utveckling. De båda regeringarna säger att de vill samma sak ändå finns det stora skillnader i deras politiska handlingsplan som kan kopplas till de ideologiska idéerna om hur samhället ska formas. Som
~ 30 ~
handlingsplanerna är utformade innebär de stora skillnader för vilket samhälle som politiken förespråkar eller stöttar och därmed väsentligt stora skillnader för förutsättningarna att driva sociala företag i Sverige.
6.2 Vad vill folket?
Enligt Famna:s rapport finns det ett starkt stöd för att det offentliga ska ha ansvar för välfärdstjänsterna. Det finns alltså en inbyggd socialdemokratisk tendens hos majoriteten av befolkningen. Samtidigt så har vi den ekonomiska utmaning som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) varnar för. Allt fler kommuner och regioner börjar uppleva att de minskade skatteintäkter och de ökande budgetunderskott, som sedan länge varit känt. Detta är en stor utmaning som kanske kommer kräva andra lösningar t.ex. för hur våra välfärdstjänster och klimatmål ska kunna uppnås. Kanske genom mer frivilliga lösningar eller en kombination av offentliga och privata medel till de offentliga ansvarsområdena inom välfärden.
6.3 Diskursen
Mellan de två regeringarnas förslag kan vi se en kamp om hur sociala företag ska definieras. Vart gränsen ska gå och hur dessa företag därmed ska stöttas. Det innebär också en kamp om vilken roll de idéburna organisationerna ska ha i samhället. Om de ska vara en tätt sammankopplad del av det offentliga eller mer fristående som komplement. Diskursen på detta område kan nog än så länge kopplas till att den svenska befolkningen, alltså det nuvarande sammanhanget som en eventuell förändring ska ske inom. Den svenska befolkningen tycker inte att idéburna organisationer ska ha ansvar för vård, omsorg eller skola. Det innebär att en bredare diskurs där de idéburna organisationerna och därmed också de sociala företagen har möjlighet till att bygga ett större förtroende och därmed en starkare etablering i samhället. Det kräver ju kanske också att vi väljer en annan samhällsstruktur än den vi har idag. Det kanske måste bli mer konservativt för att sociala företag ska passa in bäst. Samtidigt kanske helt andra lösningar blir aktuella i framtiden men det överlåter jag till andra att spekulera vidare om.
KÄLLFÖRTECKNING
Bergström, K., & Boréus, K., (2014). Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wägnerud L. (2017). Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad. Visby: Wolters Kluwer Sverige AB.
Esping-Andersen, G. (1990. Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press
Frostberg, T. (2018). Damberg satsar 150 miljoner på socialt entreprenörskap.
Dagens Nyheter. Publicerad 2018-02-01. Hämtad 20191222 från
https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/damberg-satsar-150-miljoner-pa-socialt-entreprenorskap/
Mötesplats social innovation (2015) Danmark storsatsar på sociala företag och socialt entreprenörskap. Hämtad 20191204 från
https://socialinnovation.se/danmark-storsatsar-pa-sociala-foretag-och-socialt-entreprenorskap.
Nilsson, I., (2018). Spelar det någon roll vem som styr? Allehanda. Publicerad
2018-05-21. Hämtad 2020-01-17 från https://www.allehanda.se/artikel/spelar-det-nagon-roll-vem-som-styr
Nissan, E., Castaño, M.-S., & Carrasco, I. (2010). Drivers of non-profit activity: a cross-country analysis. Small Business Economics, 38(3), 303–320.
doi:10.1007/s11187-010-9276-5
Regeringen (2010), Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Hämtad 20191117 från
https://sofisam.se/download/18.3453fc5214836a9a47297c05/1472023483000/Regerin gen.%20Handlingsplan%20för%20arbetsintegrerande%20sociala%20företag.pdf Regeringen (2018), Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. Hämtad 20191107 från
https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee1 9/2018_sociala-foretag.pdf
Region Västmanland (2018), Socialt företagande i Västmanland, Centrum för Regional Utveckling.
Regjeringen (2017). Veier til samarbeid. Hämtad 20191204 från
https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/veier-til-samarbeid/id2540583/sec1 Salamon L. M. & Anheimer H.K (1998). Social orogins of civil society: explaining the nonprofit sector cross-nationally. Voluntas 9(3), 214-248.
Seibel, W. (1990). Government/third sector relationships in a comparative perspective: The cases of France and West Germany. Voluntas, 1(1), 42-61.
Sveriges Kommuner och Regioner. 2019. Risk för försvagad arbetsmarknad framöver. Hämtad 20191205 från
https://skr.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/riskforforsvagadarbetsmarknadframov er.29008.html
Sofisam (u.å.(a)). Vad är sociala företag? Hämtad 20191231 från https://sofisam.se/ Sofisam, (u.å.(b)). Vem startar sociala företag? Hämtad 20191231 från
https://sofisam.se/vad-ar-sociala-foretag/vem-startar-sociala-foretag.html Tillväxtverket (2012). Varför är det så få idéburna organisationer i välfärden? Rapport 0142, hämtad 20191117 från
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.636af32a14deed3059bd960d/1434960724 050/Rapport_0142_web.pdf
Tillväxtverket (2019). Regionala företagsstöd. Hämtad 20191231 från
https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/utlysningar/utlysningar/2019-01-07-regionala-foretagsstod.html
Wikipedia, 2015. Social ekonomi. Hämtad 20191222 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Social_ekonomi
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L., (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.