• Majoriteten av studenterna upplevde någon form av psykisk ohälsa där ångest och depression var vanligast.
• Studenters upplevelse kring de faktorer som orsakar deras psykiska ohälsa är bland annat stress, höga krav av familj eller släkt, förlora någon närstående, att ha icke avklarade uppgifter under studieperioden et cetera.
• Huruvida det förekommer könsskillnader vad gäller psykisk ohälsa visade resultatet att psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än män dock gav chi-två värdet inget signifikant värde.
REFERENSLISTA
Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Barn och ungdoms psykiatrin. (2017). Ångest. Hämtad 2018-03-17, från
http://www.bup.se/sv/Rad-och-fakta/Artiklar/Angest/
Brill, S.R., Patel, D.R., & Macdonald, E. (2001). Psychosomatic Disorders in Pediatrics. Indian Journal of Pediatrics, 68(7), 597-603. Vol 68
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (upplaga 2). Lund: Studentlitteratur. Epidemiologiska enheten Centrum för folkhäslsa. (2004). Psykisk ohälsa hos unga. Hämtad 2018-03-15, från
http://www.pappamanualen.se/dokument/Psykisk%20oh%E4lsa%20hos%20unga%202004 .pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Depression- ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas. Hämtad 2018-03- 12, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/ Folkhälsomyndigheten. (2016). Statistisk över vuxnas psykiska hälsa. hämtad 2018-03-21, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2018). Ängslan, oro eller ångest. Hämtad 2018-03- 13, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/angslan-oro-eller-angest/
Global, regional, and national age-sex specific all-cause and cause-specific mortality for 240 causes of death, 1990- 2013: A systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. (2015). The Lancet, 385(9963), 117-171.
King, J.L., Reboussin,B.A., Spangler, J., Ross, J.C., & Sutfin, E.L. (2017). Tobacco product use and mental health status among young adults. Wake Forest School of Medicine,
77(2018), 67-72. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.addbeh.2017.09.012
Kövi, Z., Odler, V., Gacsályi, S., Hittner, J. B., Hevesi, K., Hübner, A., & Aluja, A. (2017). Sense of coherence as a mediator between personality and depression. 119-124. Doi: 10.1016/j.paid.2017.03.064
Landstinget Sörmanland. (u.å). Kunskapsunderlag för levnadsvanor. Hämtad den 2018-04- 12, från https://landstingetsormland.se/PageFiles/3194/Kunskapsunderlag-
Landstinget Sörmland. (2013). Om sorg. Hämtad den 2018-04-11, från
https://www.1177.se/Sormland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Kriser-och- svarigheter/Sorg/
Nationalencyklopedin. (u.å). Psykosomatik. Hämtad 2018-03-14, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/psykosomatik
Olsson, H., &Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen- kvalitativa och kvantitativa perspetiv (3:e upplagan). Stockholm: Liber
Olsson, M., Hansson, K., Lundblad, A-N., & Cederblad, M. (2006). Sense of coherence: definition and explanation. International journal of social welfare, 15, 219-229. Doi: 10.1111/j.1468-2397.2006.00410.x.
Prince, M., Patel, V., Saxena, S., Maj, M., Maselko, J., Phillips, M. R., & Rahman, A. (2007). No health without mental health. Lancet; 370:859-77. Doi: 10.1016/S0140-6736(07)61238-0 Selye H. A syndrome produced by diverse nocuous agents. Nature 1936;138:32.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Västerås: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2017). Hälsan allt bättre- men ångest och oro ökar. Hämtad 2018-03-22, från https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/halsanalltbattre-menangestochorookar Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Hämtad 2018-03-15, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf Socialstyrelsen. (2017). Vård vid depression och ångestsyndrom: Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut. (2009). Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt. Östersund: Strömberg.
Statistiska centralbyrån. (2007). Hälften avstår från inköp av kurslitteratur. Hämtad 2016 04-06 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och- forskning/Befolkningens-utbildning/Hogskolestuderandes-
levnadsvillkor/190098/2007A01/190110/Hogskolestuderandes-levnadsvillkor/
Statistiska centralbyrån. (2006). Ohälsa och sjukvård 1980-2005. Hämtad 2018-03-25. Från
https://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0101_1980i05_br_le113sa0601.pdf
Sveriges psykologförbund. (2009). Depression - En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster. Stockholm: Sveriges psykologförbund.
Szabo, S., Tache, Y., & Somogyi, A. (2012). The legacy of Hans selye and the origins of stress research: A retrospective 75 years after his landmark brief ”Letter” to the Editor# of Nature. Stress 15(5), 472- 478. Doi: 10.3109/10253890.2012.710919.
Thoits, P. A. (1995). Stress, Coping, and Social Support Processes: Where Are We? What Next?. Journal of Health and Social Behavior, 35, 53-79. Hämtad 2016-04-06 från
http://www.jstor.org/stable/2626957?seq=2#page_scan_tab_contents
Vigerland, S., Ljótsson, B., Thulin, U., Öst, L-G., Andersson, G., & Serlachius, E. (2015). Internet- delivered cognitive behavioural therapy for children with anxiety disorders: A randomised controlled trial.
Vilhelmsson, A., & Tengland, P. A. (2016). Global folkhälsa. Lund: Studentlitteratur. Vilhelmsson, A. (2014). Psykisk ohälsa, folkhälsa och medikalisering: har det egentligen någon betydelse vilket hälsobegrepp som används? (Doktor i medicinsk vetenskap, forskare, institutionen för kliniska vetenskaper Malmö). Malmö: tillgänglig:
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1089/897
Vos, T, et al. Years lived with disability (YLDs) for 1160 sequelae of 289 diseases and injuries 1990-2010: a systematic analysis for the global burden of disease study 2010. Lancet 2012; 380: 2163- 2196. Doi:10.1016/S0140-6736(12)61729-2
Walker, E. R., Mcgee, R. E., & Druss, B. G. (2013). Mortality in mental disorders and global disease burden implications: a systematic review and meta-analysis. Jama psychiatry 2015, 72(4), 334-341. Doi: 10.1001/jamapsychiatry.2014.2502.
BILAGA A;; ENKÄT
BILAGA B;; MISSIVBREV
Hej!
Jag heter Masoud och läser min sjätte termin i folkhälsoprogrammet vid Mälardalens
Högskola i Västerås . Jag håller på att skriva min kandidatuppsats just nu och syftet med min undersökning är att påvisa hur psykisk ohälsa bland högskolestudenter ser ut. Psykisk ohälsa är ett väl omdiskuterat ämne och studier har visat att psykisk ohälsa ökat i befolkningen. Jag anser därför att det är viktigt att belysa hur våra studenter mår.
Enkäten riktar sig till studenter på högskolor. Din medverkan i studien är frivilligt och du får hoppa av när du vill om så önskas. Du som medverkar i studien kommer att vara anonym och materialet kommer alltså att behandlas konfidentiellt.
Insamlad data kommer enbart att användas till studiens syfte och kommer kasseras när studien avslutas. Uppsatsen kommer därtill att publiceras i form av kandidatuppsats på den offentliga databasen Diva när den blivit examinerad.
Det tar ungefär 5-10 minuter att fylla i enkäten. Genom att lämna in enkäten godkänner du att delta i studien. Din medverkan är viktig för studiens kvalité.
Vid frågor är du välkommen att kontakta mig. Tack på förhand.
Masoud Danishmand
Folkhälsovetenskapliga programmet Mälardalens högskola Västerås