SLUTSATSER 28 - Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömningar : Hos patienter

Psykiatrisjuksköterskorna i denna studie har erfarenheter av att suicidriskbedömningar är en komplex uppgift bestående av många olika delar. De upplever att det blir lättare att göra dessa bedömningar med tiden i och med att de har mer erfarenhet men anser samtidigt att det föreligger en tidspress inom vården som försämrar möjligheterna till en bra bedömning. De efterlyser mer stöd från erfarna kollegor i början av karriären vilket de anser bör

tillgodoses på organisationsnivå. Det är samtidigt en av de mest ansvarfulla och känslomässiga uppgifter psykiatrisjuksköterskan har inom den allmänpsykiatriska öppenvården och i mötet med den deprimerade patienten.

REFERENSLISTA

Aflague, J. M., & Ferszt, G. G. (2010). Suicide Assessment by Psychiatric Nurses: A Phenomenographic Study. Issuses In Mental Health Nursing, 31(4), 248-256.

Barker, P.J. (2004). Assessment in psychiatric and mental health nursing – In search of the

whole person. (2nd edition). Cheltenham: Nelson Thornes Ltd.

Barker, P.J., & Buchanan-Barker, P. (2005). The Tidal Model: A Guide for Mental Health

Professionals. Hove: Routledge.

Brookes, N. (2010). The Tidal Model of Mental Health Recovery. In M.R. Alligood & A. M. Taylor (Eds.), Nursing theorists and their work. (pp. 673-696). St. Louis, Missouri: A. Mosby

Carlén, P. & Bengtsson, A. (2007). Suicidal patients as experienced by psychiatric nurses in patient care. International Journal of Mental Health Nursing. 16 257-265.

Cavanagh, J. T., Carson, A. J., Sharpe, M., & Lawrie, S. M. (2003). Psychological autopsy studies of suicide: A systematic review. Psychological Medicine, 33, 395-405 Chan, S., Wai-tong, C., & Tso, S. (2008). The qualitative evaluation of a suicide prevention

and management programme by general nurses. Journal Of Clinical Nursing. 17(21), 2884-2894.

Christiansen, E., & Larsen, K. (2012). Young People’s Risk of Suicide Attempts after Contact with a Psychiatric department – A nested Case-Control Design Using Danish Register Data. Journal Of Child Psychology And Psychiatry, 53(1), 16-25

Connor, J., & Reuter, M. (2009). Predicting adolescent suicidality: Comparing multiple informants and assessment techniques. Journal Of Adolescence, 32(3), 619-631. Cutcliffe, J.R., Barker, P. (2002). Considering the care of the suicidal client and the case for

engagement and inspiring hope or observations. Journal of Psyciatric & Mental

Health Nursing, 9, 611-621.

Fitzpatrick, C., Abayomi, N., Kehoe, A., Devlin, N., Glackin, S., Power, L., & Guering, S. (2012). Do we miss depressive disorders and suicidal behaviors in clinical practice?.

Clinical Child Psychology And Psychiatry, 17(3), 449-458.

Grewal, P. & Porter, J. (2007). Hope theory: A framework for understanding suicidal action,

Death studies, 31, 131-154.

Henricsson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricsson (Red.). Vetenskaplig

teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur.

Jormfeldt, H., Svedberg, P., Fridlund, B. & Arvidsson, B. (2007). Nurses’ conceptions of the concept of health in mental health nursing. International Journal of Mental Health

Nursing, 16, 50-56.

Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur

Lakeman, R., & FitzGerald, M. (2008). How people live with or get over being suicidal: a review of qualitative studies. Journal Of Advanced Nursing, 64(2), 114-126 Larsson, P., Nilsson, S., Runeson, B. & Gustafsson, B. (2007). Psychiatric nursing care of

suicidal patients described by the Sympathy-Acceptance-Understanding-Competence model for confirming nursing. Archives of Psychiatric Nursing, 21, 222-232.

Nationalencyklopedin. (2013). Suicid. Hämtad 3 januari, 2013, från http://www.ne.se/sok?q=suicid

Olsson, H., Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber

Ottosson, J-O. (2009). Psykiatri. (7:e uppl.). Stockholm: Liber

Overholser, J., Braden, A., & Dieter, L. (2012). Understanding suicide risk: identification of high-risk groups during high-risk times. Journal Of Clinical Psychology, 68(3). Paterson, B., Dowding, D., Harries, C., Cassells, C., Morrison, R., & Niven, C. (2008).

Managing the risk of suicide in acute psychiatic inpatients: A clinical judgment analysis of staff predictions of imminent suicide risk. Journal Of Mental Health,

17(4), 410-423.

Peternelj-Taylor, C.A. & Yonge, O. (2003). Exploring boundaries in the nurse-client

relationship: Professional roles and responsibilites. Perspectives in Psychiatric Care.

39, 55-66.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research – generating and assessing evidence for

nursing practice. (8th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams

Robertson, M., Paterson, B., Lauder, B., Fenton, R & Gavin, J. (2010). Accounting for accountability: A discourse analysis of psychiatric nurses’ experience of a patient suicide. The Open Nursing Journal, 4 1-8.

Samuelsson, M., & Åsberg, M. (2002). Training program in suicide prevention for psychiatric nursing personnel enhance attitudes to attempted suicide patients. International

Journal of Nursing Studies, 39, 115-121.

Socialstyrelsen (2013). Dödsorsaker 2012. Stockholm: Socialstyrelsen

Svedberg, P., Arvidsson, B., Svensson, B. & Hansson, L.(2008). Psychometric characteristics of a self-report questionnaire (HPIQ) focusing on health promotion interventions in mental health services. International Journal of Mental Health Nursing, 17, 171-179. Torza, P., Rihmer, Z., Gonda, X., Szokontor, N., Sebestyen, B., Faludi, G., & Kalabay, L.

(2009). Family history of suicide. A clinical marker for major depression in primary care practice?. Journal Of Affective Disorders 117, 202-204

Waterworth, S. (2003). Time management strategies in nursing practice. Journal of

Advanced Nursing, 43 (5), 432-440

Webb, L. (2012). Tools for the job: why relying on risk assessment tools is still a risky business. Journal Of Psychiatric & Mental Health Nursing, 19(2), 132-139

Wiklund-Gustin, L. (red.) (2010a). Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå.

(Inledning/ss. 17-29). Lund: Studentlitteratur.

Wiklund-Gustin, L. (2012). KBT i omvårdnadsarbetet: om meningsskapande i gemenskap.

Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization (2001). The World Health Report 2001: Mental health – new

understanding, new hope. Geneva: WHO.

World Health Organization (2012). Hämtad 21 mars, 2013, från World Health organization, http://who.int/mental_health/prevention/suicide/suicideprevent/en/index.html

BILAGA 1 – BREV TILL ENHETSCHEF

Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för

Besöksadress: Drottninggatan 12

Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Webb: www.mdh.se E-post: info@mdh.se

Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola

2013-09-10

Till dig som enhetschef

Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie

Jag heter Mårten Berglund och är student i

specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie kommer vara att beskriva

psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av att göra suicidriskbedömningar av patienter med en depressionsdiagnos. Insamling av data kommer att ske kvalitativt genom intervjuer som beräknas att ta ca 30-45 minuter per person. Data kommer att analyseras genom kvalitativ innehållsanalys.

Jag ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära rekrytering av ungefär tre till fem intervjupersoner bland psykiatrisjuksköterskor i öppenvård. Urvalskriterierna är att

psykiatrisjuksköterskorna har minst två års yrkeserfarenhet och möter patienter med en suicidproblematik där man också regelbundet gör suicidriskbedömning. Utöver Er klinik tillfrågas även andra kliniker i Mellansverige om deltagande i studien.

Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.

Information om studiens syfte, frivillighet och deltagarens uppgift i studien kommer att lämnas i form av ett brev till varje deltagare som också informeras muntligen före intervjustart.

Hantering av data och sekretess

All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt

Personuppgiftslagen (PUL 1998:204).

Eventuell risk/nytta

Nyttan med deltagande i studien är att få en djupare förståelse för

sjuksköterskans suicidriskbedömningar vilket på sikt kan leda till förbättrade bedömningar vilket gagnar såväl patienter som sjuksköterskor. En nackdel är att sjuksköterskorna får ge av sin tid för att få tillgång till data.

Information om studiens resultat

Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola samt eventuellt i form av artikel i tidskrift. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.

Ytterligare information lämnas av Mårten Berglund

Mail: mbd12002@student.mdh.se Tfn: 070 25 99 289

Handledare:

Linda Sellin, Doktorand i Hälsa och Välfärd; Vårdvetenskap

Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Västerås. Tfn: ---

Mail: linda.sellin@mdh.se

Samtycke till genomförande av projektet, ”Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömningar hos deprimerade patienter”

Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.

BILAGA 2 – MISSIVBREV TILL DELTAGARE

Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för

Besöksadress: Drottninggatan 12

Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Webb: www.mdh.se E-post: info@mdh.se

Tillfrågan om deltagande i studie:

”Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av

suicidriskbedömningar hos deprimerade patienter”.

Jag heter Mårten Berglund och är student i

Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie.

Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.

Att delta i projektet skulle för din del innebära att delta i en intervju om ca 30- 45 minuter. Intervjun bandas och insamlad data analyseras sedan genom att intervjuerna skrivs ut och analyseras för att hitta liknande mönster, så kallad kvalitativ innehållsanalys.

Nyttan med deltagande i studien är att få en djupare förståelse för

sjuksköterskans suicidriskbedömningar vilket på sikt kan leda till förbättrade bedömningar vilket gagnar såväl patienter som sjuksköterskor. En nackdel är att du som sjuksköterska får ge en del av din tid.

Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst hos mig som student så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till enskilda personer eller enheter. Detta i enlighet med Personuppgiftslagen (PUL 1998:204).

Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn, e-post och/eller

telefonnummer får lämnas ut till mig, kommer jag att via telefon eller e-post ta kontakt med dig eller din chef (som gett tillåtelse för genomförande av studien) för att ge ytterligare information om studiens genomförande samt boka en tid för intervju.

Med vänliga hälsningar

Mårten Berglund

Mail: mbd12002@student.mdh.se Tfn: 070 25 99 289

Handledare:

Linda Sellin, Doktorand i Hälsa och Välfärd; Vårdvetenskap

Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Västerås. Tfn: ---

Mail: linda.sellin@mdh.se

Samtycke till att deltaga i projektet, ”Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömningar hos deprimerade patienter”

Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.

Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.

 JA, jag vill delta i projektet ”Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av

suicidriskbedömningar hos deprimerade patienter”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.

BILAGA 3 - INTERVJUGUIDE

Mälardalens högskola - Akademin för hälsa, vård och välfärd

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård 60 hp. ! Intervjuguide! ! Demografisk!data:!! ! 5 Ålder! 5 Antal!yrkesverksamma!år!som!psykiatrisjuksköterska! ! Intervjufrågor:! ! 1. Hur!upplever!du!det!är!att!bedöma!suicidrisk!hos!patienter!med!en!depression?! ! 2. Vad!är!lättare!respektive!svårare!vad!gäller!bedömning!avseende!suicid?! Precisera,!ge!exempel.!! ! 3. Vilka!faktorer!beaktar!du!vid!en!suicidriskbedömning!hos!patienter!med! depression?!! ! 4. Kan!du!berätta!om!en!bedömning!där!du!upplevt!att!riskbedömningen!varit! bättre!respektive!sämre?! ! 5. Skiljer!det!sig!att!göra!suicidriskbedömningar!på!deprimerade!patienter!jämfört! med!vid!andra!psykiatriska!störningar?!(Tillagd(efter(intervju(nr(2)! ! 6. Hur!ser!rutinerna!ut!för!suicidriskbedömning!på!din!mottagning?!Finns!rutiner?! Används!de?!Är!de!uppdaterade?!! ! 7. Används!idag!någon!form!av!instrument!på!din!mottagning!för!att!bedöma! risken!för!suicid?! ! 8. Upplever!du!att!dina!kollegor!gör!suicidriskbedömningar!på!samma!sätt!som!du?! Vad!är!lika,!vad!skiljer!sig!åt?! ! 9. Hur!anser!du!att!suicidriskbedömningar!som!sjuksköterskor!gör!kan!förbättras!i! framtiden?!! !

In document Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömningar : Hos patienter med depressiv ohälsa (Page 33-44)