Att ständigt påminnas om att det finns flera sätt att lära sig och att det finns många olika faktorer som bidrar till och påverkar hur lätt det är att lära sig, är viktigt för att kunna erbjuda extra utmaning och extra stöd, när skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Med nya teknologier kommer våra kunskaper och våra sätt att lära att förändras. Surfplattan utgör här ett allt-i-ett-lärverktyg som är framtiden för alla elever i allmänhet och för elever som hamnat i svårigheter med inlärningen i synnerhet. Slutsats i den här studien är att följande moment eller faktorer visar sig ha stor positiv påverkan på lärande och utveckling av förståelse i arbetet med pedagogiska Appar. Det ena är (a) variation för att bygga upp elevers självförtroende för ämnen, för både kropp och hjärna och som hjälp med kontraster i all information när det gäller att fånga elevernas intresse och skapa ett meningsfullt lärande. Det andra är (b) visualisering för att öka förståelsen med flera sinnen och tydliga mönster, för att aktivera en större del av nervsystemet och våra minnesfunktioner, samtidigt som vi kan avlasta arbetsminnet. Det tredje är (c) engagemang för att motivera och underlätta individuell anpassning av former och mål och det fjärde är (d) simulering för att möjliggöra lärande i ett sammanhang, där saker som tar lång tid i viss mån kan accelereras. Surfplattan med dess Appar är mer eller mindre ett läromedel idag, ett sätt att lära sig. Det är ändå i ett ganska kort tidsperspektiv som det funnits surfplattor och vilka effekter det får vet vi inte så mycket om. Frågan är om skolan kommer att bli mer individualiserad i framtiden, att man både sitter hemma och i skolan med denna typ av hjälpmedel och där läraren fungerar mer som en coach? Digitaliseringen verkar stödja en sådan utveckling. Det kan även vara så att det har negativa effekter. Hur påverkar det i så fall pedagogiken? Är lärarens roll att undervisa, berätta för eleverna och ha dialog med klassen något som försvinner är det naturligtvis emot att använda den. Den här studien visar att surfplattan har en enorm potential att stödja lärandet på olika sätt och att synliggöra, såväl de aktiva elevernas lärande som de mer passiva och ofta tysta eleverna. Detta är en del av våra elevers eller som Prensky (2001) benämner dem, de digitalt inföddas vardag, så därför är det också ett sätt att knyta an till elevernas verklighet.
7.1. Fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att undersöka hur teknikutvecklingen kan bidra till lärande genom att ge eleverna en multimodal formativ bedömning. Den formativa bedömningen hjälper till att utveckla lärande genom att tydliggöra målen, visa var eleven befinner sig och stödja eleven att komma vidare. Viktig kunskap om vilka svårigheter elever brottas med kan upptäckas genom att följa deras lärande. Att undersöka vad det är som enskilda elever eller grupper behöver få öva mer på, är värdefull kunskap i arbetet med att stödja och anpassa läs-, skriv- och matematikutvecklingen. Exempelvis skulle observationer av interaktioner kunna kombineras med kontinuerliga test, för att studera vad som händer över tid när elever arbetar med Appar. Att hitta väl fungerande lösningar inom detta område vore intressant för vidare forskning.
Referenslista
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Attard, C. & Northcote, M. (2011). Mathematics in the move: Using mobile technologies to support student learning (Part 1). Teaching with technology, APMC 16(4), 29-31.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Banister, S. (2010). Integrating the iPod Touch in K-12 Education: Visions and Vices.
Computers in school. 27(2), p.121-131. Tillgänglig (2013-05-27)
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/07380561003801590
Bjar, L. & Liberg, C. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Boström, L. (2013). Fler lärstilar behövs. Tillgänglig (14-05-08)
http://skolvärlden.se/artiklar/fler-larstilar-behovs
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77-101.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande – för barn, ungdomar och
vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. (2010). Can ICT give children with disabilities equal opportunities in school?
Improving schools, 13(1), 99-112.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Burden, K., Hopkins, P., Dr Male, T., Dr Martin, S. & Trala, C. (2012). iPad Scotland
Evaluation. University of Hull. Tillgänglig (2015-09-28)
www.researchgate.net/publication/264464463_iPad_Scotland_Evaluation
Chou, C.C., Block, L. & Jessness, R. (2012). A case study of mobile learning pilot project in K-12 schools. Journal of Educational Technology Development and Exchange, 5(2), 11-26. Cook, B.G. & Schirmer, B.R. (2003). What is Special About Special Education? Overview and Analysis. The Journal of Special Education, 37(3), 200-205.
Cox, M. (2012). Journal of Computer Assisted Learning. Formal to informal learning with
IT: research challenges and issues for e-learning. 29(1), 85-105.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.
Dunkels, E. (2015). Skärmtid är ett förlegat begrepp. Tillgänglig (2015-08-08) http://www.svt.se/opinion/article2805177.svt
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, O. (2009). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Ellström, P-E., Gustavsson, B. & Larsson, S. (Red). (1996). Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska
området - En kunskapsöversikt. Stockholm. Skolverket.
Engberg, B. (2013). It i lärandet. http://www.spsm.se/lattlast/Vi-erbjuder/Forskning-och- utveckling/Sarskilda-satsningar/It-i-larandet/
Esaiasson, P., Gilljam M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan –
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts.
Essie (2013). The Survey of Schools: ICT in Education. http://essie.eun.org/
Europeiska kommisionen (2007). Nyckelkompetenser för ett livslångt lärande - En europeisk
referensram. Luxenburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.
http://www.ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/11-learning/keykomp_sv.pdf
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gee, J.P. (2003) What video games have to teach us about learning and literacy. New York: Palgrave Macmillan.
Genlott, A.A. & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by
writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education 67, 98-104.
Giota, J. (2001). Adolescents’ perceptions of school and reasons for learning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Glasser, W. (1996) Motivation i klassrummet. Malmö: Brain Books AB
Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur.
Hallerström, H. & Tallvid, M. (2008). En egen dator som redskap för lärande: Utvärdering
av projektet ”En till En” i två grundskolor i Falkenbergs kommun - Delrapport 1. Lund: Research Report in Sociology of Law. Lunds universitet.
Henriksen, S. & Runnman, Å. (2010). Läsplattan som pedagogiskt verktyg för personer med
funktionsnedsättning. www.spsm.se
Henriksen, S. (2012). Plattor passar barnen. Tillgänglig (2013-05-30)
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2012/04/02/plattor-passar-barnen Hesser, A. (2014). Närsynthet sprider sig som en epedemi. Tillgänglig (2015-08-08) http://m.nt.se/nyheter/norrkoping/narsyntheten-sprider-sig-som-en-epedemi-11047334.aspx
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Hylén, J. (2007). Digitala lärresurser-möjligheter och utmaningar för skolan. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm:Liber.
Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlittertur
Ingvarsson, J. & Lindhé, C. (2012). Digitalisering och poetisk form. I C. Lenemark,(red.).
Litteraturens nätverk i berättande på Internet. (s.97-112). Lund: Studentlitteratur
Jedeskog, G. (2000). ”Maila mig sen!” Lärarintentioner och förändrade gränser för elevers
arbete. Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Johansson, S. (2014). Nya larmet. Så undviker du paddnacke. Tillgänglig (2015-08-08) http://www.vn.se/article/nya-larmet-sa-undviker-du-paddnacke/
Jönsson, B. (2013). Tema: Generation Z. Nr 1 s.18
Kress, G., Jewitt, C., Ogborn, J. & Tsatsarelis, C. (2001). Multimodal teaching and learning:
the rhetorics of the science classroom. London: Continuum.
Kress, G. (2010). Multimodality – A Social Semiotic Approach to Contemporary
Communication. London: Routledge.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Laurillard, D. (1996). Multimedia and the learners experience of narrative. Computers in
Education, 31(2), 229-242.
Leffler, T. (2015). Få appar hjälper elever att lära sig. Vetenskap & miljö. Sveriges Radio. Tillgänglig (2015-10-26)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6278690
Leijon, M. (2013). Datorplattor resurs för kommunikation i förskolan. Tillgänglig (2014-03- 10) http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationer- larande/datorplattor-resurs-i-forskolan-1.190874
Linderoth, J. (2004). Datorspelandets mening. Bortom idén om den interaktiva illusionen. Göteborg: Göteborgs universitet.
Linderoth, J. (2012). Why gamers don´t learn more: An ecological approach to games as
learning environments. Journal of Gaming and Virtual Worlds, 4(1), 45-62
Linderoth, J. & Heath, C. (2012). Datorspel ger bara en illusion av lärande. Pedagogiska
magasinet. Nr 4 s.74-75.
Lindgren, K. (2012). Hjärnan - ett pedagogiskt slagfält. Tillgänglig (2013-12-01) http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/05/16/hjarnan-pedagogiskt-slagfalt
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2006). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Lärarförbundet (2013). Tre viktiga steg mot mer digital skola. Tillgänglig (2014-01-17) http://www.lararforbundet.se/artiklar/tre-viktiga-steg-mot-mer-digital-skola
Nationalencyklopedin [NE], (2013). http://www.ne.se/surfplatta 2013-03-19
Nationalencyklopedin [NE], (2013). http://www.ne.se/datorstödd undervisning 2013-03-21 OECD (2008). ICT and Initial Teacher Training-research. Review Draft. Paris: OECD Publishing.
Owston, R. (2012). Teachers can make a difference: Proffessional development as a policy
option for improving student learning with ICT. Paper prepared for the CEIRIS-Keris
International Expert meeting on ICT and Educational Performance, South Korea.
Persson, B. (2003). Exclusive and inclusive discourses in special education research and policy in Sweden. International Journal of Inclusive Education, 7(3) 271-280
Persson, B. (2005). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Petersen, P. (2013). Datorplattor som resurs för kommunikation i förskolan. Tillgänglig (2013-03-30) http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i- skolan/relationer-larande/datorplattor-resurs-i-forskolan-1.190874
Prensky, M. (2001). Digital Natives, Digital Immigrants. On the Horizon, MCB University Press, Vol. 9 No. 5.
Raymond, T. (2013). Spelifierat lärande-rapport från förstudie. Tillgänglig (2015-11-08) http://spelifieralarande.se/projektrapport/
Riconscente, M. (2012). Mobil Learning Game Improves 5th
Graders´Fractions Knowledge and Attitudes. Published by Game Desk Institute. Tillgänglig (2014-01-17)
http://www.gamedesk.org/reports/MM_FINAL_REPORT.pdf
Risconscente, M. (2013). Results from a controlled study of the iPad fraction game motion math. Games and Culture, 8(4), 186-214
Rudhe, E. (2013). Surfplatta bättre än penna. Tillgänglig (2013-04-29)
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/04/23/surfplatta-battre-penna
Samuelsson, U. (2014). Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska
kapital. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser. En systematisk
litteraturöversikt. (SBU 2014:225). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utredning.
Slavin, R. E. (2000). Educational psychology: Theory and practice. (6th ed.). Boston: Allyn & Bacon.
Sjödén, B. (2015). Forskare underkänner digitala lärverktyg. Skolvärlden. Tillgänglig (2015- 10-26). http://skolvarlden.se/artiklar/forskare-underkanner-digitala-larverktyg
SPSM (2011). It i lärandet för att nå målen.
http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/Nr%2000368.pdf
Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. I B. Starrin & P-G. Svensson (Red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s.11-40). Lund: Studentlitteratur. Sundgren, G. (2005). John Dewey-reformpedagog för vår tid? I A. Forsell (red.), Boken om pedagogerna (s.103-129). Stockholm: Liber.
Svensson, I. (2013). Appar gör läsningen enklare. Tillgänglig (2014-05-20)
http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Forskning-och-utveckling/Forskning/Intervjuer-med- forskare/n/Appar-gor-lasningen-enklare/
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts. Säljö, R. (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I S. Selander. (red). Kobran,
nallen och majjen - Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. (s. 71-90).
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Säljö, R. (2005). L. S. Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. I A. Forsell (red.). Boken
om pedagogerna. (s.108-132). Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2010). Lärande & Kulturella redskap – lärprocesser och det kol
lektiva minnet. Stockholm: Nordstedts.
Tallvid, M. (2010). En-till-En. Falkenbergs väg till Framtiden? Delrapport 3. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tufvesson, C. (2011). Hur kommer vi igång – samspelsmodellen. Tillgänglig (2012-12-01) http://www.spsm.se/Tillgänglighet/Hur-kommer-vi-igång-samspelsmodellen
UNESCO (2008). ICT competency standards for teachers. Paris: UNESCO.
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm:Vetenskapsrådet. (2015-03-03) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Walker, H. (2011). Evaluating the Effektiveness of Apps for Mobile Devices. Journal of
Special Education Technology, Volume 26, Number 4pp. 59-63.
Wasik, B.A., & Slavin, R.E. (1993). Preventing early reading failure with one-to-one tutoring:
Reading Research Quarterly, 28(2 ), 179-200.
Wastiau, P.,Blamire, R., Kearney, C., Quittre, V, Van de Gaer, E. & Monseur, C. (2012). The
Use of ICT in Education: a survey of schools in Europe. European Journal of Education, 48(1),11-27.
Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Mitt namn är Anette Bergman och jag studerar på speciallärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Just nu håller jag på med att skriva min examensuppsats som ska handla om specialpedagogiskt lärande via surfplattan. Jag är därför intresserad av att komma i kontakt med speciallärare/pedagoger för att få ta del av erfarenheter och tankar om detta i en intervju per telefon.
Det är helt frivilligt att vara med i undersökningen. Intervjumaterialet kommer bara att användas i detta arbete och du kommer att vara helt anonym. Om det går bra för dig så skulle det underlätta om du godkänner att jag spelar in intervjun. Detta för att underlätta min analys av materialet. Du kan när du vill avbryta deltagandet.
Jag vill gärna ha svar om du vill delta i studien, men också om du inte vill medverka. Det går bra att maila ditt svar till:
xxxxxx_xxxxx@xxxxxxx.com
När du har svarat kan vi bestämma tid för intervju.
Det går bra att ringa eller maila mig om du har några frågor. Vänliga hälsningar
Anette Bergman
Tel: XXXX-XXXXXX Mail:
Bilaga 2
Intervjuguide
Lärares bakgrund och kompetens Vilken yrkesutbildning har du? När tog du lärarexamen?
Hur länge har du arbetat med surfplattor? Dator? Hur fick ni tillgång till surfplattor? Alla elever?
Vilka positiva/negativa erfarenheter har du av surfplattor? Har du fått utbildning om surfplattan?
Arbetar du med handledning/med barn? Årskurser?
De specialpedagogiska spelen via surfplattan
Vad innebär begreppet specialpedagogiska spel för dig? Känner du till några specialpedagogiska spel?
Vilka pedagogiska spel har du använt/varit i kontakt med via surfplattan? Hur hittar du dem? Appar?
Vad ser du för nytta av spelen i undervisningen? Fördelar/nackdelar med spelen i (spec.) undervisningen?
På vilket sätt kan spelen bidra till lärande?
Finns det någon skillnad när det gäller användningen av just ”surf-plattespel” med tanke på ålder/klasser/ämnen/tid att lära sig/lärares arbete?
Vad är avgörande när du tar ställning till om spelet går att använda i undervisningen? Vad är viktigt att veta om spelet? Hur gör du när du väljer?