Fördelarna för konsumenterna med att handla elektroniskt via Internet är flera men ännu överväger de inte nackdelarna med detta förfarande. Fortfarande finner konsumenterna traditionell fysisk handel vara det mest naturliga och attraktiva alternativet.
Den elektroniska handeln mellan företag och konsument lider avsaknad av trovärdighet. Trovärdighetsproblemet grundar sig i att konsumenten och säljaren besitter olika mängd information. Informationen är asymmetriskt fördelad och oftast har näringsidkaren ett informationsövertag vilket denne på ett bedrägligt sätt kan utnyttja. Då det ej går att på förhand vara säker på näringsidkaren så utsätter sig konsumenten för vissa risker när den handlar produkter via Internet.
Utan konsumenternas förtroende har den elektroniska handeln ingen framtid oavsett hur bra de tekniska lösningarna och fördelarna än är med denna form av handel. För att företagen verksamma på Internet ska överleva och för att nya e-handelsverksamheter skall etableras är det av största vikt att trovärdighetsproblemet löses. En lösning på trovärdighetsproblemet är också av betydelse för att investerare skall finna det attraktivt att satsa kapital i verksamheter på den elektroniska marknadsplatsen. Verksamheter som inte attraherar kunder och därmed inte ger avkastning har investerare varken investerare förtroende eller intresse för.
Att via lagstiftningsvägen lösa trovärdighetsproblemet och skapa ett förtroende för den elektroniska handeln är i nuläget inte ett lämpligt alternativ då det råder oklarheter kring den elektroniska handeln och förändringar på området sker snabbt. En utökad lagstiftning på området kan till och med hämma utvecklingen av den elektroniska handeln. Istället bör självreglering tillämpas som instrument för skapande av trovärdighet. En självreglering är mer flexibel och lättare att ändra utifrån de tekniska och ekonomiska förändringar som sker i samhället. En självreglering passar också de elektroniska marknadsplatsen bättre då den inte är nationellt begränsad och på så sätt bättre kan lösa problemet med lagval, jurisdiktion och verkställighet.
Självregleringen löser trovärdighetsproblemet så till vida att den ger konsumenten dels en indikation om näringsidkarens identitet och dels en indikation om den utbjudna produktens kvalitet och egenskaper. En nackdel med självregleringen som ett förtroendeskapande instrument är att den är svår att implementera på internationell nivå. En annan nackdel är att den saknar den tvångsmakt och förankring i samhället som en lagstiftning besitter.
För att en självreglering ska fungera som ett instrument för skapande av trovärdighet är det viktigt att de på marknaden berörda parterna är med och beslutar om reglernas utformning. En självreglering skapad av näringsliv och konsumenter har större förutsättningar att lyckas än en självreglering eller lagstiftning utformad av staten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det också mer motiverat att marknadens parter ansvarar och står för skapandet av självregleringen.
Självregleringen innebär att konsument och näringsidkare får ta ett större ansvar för sitt eget handlande. Självreglering handlar om förfarande, både näringsidkare och konsument kan antingen på egen hand eller kollektivt agera för att tillit skall skapas dem emellan. Etiska regler eller rekommendationer och olika märkningar är den form av självreglering som diskuteras i offentliga utredningar och dylikt. De offentliga utredningsorganen har dock förbisett det faktum att självreglering kan innebära andra funktioner, funktioner som till och med har större potential att etablera förtroende mellan näringsidkare och konsumenter.
De självreglerande funktioner som har störst potential att skapa trovärdighet för den elektroniska handeln är de åtgärder som den enskilde näringsidkaren själv kan vidtaga. Åtgärder som att investera i varumärken, service i form av tillförlitliga order-, leverans-, och betalningssystem och en god marknadsföring. Dessa funktioner är också lättast att implementera då det ligger på den enskilde näringsidkarens ansvar att investera i dem. Det är inte tillräckligt att investera i ett självregleringsinstrument utan det behövs en kombination av flera. Det är viktigt att se de olika självregleringsfunktionernas brister och därför investera i flera.
Vissa produkter är det lättare att tillämpa en självreglering på och de produkterna passar således bättre att bjudas ut på den elektroniska marknadsplatsen än andra
produkter. Produkter som inte passar den elektroniska handel är dock inte bättre gagnade av att lagstiftningen utökas eller förändras. Vid köp av sådana produkter handlar det istället om att konsumentens nytta av att vara fysiskt närvarande och handla på traditionellt vis överstiger de resursbesparingar som kan göras vid elektronisk handel.
Det är viktigt att självregleringsperspektivet blir känt bland både konsumenter och näringsliv. Här har staten, näringslivet och konsumentorganisationer en viktig uppgift att fylla. Det är marknadens aktörer som skall veta vad som skapar trovärdighet. Att staten har uppgiften att sprida information till berörda parter om självregleringen och även övervaka dess efterlevnad är av stor betydelse för konsumenternas förtroende för dess funktion.
En självreglering kan inte till fullo lösa den elektroniska handelns trovärdighetsproblem, det kommer alltid att på en internationell marknad uppstå missförstånd och oklarheter kring köp. Självregleringen löser inte heller de praktiska problemen med leveranser och reklamationer. Dock kan den vara en hjälp för att matcha konsumenten och näringsidkare med varandra. Självregleringen kan bidraga till att färre reklamationer behöver göras. Självregleringen passar kanske också bäst på en mindre marknad som till exempel Europanivå.
Avslutningsvis är det viktigt att i detta sammanhang komma ihåg att förtroenden och relationer är någonting som tar lång tid att bygga upp. Likväl tar det lång tid att förändra människors vanor och beteenden. Konsumenterna är i många fall lojala till gamla handlare och konsumenterna måste bemötas med mycket bra argument för att de skall överge gamla relationer och ta till sig nya alternativ. Speciellt tveksam och försiktig är människan i situationer som kan innebära risker och osäkerhet. Uppbyggnad av lojalitet och förutsägbarhet är ett arbete på lång sikt. En process som inte kan tvingas fram, dock hjälpas på traven vilket är självregleringens roll.
Referenser
Offentligt tryck
Regeringens proposition [1999/2000:86] Ett informationssamhälle för alla.
Regeringens proposition [1999/2000:89] Lag om konsumentskydd vid distansavtal och
hemförsäljningsavtal
Regeringens proposition [1999/2000:117] Lag om kvalificerade signaturer, m.m. Regeringens skrivelse [1997/98:190] Elektronisk handel
SOU 1998:133 God etik på nätet. IT-kommissionens rapport 11/98. Delbetänkande från IT-kommissionen. Stockholm: Elanders Gotab
SOU 1999:106 Konsumenterna och IT- en utredning om datorer, handel och
marknadsföring. Betänkande av Utredningen om konsumenträttigheter i IT-samhället.
Stockholm: Norstedts
SOU 2000:29 Starka konsumenter i en gränslös värld. Slutbetänkande från konsumentpolitiska kommittén 2000. Stockholm: Norstedts
Böcker
Agell,A. & Malmström,Å.1997 Civilrätt 15: uppl. Malmö: Liber Ekonomi Axelrod,R. 1987 Från konflikt till samverkan Stockholm: SNS Förlag
Carlton,D.W. & Perloff,J.M. 1994 Modern industrial organization 2:ed New York: Addison-Wesley
Coase,R. 2000 Företaget, marknaden och lagarna Stockholm: City Univ. Press Coote,U. & Ulen,T. 1997 Law and Economics 2:ed New York: Addison-Wesley Fredholm,P. 2000 Elektroniska affärer 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur
Gummesson,E. 1998 Relationsmarknadsföring: från 4P till 30R 2:a rev. uppl. Malmö: Liber Ekonomi
Kalakota,R. & Whinston,A.B. 1996 Frontiers of electronic commerce Reading,Mass: Addison-Wesley
Larsson,M. & Lundberg,D. 2000 Den transparenta ekonomin Stockholm: SNS Förlag Lones,P. (red.) 1996 Markndsföring@Internet Uddevalla: Bonniers
Petersson,R.A. (red.) 1997 Electronic Marketing and the Consumer. Thousand Oaks: SAGE Publications
Schotter,A. 1997 Microeconomics: a modern approach 2:ed Reading,Mass: Addison- Wesley
Svenska rapporter
Det IT-rättsliga Observatoriets rapport 2/97 Konsumenträttigheter i informationssamhället. Dokumentation från en hearing. Stockholm: Regeringskansliet
Det IT-rättsliga Observatoriets rapport 3/98 Cyberrymdens juridik - lagstiftning och
självreglering. Ett seminarium den 9 september 1997 om den framtida rättsordningen.
Stockholm: Regeringskansliet
Det IT-rättsliga Observatoriets rapport 6/98 The anonymisation of the transaction and
its impact on legal problems. Stockholm: Regeringskansliet
Det IT-rättsliga Observatoriets rapport 2/2000 Självreglering inom elektroniska
affärer. Rapport från ett seminarium. Stockholm: Regeringskansliet
Dufwenberg,M. & Lundholm,M. 1997 Resarch Papers in Economics Stockholms universitet Department of Economics Social norms and moral hazard
Stockholms Handelskammare 1999 Elektronisk handel– i väntan på det stora
genombrottet Handelskammarens rapport 1999:3, Stockholm
Karp,R. 1999 Internethandeln- ur ett detaljhandelsperspektiv Stockholm: Handelns Utredningsinstitut
Konsumentpolitiken i EU- en lägesrapport 1999 Om regeringens mål och arbete med
Sandén,W. 1998 Nätet som marknadsplats. De svenska pionjärerna. TELDOK Rapport 123. Telematik i näringslivet 2001. Stockholm
Segerlund.C-Ö, 1998 Välfärd via nätet? Hushållen och Internet - om näthandel och
elektroniska civila nätverk. TELDOK Rapport 124. Telematik i hushållen 2001.
Stockholm
Sveriges Tekniska Attachéer 1999 Elektronisk handel, Lagstiftning och regelverk, en
global studie Trendrapport San Francisco, Paris, Kuala Lumpur och Tokyo
TemaNord 1998:532 Nordisk implementering av distansavtalsdirektivet- särskilt ur
konsumentskyddssynpunkt Köpenhamn: Nordiska ministerrådet
Internationella rapporter
Consumers International 1999 Consumers@Shopping, An International Comparative Study of Electronic Commerce
http://www.consumersinternational.org/campaigns/electronic/e-comm.htm 2000-06- 14.
OECD 1998 Consumer Protection in the Electronic Marketplace Ottawa, Canada 8-9 October 1998 http://www.oecd.org/subject/e_commerce 2000-06-14.
OECD,2000 Guidelines of Consumer Protection in the Context of Electronic
Commerce Paris
OECD Minesterial Conference 1998, A Borderless World: Realising the Potential of
Electronic Commerce OECD Action Plan for Electronic Commerce
http://www.oecd.org/subject/e_commerce 2000-06-14.
OECD Minesterial Conference 1998, A Borderless World: Realising the Potential of
Electronic Commerce Ottawa7-9 October1998, Conference Conclusions
http://www.oecd.org/subject/e_commerce 2000-06-14.
Tidskriftsartiklar
Akerlof,G.A. 1970 The market for ”lemons”, quality uncertainity and the market mechanism Quarterly Journal of Economics vol. 84 sid. 488-500
Emons,W. 1988 Warranties, moral hazard, and the lemons problems Journal of
Economic Theory 46 sid.16-33
Lindskog,P. Internationellt privat- och processrättsliga regler vid konsumenthandeln
Juridisk tidskrift vid Stockholms universitet häfte 4 sid.869-893
Lutz,N.A. 1989 Warranties as signals under consumer moral hazard RAND Journal of
Economics, vol.20, no.2 sid.239-253
Skogh,G. 1994 Konsumentpolitiken och detaljhandelns självkontroll. Särtryck ur
Ekonomisk Debatt 1994, årgång 22 nr 1
Signerade tidningsartiklar
Abrahamsson,M. & Brege,S. 2000 Postorderfirman tar hem spelet om e-handeln Dagens Industri 2000-01-19
Almroth,L. 2000 Nio av tio tittar på nätet men handlar på stan Dagens Nyheter 2000- 09-04
Aspelin,L. 2000 E-handel bra affär på sikt Svenska Dagbladet 2000-06-09
Berggren,C. 2000 Kapitalets lindansare faller och faller…Svenska Dagbladet 2000-10- 18
Froste,C. 1996 Finansinspektionens chef, Sverige har för låg självreglering Svenska
Dagbladet 1996-11-14
Nilsson,A. 2000 Konsumentmakt har blivit lönsamt Dagens Nyheter 2000-04-20 Marander,E. 2000 Din nya identITet Handla säkert på nätet med ett mikrochips,
Nerikes Allehanda 2000-04-14
Rognerud,Kainz.,K. 2000 Fritt fram för barnreklam på Internet Dagens Nyheter 2000- 06-07
Rognerud,Kainz,K. 2000 Hatsajter blir allt vanligare Dagens Nyheter
Osignerade tidningsartiklar
Affärsvärlden, 2000 Festen är över nr43 sid.54-57
Affärsvärlden, 2000 Hur fyller man kassen? nr 43 sid.61-64 Dagens IT, 1997 Internet är inte ett laglöst land 1997-05-27 Göteborgsposten, 1998 Etisk ”svan” för Internet 1998-10-27
Svenska Dagbladet, 1998 Internetbranschen saneras med ”etisk svanmärkning” 1998-
10-27
Personliga kontakter
Lundblad, Nicklas VD The Stockholm Chamber of e-commerce
Rehme, Jakob doktorand i Industriell ekonomi vid Linköpings universitet Skantze, Pernilla Näringsdepartementet
Skoglund, Kjell IT-kommissionen
Övrigt
Alsén,L. & Skogh,G. Konsumentens rätt att reklamera, en rättsekonomisk analys Projektskiss, Linköpings universitet
EUR-Lex:Gemenskapens gällande lagstiftning- Dokument 397L0007 http://europa.eu.int/eur-lex 2000-05-23
EUSVAR - frågor och svar om EU. Nr: 222 Har EU regler om med konsumentskydd
vid handel genom postorder, telefon och Internet?
http://www.riksdagen.se/Internet\Eusva…
EUSVAR- frågor och svar om EU. Nr: 730 Hur arbetar EU med konsumentfrågor? http://www.riksdagen.se/Internet\Eusva…
Faktapromemoria från kommunikationsdepartementet 1998-11-09 Förslag till rådets
direktiv om gemensam ram för elektroniska signaturer
Internationella Handelskammaren 1998 ICC:s Internetregler. Riktlinjer för reklam och
Lövdén,L-E. Stärk konsumentskyddet vid distanshandel! Artikel i Borås Tidning och Norrländska Socialdemokraten, Regeringskansliets webbplats nyhetstjänst 2000-03-24 Näringsdepartementets faktablad (N.2000.012) mars 2000 Elektronisk handel -fortsatt
inriktning på arbetet
Näringsdepartementets faktablad (N.2000.025) maj 2000 Kvalificerade elektroniska
signaturer
Näringsdepartementet Faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen 1999-02-23 KOM(1998)586 slutlig Förslag till direktiv om vissa rättsliga aspekter på den elektroniska handeln på den inre marknaden
Pressmeddelande från näringsdepartementet 2000-05-23 Ny lag ger ökad tillit till
elektroniska signaturer
Sveriges konsumentråd Att handla på Internet Faktablad 1/99
http://www.ispo.cec.be/commerce (Europeiska Kommissionens e-handelssida) http://www.gea.nu
http://www.nsafe.no
http://www.oecd.org/subject/e_commerce/ (OECD e-handelssida)
http://www.utrikes.regeringen.se/eu/pub…………on/fakta_europa/konsumenterna/sky dd.htm.2000-05-23