• No results found

En stor del av arbetet mot hedersrelaterat förtryck drivs idag i projektform, vilket innebär en risk att frågan kommer i skymundan när projekten är avslutade. Studien visar att Västerås, som permanentat två verksamheter som arbetar med frågan, upplever att de har goda möjligheter att arbeta med kunskapsspridning och fördjupning. I Fagersta är tanken att handboken ska vara implementerad medan intervjuerna har visat att det finns en risk att frågan har hamnat i skymundan. Vidare finns ett behov av mer långsiktiga

finansieringsmöjligheter då den kommunala ekonomin inte uppges räcka till för att

säkerställa både skydd och förebyggande arbete. Förutom långsiktig planering visar studien vidare att fler börjar problematisera det kulturbetingade perspektivet, även om utvecklingen på det området behöver gå framåt ytterligare för att undvika att osynliggöra andra viktiga aspekter. Ingen av kommunerna har utvärderat sina handlingsplaner vilket leder till att man inte vet vilka utgångspunkter arbetet bygger på eller vilken effekt arbetet ger.

För vidare forskning vore det intressant att intervjua de som är utsatta för hedersrelaterat förtryck för att se hur de upplever att kommunernas handlingsplaner fungerar i praktiken. Att intervjua föräldrar som tillhör de etniska minoriteterna vore intressant mot bakgrund av diskussionen om stämpling och rädsla för socialtjänsten. Det vore vidare intressant att studera fler kommuner för att se hur arbetet fortlöper.

REFERENSLISTA

Becker, H. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv

Brottsförebyggande rådet (2010). Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck

samt våld i samkönade relationer – en första uppföljning av regeringens handlingsplan.

Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Blumer, H. (1968). Symbolic interactionism – perspective and method. Berkeley: University of California Press

Carbin, M. (2010). Mellan tystnad och tal – flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik. Stockholm: Elanders.

Darvishpour, M. (2004). Invandrarkvinnor som bryter mönstret – hur maktförskjutningen

i iranska familjer i Sverige påverkar relationen. Malmö: Liber AB.

Darvishpour, M. (2006) Invandrarflickor som fyrdubbelt förtryckta? - En intersektionell

analys av generationskonflikter bland invandrarfamiljer i Sverige. Sociologiska

institutionen, Stockholms Universitet.

Darvishpour, M, Lahdenperä, P, Lorentz, H. (2010). Hedersrelaterad problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt. SOU 2010:84.Stockholm: Fritzes.

Darvishpour, M. (2011). Förtryck mot ”invandrade familjer” eller omsorg över barn? En forskningscirkel om hedersproblemtik. Lahdenperä, P (red.)Forskningscirkel – arena

för verksamhetsutveckling i mångfald. Sid 113-130. Västerås: Interntryckeriet.

De los Reyes, P. (2003). Patriarkala enklaver eller ingenmansland? Våld, hot och kontroll mot unga kvinnor i Sverige. Norrköping, Integrationsverkets skriftserie IV.

Fagersta kommun. (2008). Handbok i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Socialförvaltningen Fagersta kommun.

Flens kommun. (2008). Handlingsplan mot hedersrelaterat våld i Flens kommun. Hämtad den 30/4 2012 från:

http://www.flen.se/upload/Barn%20och%20utbildningsf%C3%B6rvaltningen/Doku ment/handbok_webb.pdf

Goldberg, T. (1993). Narkotikan avmystifierad ett socialt perspektiv. Smedjebacken: Carlssons

Goldberg, T. (2000). Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur

Hassanpour, A, Mojab, S. (2002). The Politics and Culture of ”Honour Killing” The Murder of Fadime Sahindal. Pakistan Journal of Women´s Studies 1 (9), 57-77.

Johansson, Roine. (1992). Vid byråkratins gränser – om handlingsfrihetens

organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Studentlitteratur

Lunds kommun. (2005). Kartläggning av hedersrelaterat våld i Lunds kommun. Hämtat 30/4 2012 från:

B6reningar/Sk%C3%A5ne/Lund/Hedersrelaterat%20v%C3%A5ld%20i%20Lunds%2 0kommun.pdf

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps

och forskningsöversikt. Hämtad den 14 april från:

http://viewer.zmags.com/publication/745233a6#/745233a6/1

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2012). Hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtat 30/4 2012, från:

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Hedersrelaterat_ vald_och_fortryck/Hedersrelaterat_vald_och_fortryck__Kunskapsbankens_amnesg uide_/

Norström, C & Thunved, A. (2010). Nya sociallagarna – med kommentarer, lagar och

förordningar som de lyder den 1 januari 2010. Stockholm: Norstedts juridik AB.

Handbok. I nationalencyklopedin. Hämtad den 26 maj från:

http://www.ne.se/lang/handbok

Handlingsplan. I nationalencyklopedin. Hämtad den 26 maj från: http://www.ne.se/lang/handbok

Jemteborn, A. (2005). ”Å stå på sigpå egna ben” – En fallstudie om en flicka i en

hederskultur och hennes motstånd mot att inordna sig släktens krav. Rapport i

socialt arbete nr 116-2005. Hämtad den 27 maj från: http://www.avhandlingar.se/avhandling/d13ba299c9/

Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun. (2008). När man krockar - ett

handläggningsstöd för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och generationskonflikter kring traditioner, seder och bruk.

Länsstyrelsen, Västmanland Förtryck och våld I hederns namn – en handbok i arbetet mot

hedersrelaterat våld.

Reddy, R. (2008). Gender, Culture and the Law: Approaches to “Honour Crimes” in the UK.

Feminist Legal Studies, 16(3). Hämtad den 17 april från

http://ep.bib.mdh.se:3613/docview/61704554/13624CDA2053BC1626F/1?accountid =12245

Regeringen. (2012). Hämtat den 19 april från:

http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/156355

Schlytter, A, Linell, H. (2008). Hedersrelaterade traditioner i svensk kontext – en studie av

omhändertagna flickor. Forskningsrapport 2008:2. FOU Nordväst i Stockholms län

Hämtad den 27 maj från: http://www.fou-nordvast.com/rapport.php?id=29 Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:

Studentlitteratur.

Statistiska centralbyrån. (2011). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011. Hämtat den 27 maj 2012 från:

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx Stigmatisering I nationalencyklopedin. Hämtad den 29 maj från:

http://www.ne.se/lang/stigmatisering

Stockholms stad (2010). Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad. Rapport 2009, del 1. Stockholms stad.

Surahammars kommun. (2009). Hedersrelaterat våld – handlingsplan. Surahammars kommun.

Thapar-Björkert, S. (2009). Conversations across Borders: Men and Honour Related

Violence in the U.K. and Sweden. Nordic Journal for Masculinity Studies 1(4), 46-65. Vetenskapsrådet, (2010). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.

Bromma: CM-gruppen AB.

Västerås stad. (2010). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Västerås stad.

Weber, M. (2000). Makt og byråkrati. Gyldendal: Oslo.

Ålund, A, Alinia, M. (2011). I skuggan av kulturella stereotypier – Perspektiv på forskning om genus, jämställdhet och etniska relationer i Sverige. Sociologisk forskning 48 (2), 43-

BILAGOR

Bilaga A, missivbrev

Hej,

Jag är en student som läser Socionomprogrammet med inriktning missbruk, ohälsa och

rehabilitering vid Örebro Universitet/ Mälardalens högskola. Jag läser termin sex och gör just

nu mitt examensarbete (C-uppsats) om några kommuners handlingsplan mot hedersrelaterat

våld.

Syftet med studien är att undersöka hur tre kommuner i Västmanland arbetar med

hedersrelaterat våld utifrån sina handlingsplaner.

Jag söker nu intervjupersoner som arbetar med kommunens handlingsplan. För att möta syftet

behövs två intervjuer per kommun. Intervjun beräknas ta ca 25-45 min. Examensarbetet är

planerat i enlighet med forskningsetiska riktlinjer vilket innebär att ingen obehörig kommer

att få ta del av det insamlade materialet, intervjupersonernas identitet kommer att hållas

konfidentiella och materialet som samlas in kommer endast att användas i forskningssyfte.

Uppsatsarbetet handleds av Mehrdad Darvishpour, fil. Dr och universitetslektor i socialt

arbete, Mälardalens högskola.

Har du möjlighet att delta? Kontakta mig gärna via mejl eller telefon så bokar vi en tid för

intervju när det passar dig.

Med vänlig hälsning

Johanna Pettersson

jpn09008@student.mdh.se

Bilaga B, intervjuguide

Intervjuguide

1. Vad jobbar du med?

2. Hur länge har du jobbat med det?

3. Vilken utbildning har du?

4. Vill du berätta lite om hur ni jobbar med HRV?

5. Upplever ni att både pojkar och flickor är utsatta för HRV?

6. Hur upplever ni möjligheter till samverkan med föräldrarna?

7. Vilka policydokument ligger till grund för HP?

8. Har ni utvärderat arbetet med HP?

9. Vad tyder utvärderingen på?

10. Upplever du att arbetet är framgångsrikt?

11. Vad är målet?

12. Vilka svårigheter ser du?

13. Har ni tillräckligt med resurser?

14. Vad har ni för resurser?

15. Blir ni och de som möter ungdomarna utbildade?

16. Vad är det för utbildning?

Related documents