Skolsköterskornas och elevernas erfarenheter som framkommit i detta examensarbete visar att synen på skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa går isär. Skolsköterskorna arbetar efter riktlinjer och anser att de får mycket kunskap i samtal med eleverna, medan eleverna upplever att det är otäckt att samtala om sin psykiska hälsa med en person som de saknar relation till. Den traditionella bilden av skolsköterskan förblir, det sker ingen utveckling i riktlinjer eller arbetssätt trots att den psykiska ohälsan upptar mycket tid och fokus bland eleverna.
Hälsosamtalets betydelse och innebörd skiljer sig mellan skolsköterskorna och eleverna. För skolsköterskorna ingår detta i arbetsbeskrivning och riktlinjer och blir ett rutinbesök. För eleverna är det ett besök för praktiska göromål, inget tillfälle att berätta hur måendet faktiskt är. Eleverna har mycket de önskar samtala om utifrån sin psykisk hälsa, men det skapas inte möjlighet för detta. Skolsköterskorna och eleverna vill spendera mer tid tillsammans, för att kunna bygga en relation, men tiden finns inte.
Genom detta examensarbete blir det tydligt att en organisatorisk förändring behöver ske där skolsköterskan ska ges tid att möta eleverna i miljöer som skapar relation. Samtidigt behöver
inom psykiatrisk vård då kompetens utifrån den psykiska hälsan skulle lyftas på ett annat sätt än vad som görs idag. Att skolsköterskorna och lärarna inte talar samma språk är
oroväckande. Det är lärare som till stor del tar emot elevernas livsproblem. Samarbete måste ske annars kommer hjälp att utebli. Samverkan med BUP och de aktörer som finns i
Elevhälsan är en förutsättning, för att hjälpa de elever som mår psykiskt dåligt. Den traditionella skolsköterskan behöver bli mer medveten om psykisk ohälsa bland eleverna. Det är vanligt förekommande och de livsproblem som eleverna beskrivit i detta examensarbete har inget behov av att hanteras av specialistpsykiatrin, BUP, enligt oss författare.
REFERENSLISTA
Barker, P., & Buchanan‐Barker, P. (2005). The Tidal model ‐a guide for mental health professionals. London: Routledge.
Bidstrup Jörgensen, B. (2012). Omvårdnadsteori som referensram. I B. Bidstrup Jörgensen & V. Östergard Stenfeldt (Red.) Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling (s.57-75). Stockholm: Liber
Bohnenkamp Haak, J., Hoover, S. A., Halsted Connors, E., Wissow, L., Bobo, N., & Mazyck, D. (2019). The mental health training intervention
for school nurse’s and other healt providers in schools. The Journal of School Nursing, 36(6), 422-433. doi: 10.1177/1059840518785437
Borgman, S., Ericsson, I., Clausson, E. K., & Garmy, P. (2020) The relationship between reported pain and depressive symptoms among adolescents. The Journal of School Nursing, 36(2), 87-93. doi: 10.1177/1059840518787007
Corrieri, S., Heider, D., Conrad, I., Blume, A., König, H-H., & Riedel-Heller, S-G. School- based prevention programs for depression and anxiety in adolescence: A systematic review. Health Promotion International. 29(3), 427-441. doi: 10.1093/heapro/dat001 Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur och Kultur. Danielson, E. (2017a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 143-155). Lund: Studentlitteratur AB.
Danielson, E. (2017b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 285-301). Lund:
Studentlitteratur AB.
Dina, F., & Pajalic, Z. (2014). How school nurses experience their work with schoolchildren who have mental ilness – A qualitative study in a swedish context. Global Journal of Health Science, 6(4). doi:/10.5539/gjhs.v6n4p1
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Sunnerhagen, K. S. Person-centered care – Ready for prime time. Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Ellertsson, A-S., Garmy P., & Clausson E. (2017). Health among schoolchindren from the school nurse’s perspective. The Journal of School Nursing, 33(5), 337- 343. doi: 10.1177/1059840516676876
Folkhälsomyndigheten, (2019b). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga. Hämtat 6 december 2019 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk- halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/
Folkhälsomyndigheten, (2019c) Statistik om psykisk hälsa bland barn och unga. Hämtad 5 mars, 2020 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/barns- psykiska-halsa/
Garmy, P., Berg, A., & Clausson, E.K. (2015). A qualitative study exploring adolescent´s experiences with a school-based mental health program. BMC Public Health, 15(1074). doi: 10.1186/s12889-015-2368-z
Garmy, P., Hansson, E., Vilhjálmsson, R., & Kristjansdoóttir, G. (2019). Bulling, pain and analgesic use in school-age children. Acta Paediatrica, 108(10), 1896-1900. doi: 10.1111/apa.14799
Gillberg, Christopher. (2015). Epidemiologi. I C. Gillberg, M. Råstam,
E. Fernell (Red.), Barn- och ungdomspsykiatri (s. 18-19). Stockholm: Natur & Kultur. Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H., & Enskär, K. (2010). Pupil´s perspectives on
preventive health dialogues. British Journal of School Nursing, 5(1), 26-33. doi: 10.12968/bjsn.2010.5.1.46596
Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H., & Enskär, K. (2011). Adolescent´s and school nurses´s perception of using a health and lifestyle tool in health dialogues. Journal of Clinical Nursing, 20(17/18), 2573-2583. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03816.x Golsäter, M., Nilsson, S., & Wigert, H. (2019). Dealing with adolescents recurrent pain
problems in school health cars – Swedish school nurses´s view. Nursing open, 6(4), 1626-1633. doi: 10.1002/nop2.371
Graneheim, U., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi: 10.1016/j.nedt.2017.06.002
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hena, M., Leung, C., Clausson, E-K., & Garmy, P. (2019) Association of depressive symptoms with consumption of analgesics among adolescents. Journal of Pediatric Nursing. 19(45). 19-23. doi: 10.1016/j.pedn.2018.12.008
Henricson, M., & Billhult, A. Kvalitativ metod. (2017). I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 111-121). Lund: Studentlitteratur AB.
Hilli, Y., & Wasshede, K. (2017). Swedish school nurses´s perspectives on caring for and promoting the health of adolscents with mental health problems – A qualitative study. Clinical Nursing Studies. 5(3). 1-9. doi: 10.5430/cns.v5n3p1
Høie, M., Haraldstad, G., Fegran, L., Westergren, T., Helseth, S., … Johannessen, B. (2017). How school nurses experience and understand everyday pain among adolescent. BMC Nursing, 16(1). 53. doi: 10.1186/s12912-017-0247-x
Jormfledt, H. (2019). Hälsa och hälsofrämjande psykiatrisk omvårdnad. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå. (s.155-171). Lund:
Studentlitteratur AB.
Jönsson, J., Maltesam, M., Bengtsson, A., & Garmy, P. (2019). School nurse´s experiences working with students with mental health problems: a qualitative study. The Journal of
School Nursing, 35(3), 203-209. doi: 10.1177/10549840517744019
Kelly, M., & Coughlan, B. (2019). A theory of youth mental health recovery from a parental perspective. Child and Adolescent Mental Health. 24(2), 161– 169. doi: 10.1111/camh.12300
Kjellström, S. Forskningsetik. (2017). I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-81). Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, M., Björk, M., Ekebergh, M. & Johansson Sundler, A. (2014). Striving to make a positive difference: school nurse’s experiences of promoting the health and well- being of adolescent girls. The Journal of School Nursing, 30(5), 358-
365. doi: 10.1177/1059840513505223
Larsson, M., Sundler, A-J., & Ekenbergh, M. (2013). Beyond self-rated health: the adolescent girl’s lived experience of health in Sweden. Journal School Nursing, 29(1), 1-9. doi: 10.1177/1059840512446151
Littler, N. (2019). A qualitative study exploring school nurses´experiances safeguarding adolscents. British Journal of School Nursing, 14(4), 169-176.
doi:10.12968/bjsn.2019.169
Lyyra, N., Välimaa, R., & Tynjäla, J. (2018). Loneliness and subjective health complaints among school-aged children. Scandinavian Journal of Public Health, 46(20), 87-93. doi:10.1177/1403494817743901
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (s. 421-438). Lund: Studentlitteratur
Nilsson, S., Rosvall, P-Å., & Jonsson, A. (2016). Adolscent-centerred pain manamage in school when adolescent have chonic pain – A qualitative study. Global Journal of Health Science. 9(4), 8-19. doi: 10.5539/gjhs.v9n4p8
Petersen, S. (2012). Svenska epidemiologiska undersökningar om skolbarns hälsa. I E. Clausson och S. Morberg (Red.), Skolsköterskans hälsofrämjande arbete (s.87-93).
Priebe, G., & Landström, C. Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. (2017). I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 25-43). Lund: Studentlitteratur AB.
Pryjmachuk, S., Graham, T., Haddad, M., & Tylee, A. (2011). School nurse´s perspectives on managing mental health problems in children and young people. Journal of Clinical Nursing, 21, 850-859. doi: 10.11111/j.1365-2702.2011.03838.x
Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor. (2014). Kompetensbeskrivning för
legitimerade sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad 10 december, 2019, från https://psykriks.se/wp-
content/uploads/2018/07/Kompetensbeskrivning_specialist_psykiatri.pdf Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening. (2016).
Kompetensbeskrivning för skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats, EMI. Stockholm: Riksföreningen för sjuksköterskor. Hämtad 12 december, 2019,
från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning.skolskoterska_2016_webb.pdf
Rosvall, P.-Å. (2019). Perspectives of students with mental health problems on improving the school environment and practice. Education Inquiry.
doi:10.1080/20004508.2019.1687394
Rosvall, P-Å., & Nilsson, S. (2016a). Gender-based generalisations
in school nurse’s appraisals of and interventions addressing student’s mental health. BMC Health Service Research, 16(451). doi: 10.1186/s12913-016-1710-1
Rosvall, P.-Å., & Nilsson, S. (2016b). Challenges of engagement with health services in Swedish´s schools: listening to the views of school nurses and students with recurrent pain. Pastoral Care in Education, 34(1). 3-12, doi: 10.1080/02643944.2015.1119878 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skundberg-Kletthagen, H., & Larsen Moen, Ø. (2017). Mental health work in school health service and school nurses´involement and attitudes, in a Norwegian context. Journal of Clinical Nursing, 26, 5044-5051. doi: 10.1111/jocn.14004
Torres-Ferrus, M., Vila-Sala, C., Quintana, M., Ajanovic, S., Gallardo, V.J., Gomez, J.B,… Pozo-Rosich, P. (2019). Headache, comorbidities and lifestyle in an adolescent population (The TEENs Study). Cephalalgia, 39(1), 91-99. doi:
10.1177/0333102418777509
Unicef, (2020). Barnkonventionen. Hämtad 5 mars, 2020, från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet- Skolsköterska 60 Hp. Högskolan Skövde HT 2019.
Vetenskapsrådet, (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 25 februari, 2020, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pd Wibeck, V. (2017). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (s.169-185). Lund: Studentlitteratur AB.
Wiklund Gustin, L. (2019). Att utbilda sig till specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå (s.29- 45). Lund: Studentlitteratur AB.
1
Bilaga A BREV TILL VERKSAMHETSCHEFER
Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie
Vi heter Åsa Rappendal och Tobias Goldkuhl och är studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att beskriva hur skolsköterskans arbete kring psykisk ohälsa överensstämmer med de önskemål och behov eleverna har.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid era enheter. Rent konkret skulle det innebära att vi kommer att genomföra enskilda intervjuer med fem stycken skolsköterskor respektive fem stycken elever. Åsa kommer att genomföra intervjuerna med eleverna.. Eleverna som samtliga är elevrådsrepresentanter i årskurs åtta, kommer att tillfrågas under ett möte som samordnas av deras mentor. Skriftligt samtycke inhämtas från vårdnadshavare samt eleverna själva, och telefonkontakt kommer även tas med berörda vårdnadshavare. Intervjuerna kommer ske under skoltid när de passar undervisningen. Tidsåtgång ca 30–60 minuter/intervju. Tobias kommer att intervjua de skolsköterskor som inkluderas i studien på Elevhälsan. Tidsåtgång ca 60 minuter. Varje intervju kommer att spelas in för att sedan transkriberas för dataanalys av författarna.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
All insamlade data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR).
Etik
Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisade på sidan 11 i bifogad projektplan.
Eventuell risk/nytta för verksamheten
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid samt elevernas undervisning. Fördelar hänger samman med att genom denna studie får eleverna beskriva sina behov och önskemål kring skolsköterskans arbete kring psykisk ohälsa. Detta kan senare utgöra grund för förändringsarbete i verksamheten. Vi väljer att intervjua deltagare på olika orter för att motverka eventuella beroendeställningar mellan elev och Elevhälsan. Vi tror också att ämnet psykisk ohälsa behöver belysas i skolmiljö, bland eleverna och ser därför detta som en möjlighet för Vasaskolan att delta i projektet.
Nytta i ett vidare perspektiv
Vi tror att med denna studie kommer ny kunskap kunna presenteras och skapa större förutsättningar för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa i skolmiljö. Insatser för eleverna kan sättas in tidigare, vilket gynnar så väl skolresultat som framtida psykisk hälsa.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet. Vi kommer gärna och ger en föreläsning om studiens resultat både för lärare och elever.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Oona Lassenius, se nedan. Med vänliga hälsningar
Åsa Rappendal / Tobias Goldkuhl Tel: xxx-xxxxx / xxx-xxxx
E-post: xxxx
Oona Lassenius, Universitetslektor i Vårdvetenskap Tel: xxx-xxxxxx
3
Samtycke till genomförande av projektet,
”Psykisk ohälsa i skolmiljö –
skolsköterskans arbete och elevernas behov”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.
Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet,
_______________________________
Ort och datum
__________________________
Underskrift
_______________________________
Bilaga B MISSIVBREV TILL ELEVERNA
Tillfrågan om deltagande i studie ”Psykisk ohälsa i skolmiljö – skolsköterskans
arbete och elevernas behov
Vi heter Åsa Rappendal och Tobias Goldkuhl och är studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med studie är att beskriva hur skolsköterskans arbete kring psykisk ohälsa överensstämmer med de önskemål och behov eleverna har.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att du kommer att intervjuas av Åsa. Vi kommer att spela in intervjun för att sedan skriva ut den i text. Den inspelade intervjun kommer att förstöras. Genom att skriva ut texten kan vi sedan se om det finns likheter eller olikheter i de önskemål som elever har. Intervjun kommer att ta mellan 30-60 minuter och sker på skoltid. Intervjun kommer att ske på skolan och vi kommer att anpassa tiden till undervisningen.
Genom att du deltar kommer vi kunna genomföra denna studie som ska beskriva om det arbete som skolsköterskan gör överensstämmer med de önskemål elever har. Det är viktigt att prata om psykisk ohälsa och få den hjälp som behövs. Det är inte dina egna erfarenheter eller upplevelser vi kommer att fråga om vid intervjun utan mer generellt vad elever på högstadiet önskar. Du är viktig för att skapa ny kunskap som kan ge bättre förutsättningar för allas psykiska välmående.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna kopplas till dig, din skola eller din arbetsplats. Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till oss,
2
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Oona Lassenius, se nedan.
Med vänliga hälsningar
Åsa Rappendal / Tobias Goldkuhl Tel: xxx–xxxxxx / xxx-xxxxx E-post: xxxxx
Oona Lassenius, Universitetslektor i Vårdvetenskap Tel: xxx - xxxxxx
Samtycke till att deltaga i projektet, ” Psykisk ohälsa i skolmiljö – skolsköterskans arbete och elevernas behov”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i projektet ”Psykisk ohälsa i skolmiljö – skolsköterskans arbete och elevernas behov”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________
Datum
____________________________ _______________________________
Elevens Underskrift Namnförtydligande
____________________________ ______________________________
1
Bilaga C MISSIVBREV TILL SKOLSKÖTERSKORNA
Tillfrågan om deltagande i studie ”Psykisk ohälsa i skolmiljö – skolsköterskans
arbete och elevernas behov”
Vi heter Åsa Rappendal och Tobias Goldkuhl och är studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med studien är att beskriva hur skolsköterskans arbete kring psykisk ohälsa överensstämmer med de önskemål och behov eleverna har.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att du kommer att intervjuas av Tobias. Vi kommer att spela in intervjun för att sedan skriva ut den i text. Den inspelade intervjun kommer att förstöras. Genom att skriva ut texten kan vi sedan se om det finns likheter eller olikheter i skolsköterskans arbete och de behov/ önskemål som elever har. Intervjun kommer att ta mellan 30-60 minuter och sker på arbetstid. Intervjun kommer att ske på Elevhälsan och tiden bokas in så det passar ditt arbete.
Genom att du deltar kommer vi kunna genomföra denna studie som ska beskriva om det arbete som skolsköterskan gör överensstämmer med de önskemål elever har. Det är viktigt att prata om psykisk ohälsa och få den hjälp som behövs. Som skolsköterska kommer frågorna fokuseras på faktiskt arbete, inte enskilda åsikter eller erfarenheter. Du är viktig för att skapa ny kunskap som kan ge bättre förutsättningar för allas psykiska välmående. Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna kopplas till dig, din skola eller din arbetsplats. Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till oss, kommer vi ringa dig och ge mer information kring genomförande och planera för intervjun. Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Oona Lassenius, se nedan.
Med vänliga hälsningar
Åsa Rappendal / Tobias Goldkuhl Tel: xxx–xxxxxx / xxx-xxxxx E-post: xxxxx
Oona Lassenius, Universitetslektor i Vårdvetenskap Tel: xxx - xxxxxx
3
Samtycke till att deltaga i projektet, ”Psykisk ohälsa i skolmiljö – skolsköterskans arbete och elevernas behov”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i projektet ”Psykisk ohälsa i skolmiljö – skolsköterskans arbete och elevernas behov”och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________
Datum
____________________________ _______________________________
Bilaga D INTERVJUGUIDE
Inledningsfas
Presentation av mig själv men också tydliggöra att jag kommer ställa en massa frågor som du kanske tycker att jag borde ha svaret på. Men de är dina svar jag vill få och inte ha min egen uppfattning i era svar. Beskriv syftet, förklara frivillighet och konfidentialitet. Underskrift av samtyckesblankett. Frivillighet - hoppa av när som helst utan att ange orsak.
Huvudfas
Frågor till skolsköterskorna
Antal år i yrket. Ålder. Tidigare arbeten?
Tema arbete
Beskriv arbetet som du gör kring psykisk ohälsa i skolmiljö?
Följdfråga/stödord: Vad ger förutsättningar till arbetet? Vilka hinder finns? Tidsaspekten? Hur skulle du vilja arbeta kring elevernas psykiska ohälsa?
Följdfråga/stödord: Finns det något som du saknar för att kunna arbete med psykisk ohälsa med eleverna?
Tema kunskap
Vilket stöd får du i arbetet kring psykisk ohälsa?
Följdfråga/stödord: Handledning, uppdragsbeskrivning. (Barnkonventionen, hur beaktas denna i ert arbete).
Hur ser samverkan ut med andra aktörer i arbete kring psykisk ohälsa bland eleverna?