Nedan presenteras arbetets slutsatser som, utifrån arbetets syfte, avser besvara föreliggande arbetes frågeställning; Vilka faktorer upplever unga vuxna vara av vikt för att de ska vidta krisberedskapsåtgärder?
Resultatet visar på tre faktorer som är av vikt för gruppens vidtagande av krisberedskap. 1) Synen på ansvar för krisberedskap, 2) Upplevelsen av oro inför olika samhällsstörningar samt 3) Tillgången till kunskap, information och kommunikation.
Resultatet torde vara statsvetenskapligt intressant och användbart för ansvariga myndigheters kunskapsstyrning och kommunikation med enskilda individer samt väcka intresse för krisberedskap bland enskilda individer. Enskilda individer utgör tillsammans allmänheten och är en viktig del, tillsammans med andra instanser, för att gemensamt och effektivt säkerställa våra demokratiska värden och gemensamma grundläggande behov.
Resultatet visar att synen på ansvar för krisberedskap är nära kopplad till unga vuxnas inställning till krisberedskap och krisberedskapsåtgärder. Att informationen om det enskilda ansvaret når ut till gruppen är av vital betydelse. En medvetenhet om ansvarsförhållandet är grundläggande för att den enskilda individen ska förstå sin roll samt förväntade insatser. Ansvarsförhållandet är även av stor betydelse när det gäller gruppens tilltro till myndigheter. Av resultatet framgår det att tilltron grundas på en falsk trygghet att enbart myndigheterna ansvarar för krisberedskap och krisberedskapsåtgärder.
Vidare visar resultatet att upplevelsen av oro inför olika samhällsstörningar påverkar gruppens inställning till vidtagandet av krisberedskap och krisbredskapsåtgärder. Avsaknaden av oro inför en samhällsstörning har identifierats som begränsande för krisberedskap och krisberedskapsåtgärder. Det skulle därför vara främjande att på ett bredare och djupare sätt informera och kommunicera samhällsstörningars konsekvenser till enskilda individer.
Föräldrarollen kan vara avgörande för faktiskt handlande avseende krisberedskapsåtgärder. Respondenter som är föräldrar visar mindre oro i samband med föräldrarollen, än respondenter som inte är föräldrar. Slutsatsen är förvånande i förhållande till resultat av tidigare forskning, som menar att det finns ett samband mellan krisberedskap och att ansvara för någon annan.
40 Avslutningsvis identifierades tillgången till kunskap, information och kommunikation som främjande för vidtagandet av krisberedskapsåtgärder. Det finns även ett behov av ökad kontinuerlig krislitteracitet. Ökad krislitteracitet på kontinuerlig basis kan vara av vikt för vidtagandet av krisberedskapsåtgärder. Krisberedskap i skolan kan ge en grundkunskap som kan vara betydande för krisberedskap och krisberedskapsåtgärder senare i livet.
Implementering av begreppet samhällsstörning istället för begreppet kris bidrar till en gemensam definition som avskriver psykologiska kriser endast kopplad till en enskild individ. En gemensam definition möjliggör för samarbete enskilda individer emellan samt ökar tydligheten för lämpliga förberedelser och åtgärder. Samarbete med andra enskilda individer skulle kunna underlätta vidtagandet av krisberedskapsåtgärder. Hur betydelsefulla personer i en enskild individs omgivning agerar har positiva effekter på vidtagande av krisberedskap.
Uppsatsens teoretiska referensram (se Kap.2, s.7) går i linje med respondenternas resonemang kring vikten av goda förebilder, samarbete och kunskapsspridning för stärkt krisberedskap. Faktorerna, men också det förvånade resultatet gällande föräldrarollen, ger implikationer att vidare forskning om enskilda individers krisberedskap fortsatt är nödvändig. Dels för de enskilda individerna och dels för samhällets samlade förmåga att möta samhällsstörningar.
41
REFERENSER
ABF. (u.å.) Zombieöverlevnad din guide till apokalypsen. Hämtad 7 april 2019 från
https://www.abf.se/arrangemang/dalarnas-lan/borlange/samhalle-politik- fackligt/zombieoverlevnad-din-guide-till-apokalypsen/
Ajzen, I. (2005). Attitudes, Personality and Behavior. Maidenhead: McGraw-Hill International UK Ltd. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Daellenbach, K., Parkinson, J., & Krisjanous, J. (2018). Just how prepared are you?: An application of marketing segmentation and theory of planned behavior for disaster preparation. Journal of nonprofit & public sector marketing, 30:4, 413-443. doi:10.1080/10495142.2018.1452830 Dahl, R.A. (1957). The Concept of Power. Behavioral Science, 2(3), 201-215.
Donahue, A. K., Eckel, C. C., & Wilson, R. K. (2014). Ready or not?: How citizens and public officials perceive risk and preparedness. American Review of Public Administration, 44(45), 89-111. doi: 10.1177/0275074012506517
Ds 2017:66. Motståndskraft, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025. Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/departementsserien-och-promemorior/2017/12/ds-201766/
Enander, A. (2005). Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser. Karlstad: Räddningsverket.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.
Evegård, A. (2018). Synen på krisberedskap hos unga studenter: En kvalitativ intervjustudie i Karlstad, Sverige (Examensarbete, Karlstads universitet, Naturvetenskap). Från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1219783/FULLTEXT01.pdf
Gil-Rivas, V., & Kilmer, R. P. (2016). Building community capacity and fostering disaster resilience. Journal of Clinical Psychology, 72(12), 1318-1332. doi:10.1002/jclp
Helmerson, E. (2019a, 24 januari). Vi rustade ner vår trygghet. Dagens Nyheter. Från http://www.dn.se/ Helmerson, E. (2019b, 8 januari). Det är inte kommunens ansvar att du överlever stormen. Dagens
Nyheter. Från http://www.dn.se/
Johansson, F. (2018). Krisberedskap – en angelägenhet för alla?: En kvantitativ studie om högskolestudenters självskattade kunskap medvetenhet om kris och krisberedskap (Examensarbete, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd). Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1209126/FULLTEXT01.pdf
Kaneberg, E. (2018). Emergency preparedness management and civil defence in Sweden: An all- hazards approach for developed countries’ supply chains (Doctoral dissertation, Jönköping university, Jönköping International Business School).
42 Larsson, G., & Enander, A. (1997). Preparing for disaster: public attitudes and actions. An international
journal, 7(1), 11-21. doi:10.1108/09653569710162415
Levac, J., Toal-Sullivan, D., och O’Sullivan, T. L. (2012) Household emergency preparedness: A literature Review. Journal of Community Health, 37, 725-733. doi: 10.1007/s10900-011-9488-x Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2009). Krisberedskap. Hämtad 5 april, 2019, från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/Om-krisberedskap/
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2016). Ansvar, samverkan och handling: Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (Ju2015/1400/SSK). Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2018a). Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777). Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2018b). Opinioner 2018. Karlstad: Attityd.
Norris, F. H., Stevens, S. P., Pfefferbaum, B., Eyche, K. F., & Pfefferbaum, R.L. (2008). Community Resilience as a Metaphor, Theory, Set of Capacities, and Strategy for Disaster Readiness. American Journal of Community Psychology 41(1-2), 127–150. doi: 10.1007/s10464-007-9156- 6
Pellmer, K., Wramner, B, & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Prop. 2007/08:92. Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull. Från :
https://www.regeringen.se/49bb67/contentassets/bda72515262c4f19a1b6ab22e976e531/starkt- krisberedskap---for-sakerhets-skull-prop.-20070892
Prop. 2013/14:144. Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling. Från https://data.riksdagen.se/fil/437123EB-6286-4442-80E2-EC7189CC6DF5
Schück, J. (2019, 12 mars). Utan kontanter klarar vi inte ett långvarigt strömavbrott. Dagens Nyheter. Från http://www.dn.se/
SFS 2015:1052. Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skolverket. (2016). Grundläggande litteracitet: Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk. Stockholm: Wolters Kluwers. Från https://www.skolverket.se/getFile?file=3723.
Skr. 2009/10:124. Samhällets krisberedskap: Stärkt samverkan för ökad säkerhet. Från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2010/04/skr.-200910124/
SVT. (u.å.) Nedsläckt land: Hur förberedda är vi för en större Kris? Hämtad 27 april, 2019, från SVT,
https://www.svt.se/nedslackt-land/
Vetenskapsrådet. (2019). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
43 Viverita, V., Kusumastuti, R. D., Husodo, Z. A., Suardi, L., & Danarsari, D. N. (2014). Households perceptions on factors affecting resilience towards natural disasters in Indonesia. South East Asian Journal of Management 8(1), 13-28. doi:10.210027seam.v8i1.3099
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 71- 89). Stockholm: Liber.
BILAGOR
Bilaga A: Informationsbrev
Hej!
Jag läser min sista termin på Statsvetarprogrammet på Mälardalens högskola. Just nu skriver jag min kandidatuppsats med inriktning på krisberedskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka gruppen unga vuxnas upplevelser gällande vikten av och ansvar för krisberedskap och krisberedskapsåtgärder. Uppsatsen syftar också undersöka vilka upplevda faktorer som är av vikt för att vidta krisberedskapsåtgärder. De upplevda faktorerna avser möjliggöra målgruppsanapassning som i förlängningen ämnar bidra till att öka gruppens kapacitet att hantera samhällsstörningar.
Valet av ämne grundar sig i behovet av vidare forskning inom området. Tidigare forskning visar att avgörande faktorer för krisberedskap varierar mellan olika grupper. Utifrån dina erfarenheter och upplevelser vill jag undersöka det nämnda området. Ditt deltagande i studien är frivilligt. Du kan när som helst under processen avbryta ditt deltagande utan, utan någon motivering.
Studien grundar sig på samtalsintervjuer. Intervjun kommer att ske individuellt och beräknas pågå i ungefär 45 minuter. Det är av stor vikt att intervjun sker i en lugn och ostörd miljö. Plats och tid bestämmer du. Inga förkunskaper krävs. Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Du har möjlighet att ta del av den färdiga uppsatsen om så önskas.
Intervjun kommer att spelas in och transkriberas (skrivas ut i text). Informationen kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av det. Den inspelade filen kommer till en början att finnas på en lösenordskyddad mobiltelefon och så fort som möjligt föras över till ett USB- minne som förvaras inlåst. Transkriberingen och det inspelade materialet kommer att raderas när kandidatuppsatsen betygsatts. Den transkriberade texten kommer att avkodas så att informationen och resultatet inte går att spåra till enskilda individer. För att ge dig möjlighet att förbereda dig inför intervjun bifogas intervjuguiden i mejlet. Den lämnade informationen får enbart användas till föreliggande kandidatuppsats.
Emma Nyström Handledare:
Statsvetarprogrammet Anna Johansson, fil.dr
Mälardalens högskola Mälardalens högskola
Telefon::………... Telefon: 021-10 73 37
Bilaga B: Intervjuguide
Tema 1: Bakgrund/Uppvärmningsfrågor
- Hur gammal är du?
- Berätta om din bostadssituation. Vilket typ av boende? Hur många omfattas av hushållet? Barn? Boendetid?
Tema 2: Krisberedskap
- Hur ser din uppfattning ut om vad en kris är?
- Hur ser din uppfattning ut om vad krisberedskap är?
- Vad tror du krävs för resurser eller åtgärder för att klara en samhällsstörning?
Tema 3: Respondentens uppfattning och erfarenheter av samhällsstörningar och krisberedskap
- Har du någon tidigare erfarenhet av en samhällsstörning? (Exempelvis strömavbrott eller naturkatastrof) Hur var den upplevelsen?
- Har några åtgärder vidtagits i ditt hushåll för att klara av en samhällsstörning? - Hur ser din krisberedskap ut idag? (Mat, vatten, värme, kommunikationsmöjligheter) - Hur bedömer du din egen krisberedskap i dagsläget? Hur länge bedömer du att du skulle
klara dig på egen hand i dagsläget?
- På vilket sätt pratas det om krisberedskap i ditt hushåll, grannskap eller andra sociala nätverk?
- Vad har varit viktigt för att du skulle vidta krisberedskapsåtgärder? - Vad skulle få dig att vidta krisberedskapsåtgärder?
Tema 4: Myndigheter och ansvar
- Hur uppfattar du ditt ansvar respektive myndigheters ansvar vid och inför en samhällsstörning?
- Hur uppfattar du ansvaret att förbereda för kris? Vems är ansvaret? - Vad har du för förväntningar på myndigheter vid en samhällsstörning?
Tema 5: Avslutande frågor
- Finns det något som skulle kunna underlätta för dig att förbereda inför en samhällsstörning? Vilka insatser eller åtgärder skulle underlätta?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00