Slutsatser

Utifrån tidigare forskning och resultatet har vi dragit slutsatser om att vilan har en betydelsefull roll för barns lärande och utveckling eftersom vilan präglas av språk och samspel. Ytterligare en slutsats som vi kan dra är att trots att tidigare forskning pekar mot att omsorgen fått en undanskymd plats i förskolans verksamhet, visar resultatet att det inte nödvändigtvis måste handla om att omsorgen utgör en mindre plats i den dagliga verksamheten. Det kan istället handla om att omsorgen inte är ett område som diskuteras, utvecklas och dokumenteras i samma utsträckning som lärandet, men omsorgen finns ändå alltid som en självklar del i förskolan. Vi har även kommit fram till att förskollärares förhållningssätt gentemot såväl vilan som omsorg och lärande påverkar barnens möjligheter till lärande och utveckling under vilan. Vi kan se att det råder delade meningar om omsorgen och lärandets plats i förskolan och att vilan därför är ett komplext område. Därmed är det av stor vikt att lyfta omsorg och lärande samt vilan till diskussion i såväl arbetslaget som i förskolan som kulturell kontext.

34 Genom studien har vi bidragit med kunskap om vilan som rutinsituation för barn mellan tre till fem år. Vi har även bidragit med kunskap om hur barn kan ges möjlighet till lärande i vilan med hjälp av olika medierande artefakter och hur förskollärare och barn samspelar under vilan. Vi har även tagit del av vilka pedagogiska utmaningar och möjligheter förskollärare uttrycker att det finns kring vilan. Därmed har vi belyst vikten av att föra pedagogiska diskussioner om såväl lärandet som omsorgen i förskolan och att dessa diskussioner är en förutsättning för att omsorg och lärande ska kunna bilda en helhet i verksamheten. Deltagarna nämner att omsorg och lärande inte förtar varandra, vilket ligger till grund för denna studies titel.

6.3 Fortsatt forskning

I denna studie har vi funnit att förskollärares förhållningssätt gentemot såväl omsorg och lärande som vilan är avgörande för hur vilan utformas och utvecklas. Det framkommer även hur viktigt det är att vilan är varierande för att kunna möta alla barns behov och förutsättningar. Men någonting som vi inte berört i denna studie är barns delaktighet i hur vilan utformas och hur barn ser på rutinsituationen vilan. Detta är således någonting som vi kan uppmuntra att forska vidare kring. Vi ser även vidare forskning kring förskolans omsorgsrelaterade arbete och rutinsituationer som betydelsefulla för att skapa en verksamhet som främjar barns utveckling och lärande. I denna studie har vi fokuserat på rutinsituationen vilan och som vidare forskning vore det därför intressant att fokusera på andra rutinsituationer, så som blöjbyten, påklädning eller måltiden, som även de utgör en stor del av verksamheten.

35

7 Referenslista

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–31). Stockholm: Liber. Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan, vikten av

trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Bruce, B., & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder (2. Uppl.). Stockholm: Liber.

Dahlin-Ivanoff, S. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 71–82). Stockholm: Liber.

Dalgren, S. (2017). Att göra pedagogisk praktik tillsammans: socialt samspel i förskolans

vardag (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Pedagogic Practices Nr. 30).

Norrköping: Linköping universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1072231/FULLTEXT01.pdf Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik – Ett verksamhetsperspektiv. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för Barn- och ungdomspedagogik,

specialpedagogik och vägledning). Hämtad från

http://www.lh.umu.se/digitalAssets/6/6084_avh_ekstrom.pdf

Ellneby, Y. (2008). Stressade barn: och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur & Kultur. Gandini, L. (2002). Three Episodes and a Lullaby. Child Care Information Exchange, 143, 66–68. Hämtad från https://www.childcareexchange.com/catalog/product/three-episodes- and-a-lullaby/5014366/

Granbom, I. (2011). “Vi har nästan blivit för bra” – Lärares sociala representationer av

förskolan som pedagogisk praktik (Doktorsavhandling, Jönköping University, Högskolan

för lärande och kommunikation). Hämtad från http://hj.diva- portal.org/smash/get/diva2:442237/FULLTEXT01.pdf

Grunditz, S. (2013). Små barns sociala liv på vilan: Om deltagande och ordningsskapande

i förskolan. Pedagogisk forskning i Uppsala 166. (Licentiatavhandling, Institutionen för

pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Department of Education). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:659709/FULLTEXT01.pdf

Johansson, E. (2011). Möten för lärande: Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i

förskolan. Stockholm: Fritzes.

Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (2001). Omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken: Exemplet måltiden. Pedagogisk Forskning I Sverige, 6(2), 81-101. Hämtad från http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7850/6905

36 Lidholt, B. (2001). EDUcare eller eduCARE – förskolepersonalens dilemma. I Halldén, G. (red.). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess

relation till en verksamhet. Linköpings universitet: Working papers on childhood and the

study of children 2001:1. Hämtad från http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:311124/FULLTEXT01.pdf

Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, A-L. (2001). Begreppet omsorg i förskolans pedagogiska program ett tentativt resonemang. I Halldén, G. (red.). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på

ett begrepp och dess relation till en verksamhet. Linköpings universitet: Working papers

on childhood and the study of children 2001:1. Hämtad från http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:311124/FULLTEXT01.pdf

Löfdahl Hultman, A., Folke-Fichtelius, M., & Löfgren, H. (2015). Synliggörande,

dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan. (Vetenskapsrådet

Resultatdialog 2015). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://publikationer.vr.se/wp-

content/uploads/2015/12/VR1554_Resultatdialog_2015_web.pdf

Moss, P. (2006). Structures, Understandings and Discourses: possibilities for re- envisioning the early childhood worker. Contemporary Issues in Early Childhood 7 (1), 30-39. doi: 10.2304/ciec.2006.7.1.30

Nevelius, J. (2013). Vaken vila – en väg till avslappnad närvaro. Stockholm: Max Ström. SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Sheridan, S., Williams, P., & Sandberg, A. (2011). Förskollärarkompetens i förändring. (Vetenskapsrådet Resultatdialog 2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://www.vr.se/download/18.9b19d771342fcdf4fc8000676/Resultatdialog2011-

utbildningsvetenskaplig-forskning.pdf

Sheridan, S., Sandberg, A., & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

Siren-Tiusanen, H., & Robinson, H. A. (2001). Nap schedules and sleep practices in infant- toddler groups. Early Childhood Research Quarterly, 16(4), 453–474. doi:10.1016/S0885-

2006(01)00119-3. Hämtad från

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0885200601001193

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98-reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen. (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Socialstyrelsen SOU (1972:26), Förskolan 1. Betänkande angivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna Förlaget.

37 Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma (Nordstedts Akademisk Förlag).

Söderström, M. (2009). Vila: om den sköna konsten att varva ner. Stockholm: Bonnier Existens.

Söderström, M. (2013). Nattsömn och middagsvila – mätningar och observationer i olika

förskolemiljöer. Socialmedicinsk tidskrift, 90(4), 538-544. Hämtad från

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/aricle/view/1036/829

Unicef Sverige. (2009). Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef Sverige.

Utbildningsdepartementet. (2017). Uppdrag om en översyn av läroplanen för förskolan. Regeringsbeslut 2017-04-20. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från http://www.regeringen.se/4991f4/contentassets/fc4626cab51b4d06bd3d1a5b98aa798b/up pdrag-om-en-oversyn-av-laroplanen-for-forskolan.pdf

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vygotskij, L. S. (1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper - om fokuserade gruppintervjuer som

38

8 Bilagor

Samtycke för vuxen till deltagande i studentforskning

Förskollärarutbildningen – Examens arbete (LEFP17 - V17) – Våren 2017

Louise Jonsson och Lina Klein genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om att undersöka förskollärares syn på rutinsituationen vilan samt vilka pedagogiska utmaningar och möjligheter förskollärare uttrycker finns kring vilan.

Louise Jonsson och Lina Klein genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.

Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli tillfrågad om att delta i följande aktivitet:

____ Delta i en fokusgruppsintervju relaterat till forskningsämnet.

All information som genereras kommer att anonymiseras vilket garanterar att du inte kan bli identifierad. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld.

Du har din fulla rätt att avbryta deltagande samt att ta tillbaka samtycke när som helst och utan några påföljder.

Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig, XXX, eller examinator, XXX

Om du accepterar att delta, vänligen skriv under nedan.

Deltagarens kontaktinformation, telefon och /eller email: _________________________ ___________________________

Datum

___________________________ ___________________________

Deltagarens signatur Namnförtydligande

___________________________ ___________________________

Studentens namn Namnförtydligande

___________________________ ___________________________

39 Bilaga 2: Stimulusmaterial

Förskolans verksamhet är många gånger organiserat kring rutinsituationerna och rutinsituationer, så som vila, tar för stor plats från den pedagogiska verksamheten. (Ekström, 2009)

Lärande är ett begrepp som tar mer och mer utrymme i förskolans verksamhet. Detta leder till att förskolornas omsorgsrelaterade arbete får en undanskymd plats. (Löfdahl Hultman, 2015)

På vilket sätt har rutinsituationer, så som vila, en pedagogisk innebörd? (Ekström, 2009)

Behovet av vila är individuellt, på vilket sätt kan förskollärare utforma olika typer av vila? (Söderström, 2009)

40 Bilaga 3: Transkriptionsnyckel

… kortare paus … text fortsatt mening

# tydlig paus

--- avbruten mening

: tydlig förlängning av ljud, ju fler kolon desto längre ljud (text) förklaringar, exempelvis skratt, kroppsspråk