Radiofrekvensidentifiering, RFID, är en stabilt Auto-ID teknik för automatisk
identifiering av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör identifiering och trådlös fjärr- avläsning av objekt. På senare tid har tekniken börjat användas inom många olika om- råden till exempel behörighetskontroll, djurspåring, lagerhantering etcetera. Idag finns det stora aktörer inom detaljhandel exempelvis Wal-Mart som driver stora projekt för att möjliggöra införande av tekniken i hela värdekedjan från tillverkning, logistik, lager- hantering till butikernas hyllor.
En viktig aspekt när det gäller framtida användning av RFID-tekniken är framtagande av standarder. De officiella standarorganisationerna som arbetar med utvecklingen av standarder, ISO, IECs ”Join Comittes”, EAN och UCC arbetar med utvecklingen av standarder för RFID-tekniken. Det finns en del publicerade standarder som täcker en del områden. Standardiserings arbete pågår och med ökat intresse för tekniken kommer ut- vecklingen av standarder med stor sannolikhet att gå framåt.
RFID-teknikens egenskaper möjliggör att i framtiden kommer det att vara möjligt att följa ett objekt under hela dess livscykel det vill säga från tillverkningen till för- säljningen. I den närmaste framtiden kommer tekniken att implementeras framförallt inom logistik och lagerhantering. När det gäller användning av tekniken i en butiksmiljö skulle det innebära en del fördelar men även eftertanke.
Redan idag är de flesta butikerna som använder sig av streckkodstekniken utrustade med välstrukturerade system för hantering av varor. Därför anser jag att användningen av den nya tekniken inte kommer att innebära stora förändringar i de befintliga sys- temen. Det finns dock aspekter som bör tas hänsyn till, exempelviss innebär användning av RFID en ökning av varudata i jämförelse med streckkoder och därmed kommer lagringskapacitetsbehovet att öka. Detta kommer även att påverka flöde och hantering av data, som kommer att öka, därmed är det viktigt att prestanda i systemet inte på- verkas. Även befintliga systems tillgänglighet bör behållas vid användningen av RFID. Under utvecklingen av demoapplikationen bekräftades att det finns aspekter som kommer att kräva en del ansträngningar vid införande av den nya tekniken exempelvis placering av RFID-läsare i butiken, deras räckvidd, på vilket sätt kan det garanteras att alla varor blir avlästa, kommer störningar med annan trådlös utrustning att uppstå, och hantering av kommunikationen mellan de befintliga systemen och RFID-läsaren. Användningen av RFID-tekniken i en butiksmiljö kommer att möjliggöra automatisk och realtidsinventering och därmed minska arbetsbörda, inventeringskostnader samt mänskliga fel vid hantering av varorna. Även kommer datakvalité att påverkas på ett positivt sätt. RFID möjliggör att även leverantörerna ska kunna följa varorna under transport och leverans detta ökar möjligheterna att snabbt upptäcka fel vid leverans och svinn. Eftersom tekniken möjliggör automatisk identifiering av varornas placering i lagret och även i butikens hyllor kommer varornas tillgänglighet och kundservice att förbättras. Den slutgiltiga utmaningen vid införande av tekniken är obemannade kassor och därmed enklare betalningssätt, minskade köar vid kassa, ökad försäljning samt nöjdare kunder.
Den största hinder för användning av RFID-tekniken idag är kostnader för RFID-kom- ponenter. En av förutsättningar för att tekniken ska börja användas i högre grad är att
Slutsatser
det ska finnas lättillgängliga och kostnadseffektiva RFID-komponenter. Med tiden kommer intresse för tekniken att öka och förmodligen tillverkningsvolymer också. Detta skulle möjliggöra att priserna för transpondrarna går ner. Här, tycker jag, att stora ak- törer inom detaljhandeln kommer att spela en stor roll genom att kräva RFID-märkning från deras leverantörer och därmed skapa möjligheter för mindre aktörer att satsa på tekniken.
Sammanfattningsviss, tycker jag att väsentligaste fördelar finns inom inleverans och lagerhantering, då snabbare kontroll av mottaget gods kan göras och inventeringar kan effektiviseras samt bättre informationskvalitet erhållas.
Referenslista
1. Akronymer inom telekommunikationsområdet URL:
http://www.dtr.isy.liu.se/sv/kurser/TSDT45/Kursmateriel/SMA (Acc.2003-07- 16).
2. Aloha Protocol URL: http://www.laynetworks.com/cs09_3.htm (Acc. 2003-07- 16).
3. Alrorie, G. (2003) “Major retailers to test ”smart shelves”” i CNET News.com 4. BEA WebLogic(r) Server 7.0 Overview: The Foundation for Enterprise
Application Infrastructure (White Papper)
5. Bea Education Services (2002) Fundamentals of J2EE Web Application Development using WebLogic Server 7.0
6. Brenander, B. (2001) Datalagringsmetodik i J2EE. Linköpings universitet, Institution för datavetenskap. Examensarbete LiTH-IDA-Ex-01/95.
7. Collins, J. (2003) “New Hybrid Bar Code-RFID Reader” i RFID Journal http://www.rfidjournal.com/article/articleview/615/1/1/
8. Darwin, I. (2001), Java Cookbook Solution and Examples för Java Developers, O’Reilly Press ISBN 0-596-00170-3
9. Finkenzeller, K. (2003), RFID Handbook ”Fundamentals and Applications in
Contactless Smart Cards and Identification”, Wiley & Sons LTD ISBN 0-470-
84402-7.
10. Godshittare- Utveckling av en prototyp för att hitta lagrat gods i inomhusmiljö URL: http://research.dh.umu.se/ctto/appendix/godshittare.pdf (Acc. 2003-07-16) 11. http://www.autoidlabs.org/ (Acc. 2003-11-18) 12. http://www.atomerochbitar.se/manadsbrev/ddr-1-02.html (Acc. 2003-10-22) 13. http://www.rfid.se (Acc. 2003-07-16) 14. http://java.sun.com/blueprints/patterns/TransferObject.html (Acc. 2003-11-11) 15. http://java.sun.com/blueprints/guidelines/designing_enterprise_applications_2e/i ntroduction/introduction3.html (Acc. 2003-11-11) 16. Infrastruktur för utveckling av webbapplikationer. URL:
http://www.ite.mh.se/~love/magister/uppsatser/johan_flodstrom.pdf (Acc. 2003- 08-07)
17. Item Identification - Applications and Technologies URL:
http://www.hiips.com/documents/Item_identification_html/Item-ID_ch5.htm (Acc. 2003-07-16)
18. Java 2 Enterprise Edition an Overview URL:
http://java.sun.com/j2ee/overview.html (Acc. 2003-08-07)
19. JTC 1/SC 31 Automatic Identification and Data Capture Techniques URL: http://www.aimglobal.org/standards/rfidstds/sc31.htm (Acc. 2003-07-16). 20. Kambil A, Brooks J, (2002) Autod-ID Across the Value Chain: From Dramatic
Referenslista
21. Kärkkäinen, M., Ala-Risku, T., Kiianlinna, P. (2001), ”Item Identification – Technologies and Applications”, Helsinki University of Technology, TAI Research Centre, ISBN 951-22-5568-5.
22. Lotsson, A. & IDG (2003), “RFID - den kommande revolutionen” i Computer
Sweden, Perspektiv Nr 07 2003
23. Oscarsson H., Trabold N. (2003) Användning av RFID-teknik i kommersiella applikationer på den svenska marknaden. Chalmers Tekniska Högskolan, Institution för Industriell Marknadsföring. Examensarbete Nr 2003:14 24. Radio Frequency Identification – RFID A basic primer URL:
http://www.aimglobal.org/technologies/rfid/resources/papers/rfid_basics_primer .htm (Acc. 2003-07-16)
25. Radio Frekvency Identifikation (RFID) URL:
http://hobbe.informatik.gu.se/~s02totte/Informationsteknologi/Teknikrapport/RF ID%20Teknikrapport.pdf (Acc. 2003-07-16)
26. RFID Tagging Technology URL: http://www.idii.com/wp/mgl_rfid_tagging.pdf (Acc. 2003-07-16)
27. Sarna, S., Weis, S., Engels, D. (2003), ”RFID Systems, Scurity & Privacy Implications” , White paper.
28. Shround of Time , The history of RFID URL:
http://www.aimglobal.org/technologies/rfid/resources/shrouds_of_time.pdf. (Acc. 2003-07-16).
29. Standarder URL:
http://infoguiden.kib.ki.se/produkter/produkter_standarder.html (Acc. 2003-07- 16)
30. Stanford, V. (2003), ”Pervasive Computing Goes the Last Hundred Feet with RFID System” i IEEC Pervasice Computing, April-June 2003.
31. TC 104 "Freight containers" URL:
http://www.aimglobal.org/standards/rfidstds/TC104.htm (Acc. 2003-07-16). 32. The futur of business. URL: http://www.autoidcenter.org/aboutthecenter.asp