För att klara regionens behov av arbetskraft framöver, kommer en ökad befolkning att krävas. Det finns ett antal vägar att gå för att nå denna ökning. Utifrån undersökningen kommer här ett antal förslag presenteras.
Det finns i dag ett fåtal regioner i Sverige som går framåt i befolkningsstatistiken, detta samtidigt som de andra minskar eller står still. De som går framåt är storstadsregionerna samt ett antal regioncentra. Det som kan anses vara dessa regioners minsta gemensamma nämnare är någon form av samling av dynamik och kreativitet. Framåtanda och utveckling drar till sig befolkning. Kommunerna som beställt denna undersökning har ett starkt varumärke, men detta bygger i stor grad på traditionella och konservativa värden. Detta varumärke lockar också till sig ny befolkning, men frågan är om det traditionella och konservativa lockar yngre personer att flytta hit eller att välja att stanna kvar i regionen. Vår slutsats utifrån materialet är att det traditionella varumärket bör kompletteras med delar som innehåller dynamik, framåtanda och framtidstro. Detta är ett arbete som kan skötas både i det lilla och i det stora, en förändring av den fysiska planeringen av stadskärnorna, breddat näringsliv genom att försöka attrahera företag inom kreativa, dynamiska branscher samt ett breddat kultur- och fritidsutbud är några exempel. Region Dalarnas arbete i projektet Bilden av Dalarna är inne på samma spår där de har tagit fram tre kärnvärden som ska användas i en del i Dalarnas varumärkesplattform, kärnvärdena är: lust, vilja och skapandekraft9.
I undersökningen framkommer att personer som flyttar till regionen också flyttar ut i hög utsträckning. I och med att det finns höga flöden av in- och utflyttare finns också ett stort ”material” att arbeta med. Genom konkreta åtgärder finns en möjlighet att skapa en befolkningsökning enbart genom att vårda de inflyttare och medborgare vi har. Något som framkommer i undersökningen (framförallt i intervjuerna) är att de som saknar starka sociala nätverk är mer benägna att flytta. Utifrån detta faktum bör man se över hur vi kan hjälpa till att bygga nätverk kring och mellan de personer som flyttar hit, exempelvis kan inflyttarträffar med olika teman anordnas för att ge inflyttarna kontakter sinsemellan och genvägar in i samhället. Evenemang som riktar sig mot de egna medborgarna samt en attraktivitetsdeklaration på politiska beslut (Kommer detta beslut att öka attraktiviteten på orten?) kan vara ytterligare konkreta åtgärder. I undersökningen visar det sig att endast ett fåtal har flyttat till regionen på grund av reklam och marknadsföring, istället är det turismen och rekommendationer från vänner och
33 bekanta som är de dominerande orsakerna. Detta visar på vikten av att ha nöjda medborgare i kommunerna. Det är dessa som är våra främsta ambassadörer. Arrangemang och aktiviteter som ger medborgarna positiva känslor för bygden kan vara en betydligt bättre satsning än en satsning på traditionella marknadsföringsinsatser genom olika former av media. Genom att flytta fokus från ökad inflyttning till minskad utflyttning kan en befolkningsökning komma att ske. Det kan också vara lättare att finna bra insatser att göra lokalt än att rikta arbetet mot en okänd målgrupp som är bosatt på annat håll.
En mycket viktig fråga är den som rör arbetsmarknaden. Respondenterna anger att de tror att det är svårt att göra karriär samt att byta arbete om detta skulle bli aktuellt. Detta är i en tid då arbetsmarknaden ökar i regionen. Den slutsats man kan dra utifrån detta är att arbetsmarknaden måste synliggöras. De arbeten som är lediga måste visas upp, hur arbetsgivarna sen rekryterar är av underordnat intresse. Om arbetsmarknaden skulle bli mer synlig, skulle det kunna leda till en mängd olika positiva effekter, personer som är bosatta utanför regionen skulle ha möjlighet att söka, det skulle vara lättare att ta ett flyttbeslut om man kände att möjligheten för partnern att få arbete skulle finnas, man skulle troligtvis rota sig djupare på orten om man visste att det fanns möjlighet till karriär och till att byta arbete om detta blev aktuellt. Detta är en fråga som är av mycket stor vikt för dem som har en tid kvar till pensionen och som har investerat i en akademisk utbildning. Ett kompletterande alternativ är att satsa resurser på snabba kommunikationsvägar till och från Falun, Stockholm och Borlänge detta för att skapa en större arbetsmarknad med möjlighet att bo kvar på orten.
Den stora utflyttargruppen är ungdomar och den demografiska strukturen visar på en brist på personer mellan 18-30 år. Att ungdomar flyttar för att utbilda sig är något som i de allra flesta fall anses vara positivt, men det finns en grupp av dessa ungdomar som skulle vara beredda att stanna om det fanns förutsättningar. För att dessa ska ha en möjlighet att stanna kvar krävs att det finns bostäder, arbete och möjligheter till en meningsfull fritid. En annan viktigt faktor är att försöka ändra attityderna till att välja att flytta eller att välja att stanna. Att var en som flyttar förknippas av många med framgång och utveckling, men att välja att stanna förknippas med passivitet10. Att förändra attityder är förstås svårt, framförallt när det
finns starka nationella och globala kulturella krafter som påverkar grupper och individer. Det man kan göra är förstås att uppmärksamma och diskutera frågan.
Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med storstäderna när det gäller ett differentierat krogliv, men det kan finnas andra delar som uppväger detta, man bör här se närmare på hur man ska kunna skapa naturliga mötesplatser som kan fylla en del av det behov som kroglivet erbjuder. Vidare krävs också en attitydförändring där
10 SVENSSON, L. (2006) Vinna eller försvinna. Institutionen för beteendevetenskap. Linköping, Linköpings
universitet, KÅKS, H. (2007) Mellan erfarenhet och förväntan. Institutionen för studier av samhällsutveckling och
det inte anses som ett misslyckande om man blir kvar på orten. Att en del av ungdomarna stannar kvar på orten måste vara lika naturligt som att flytta iväg för att studera eller inleda sin yrkesbana.
35