6. Diskussion
6.3 Slutsatser
Vad kan vi dra för slutsatser utifrån denna studie? Till att börja med kan vi besvara vår första frågeställning: Hur skiljer sig synen på genus och kränkningar mellan förskollärare med differens i examensår? med att vi utifrån vårt resultat inte kan se någon övergripande skillnad som skulle vara baserad på examensår. Den enda skillnad vi kan se som skulle kunna skilja sig åt beroende på examensår är uppfattningen av begreppet genus, där de fyra senare examensårsintervallerna har innehållit förklaringar på genus som ett socialt kön. Skillnaderna beror snarare på individuella uppfattningar och värderingar.
Uppfattningarna om begreppet kränkningar hade en stor spridning och här kan vi inte påstå att vi ser någon koppling till examensår. Dock kan vi se att samtliga förskollärare har en uppfattning om vad en kränkning kan vara, men det är endast elva av 40 som tydligt uttryckt att det endast är mottagaren som kan avgöra om hen utsatts för en kränkande behandling. Därmed är det inte sagt att övriga förskollärare inte delar denna uppfattning om att det är mottagaren som avgör men det går inte att utläsa utifrån deras svar. Slutligen kan vi konstatera att examensåret inte verkar ha någon inverkan på förskollärares förståelse för och uppfattning om begreppet kränkning, utan att det återigen handlar om individuella uppfattningar.
Vidare kan vi konstatera utifrån vår förlängning av syftet att könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar förekommer i förskolan. Hallen är den mest utsatta platsen för alla dessa företeelser och den fria leken är en utsatt aktivitetet för könskränkningar. Det varierar hur ofta dessa olika ageranden sker, men vi kan konstatera att det sker eftersom majoriteten av förskollärarna har svarat att det förekommer.
6.4 Förslag till vidare forskning
Resultaten och slutsatserna i föreliggande studie kan inte anses som helt sanningsenlig gentemot populationen förskollärare med tanke på den knappa
geografiska spridning den omfattar. Förslag till vidare forskning är därför att göra en större studie med en bredare geografisk spridning och ett större antal deltagare. Vidare förslag är att se till mängden förskollärare inom varje examensårsintervall och ha en jämnare fördelning av deltagare inom de olika intervallerna. Vid användande av ett bredare geografiskt spann kan ett tips vara att välja att smalna av studien till ett av ämnena, vilket kan leda till en djupare undersökning inom respektive område.
27
Referenslista
Bjerrum Nielsen, H. & Rudberg, M. (1988). Hur flickor blir flickor och pojkar blir pojkar. Kvinnovetenskaplig tidskrift. (9(1988):1, s. 28-42).
Brooker, L. & Ha, S-J. (2005). The cooking teacher: investigating gender stereotypes in a Korean kindergarten. Early Years. 25 (1), pp.17–30.
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Chick, K. A., Heilman-Houser, R-A. & Hunter, M.W. (2002). The Impact of Child Care on Gender Role Development and Gender Stereotypes. Early Childhood Education Journal. 29 (3), pp.149-154.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (2. [omarb.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Giraldo, E. & Colyar, J. (2009). Dealing with gender in the classroom: a portrayed case study of four teachers. International Journal of Inclusive Education, 16 (1), January 2012, pp.25–38.
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. (1. uppl.) Stockholm:
Liber.
Lynch, M. (2015). Guys and dolls: a qualitative study of teachers’ views of gendered play in kindergarten. Early Childhood Development and Care, 185 (5) pp.679-693 Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Magnuson, K. A., Kelchen, R., Duncan, G. J., Schindler, H. S., Shager, H., &
Yoshikawa, H. (2016). Do the effects of early childhood education programs differ by gender? A meta-analysis. Early Childhood Research Quarterly, 36. 521-536.
doi:10.1016/j.ecresq.2015.12.021
Olofsson, B. (2007). Modiga prinsessor & ömsinta killar - genusmedveten pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Olweus, D. (1999). Mobbning bland barn och ungdomar. (1. uppl.) Stockholm: Rädda barnen.
Pramling Samuelsson, I., Sommer, D. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Riddersporre, B. (2010). Ledarskap i förskolan. I B. Riddersporre & S. Persson (red.), Utbildningsvetenskap i förskolan (s. 211-228). Stockholm: Natur & Kultur.
Ruble, D. N., Taylor, L. J., Cyphers, L., Greulich, F. K., Lurye, L. E. & Shrout, P. E.
(2007). The Role of Gender Constancy in Early Gender Development. Child Development. 78 (4), pp.1121-1136.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm:
Skolverket.
28 SOU 2004:115. Den könade förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Svaleryd, K. (2002). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Svenning, C. (2000). Metodboken: [samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling] : [klassiska och nya metoder i IT-samhället]. (4., omarb. uppl.) Eslöv: Lorentz.
Trost, J. & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3., [rev. och utök.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 14 (2), s.89-109.
Öhman, M. (2008). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm:
Liber.
Bilagor
Bilaga 1: Missiv
Hej förskollärare!
Vi heter Johanna Forsell och Joanna Wåhlin och vi läser sista terminen på
förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. Vi har nyligen inlett vårt examensarbete med fokus på förekomst av könsskillnader och könskränkningar i förskolan samt Er förståelse för genus och kränkningar. Anledningen till att vi valt detta ämne är för att vi anser att det är ett uppdagat ämne i samhället och vi vill göra en djupdykning i hur det ser ut i förskolans värld.
För att vi ska kunna ta oss vidare i vårt examensarbete vill vi nå ut till Dig som verksam förskollärare och få ta del av dina erfarenheter. Vi är därför tacksamma om Du vill ta dig tid att svara på vår enkät. Enkäten består av tio frågor om genus och
kränkningar samt fyra övriga frågor.
Genom att Du svarar på denna enkät ger Du ditt samtycke att delta i vår
undersökning. Vi arbetar efter ett etiskt förhållningssätt, vilket innebär att Du när som helst kan avbryta eller dra tillbaka din medverkan. Alla deltagare är anonyma och allt material kommer endast att bearbetas och användas av oss.
Eftersom att vi behöver tid på oss för att sammanställa och analysera enkätsvaren vill vi erhålla Era svar senast 2016-09-30. Tack på förhand!
Vid frågor eller funderingar vänligen kontakta någon av oss.
Johanna Forsell ofk13jfl@student.hig.se
Joanna Wåhlin ofk13jwi@student.hig.se
Handledare Daniel Pettersson
Bilaga 2: Enkät
Är du...? Kvinna Man Annat
Födelseår?
Svar:
Examensår? ß
1980
1981-1985
1986-1990
1991-1995
1996-2000
2001-2005
2006-2010 2011 à
Beskriv kortfattat vad genus innebär för dig?
Svar:
Anser du att det görs skillnad på
pojkar och flickor i förskolan? Ja Nej
Denna enkät besvaras utifrån din roll som förskollärare och det är relationen mellan förskollärare och barn som står i
fokus.
Flervalsfrågor går att besvaras med flera markeringar.
Om ja: I vilka situationer anser du att
det sker? Måltid Samling Fri lek
Styrd
aktivitet Hallen Vila
Toalett/
Blöjbyte
Anser du att förskollärare bemöter pojkar och flickor på olika sätt?
Ja Nej
Om ja:
Hur är det
synligt? Tonläge Ordval Ansiktsuttryck Kroppsspråk
Beskriv kortfattat vad en kränkning innebär för dig?
Svar:
Anser du att könskränkningar förekommer i förskolan?
Ja Nej
Om ja:
Mellan vilka förhållanden anser du
att det förekommer?
Förskollärare - Förskollärare
Förskollärare - Barn
Barn - Barn
Om ja: I vilka situationer anser du att
det sker? Måltid Samling Fri lek
Styrd
aktivitet Hallen Vila
Toalett/
Blöjbyte
Hur ofta förekommer...
Dagligen
Några gånger i
veckan
Några gånger i månaden
Några gånger per
år Mer sällan Genusskillnader?
Skillnader i bemötande?
Könskränkningar?
Har du något som du vill tillägga? Beskriv här: