7.1. Slutsatser
Slutsatserna presenteras utifrån deras respektive forskningsfråga: 1. Hur fungerar materialflödet?
Materialflödet fungerar effektivt i fabriken och även under leveransen till projektet. Det är först när materialet anländer till byggarbetsplatsen problem i materialhanteringen uppmärksammas. Flödet saktas ner av ompaketeringen inför intransporten och av de extra transporterna för att flytta materialet till rätt våningsplan. Materialflödet stoppas sedan i samband med de temporära lagerplatserna och omflyttningar innan materialet slutligen anlände till inbyggnadsplatsen. Materialflödets totala tid är 12 veckor från tillverkning till inbyggnadsplats, varav det tog fem veckor från tillverkning till att materialet anlände på byggarbetsplatsen. Köket har varit sju veckor på byggarbetsplatsen utan att allt material flyttats till rätt plats för montering. Förutsatt att lägenheten varit färdig vid inleverans av köket hade den totala tiden för materialflödet varit fem veckor istället för mer än sju. Slutsatsen är att materialflödet fungerar bra tills materialet anländer till arbetsplatsen.
2. Hur fungerar informationsflödet?
Informationsflödet i planeringsskedet för köksbeställningen mellan Marbodal och NCC har inte fungerat optimalt med anledning av att många inköpare har varit involverade. Information har gått förlorad mellan dem och kommunikationen har inte varit tydlig gentemot Marbodal. Förändringar i utformningen är vanlig från beställarens sida men i det här fallet har det handlat om kommunikation i etapper och brist på återkoppling om vad som händer i processen. Det finns digitala stöd i form av inköpsportalen men sättet att arbeta med dokumenteringen där är inte tillräckligt omfattande för att det ska vara till nytta. Då det krävs att all information läggs in, inte bara avtalet. Om mailkontakt och mötesanteckningar samt andra bestämmelser borde behoven kunna täckas.
Vid beslutet att framställa en provlägenhet var inte informationen tydlig om syftet med att bygga lägenheten och därför har antaganden lett till sanningar. Den formella kommunikationen är utformad för att hantera den här typen av problem men kommunikationsbarriärerna i form av antaganden och personers olika referensram på byggarbetsplatsen verkade stå i vägen i den här frågan. Utvärderingen av leveransen mellan NCC och Marbodal ledde till goda insikter i de fel som uppkommit i samband med köksbeställningen som kan förbättras inför kommande beställningar.
Informationsflödet har inte fungerat bra mellan Marbodal och NCC i den inledande dialogen med avseende på provlägenheten. Utvärderingen efter beställningsförloppet är ett tecken på att fel utreds och lärdom tas i organisationen, vilket kommer leda till bättre kommunikation i framtida beställningar.
47
3. På vilket sätt samverkar informations och materialflödet?
Beslutet att framställa en provlägenhet initierade inköpsprocessen av köket och ledde till att kontakt togs med Marbodal i samband med beställningen. Uppfattningen var att det fanns en deadline för färdigställandet av lägenheten och därför var leveransdatumet viktigt för NCC. Materialflödet startade när en överenskommelse träffats om kökets utformning och materialet avropats. Informationen specificerad i överenskommelsen leder till en produktutformning i fabriken som sedan transporteras till projektet. Då ingen ytterligare information kommunicerades till Marbodal anlände materialet utifrån specifikationerna till arbetsplatsen. Beställningen av köket innehöll okontrollerade höjdmått som gjorde att materialet behövde packas om. På grund av att produktionens målsättning att färdigställa lägenheten inför leveransen var för snäv stannade materialflödet upp i temporära lager. Bristande internkommunikation i samband med pulsmöten bidrog därefter till en extra omflyttning av materialet.
Sammanfattningsvis illustreras sambanden i Figur 7.1:
4. Hur påverkas kostnaderna i kökets försörjningskedja av material- och informationsflödet?
Kostnaderna bestäms utifrån beslut i informationsflödet. Om NCC meddelat Marbodal tre veckor innan utleveransen hade beställningen kunna senareläggas utan kostnad vilket skulle vara det bästa alternativet. Om NCC istället betalat för lagring under den tiden som krävdes för att färdigställa lägenheten hade priset för dessa sju veckor varit 34% av materialkostnaden. Vilket resulterar i att om produktionen i det här fallet insett att materialet planerats fel så skulle det bästa alternativet vara att lagra materialet på arbetsplatsen även om det innebär mer arbete med att flytta runt materialet.
48 7.2. Rekommendationer
• Säkerställa en gemensam målbild och syfte med arbetet för att undvika att missförstånd i organisationen sprids vidare i försörjningskedjan.
• Involvera leverantörer och yrkesarbetare tidigt i planeringen.
• I planeringen av leveransen lägga vikt på att förstå leveransvillkoren och vilken flexibilitet som finns från leverantörens sida.
• I samband med leveransplaneringen ha en klar bild hur paketeringen kommer se ut och inspektera intransportvägen för att identifiera och förebygga hinder.
• Planera varje beställning för att undvika att material lagras på arbetsplatsen för att undvika onödiga förflyttningar.
• Informera involverade UE vid förändringar i planeringen då det kan resultera i onödiga slöserier.
7.3. Förslag på fortsatta studier
Förslagen på fortsatta studier grundar sig i idéer utifrån utförd studie och referenser i arbetet. Rudberg & Ekeskär (2016) anser att det finns intresse för vidare studier om hur SCO transportören, leverantören, clienten och entreprenören är. Det till viss del i den här studien men det skulle vara intressant att undersöka deras strategier och förbättringsåtgärder för detta djupare.
Olofsson & Segerstedt (2010) berättar att det finns för lite forskning om okontinuerliga leverantör- och kundförhållanden i vilket projektbaserade industrier verkar inom. En stor del av litteraturen tillgänglig utgår från tillvekningsindustrins kontinuerliga relationer och processer (Olofsson & Segerstedt, 2010). Vilket inte alltid är applicerbart direkt på byggindustrins projektbaserade verksamhet. Därför skulle det vara intressant att undersöka flera typer av diskontinuerliga temporära försörjningskedjor för att se likheter och brister liknande den här för att påvisa trender och validera resultaten.
En studie där en liknande materialtransport spåras visuellt från fabrik till inbyggnadsplats skulle vara intressant att följa då problem i försörjningskedjan kan förutses enligt Caridi m.fl. (2013) och proaktivt förebyggas genom förändringar i produktionsplaneringen. Det skulle kunna skalas upp för en större köksleverans för att säkerställa och effektivare spåra hur mycket tid och arbete som läggs på leveransen och utvärdera effekterna i jämförelse med den här studien
49
Referenser
Behera, P., Mohantya, R., & Prakash, A. (den 22 Juni 2015). Understanding Construction Supply Chain Management. Production Planning & Control The Management of, ss. 1-21.
Bryman, A. (2012). Social Research Methods. New York: Oxford University Press. Caridi, M., Moretton, A., Perego, A., & Tumino, A. (2013). The benefits of supply chain
visibility: A value assessment model. International Journal Of Production Economics, 1-19.
Chinowsky, P., Keith , M. R., & Bastias, A. (2007). Measuring achievement of learning
organizations in construction. Engineering Construction & Architectural Management
14 (3), 215-227.
Christopher, M. (2011). Logistics & Supply Chain Managment. London: Pearson Education Limited.
Christopher, M. (2016). Logistics & Supply Chain Management. London: Pearson UK.
Cox, A. (1999). Power, value and supply chain management. Supply Chain Management: An
International Journal, Vol. 4 Issue: 4, 167-175.
Dainty, A., Moore, D., & Murray, M. (2006). Communication in construction. London: Taylor & Francis.
DeHoratius, N., & Rabinovic, E. (2011). Field research in operations and supply chain management. Journal of Operations Management, 371-375.
Ekeskär, A., & Rudberg, M. (2016). Third-party logistics in construction: the case of a large hospital project. Construction Management and Economics, 174-191.
Gorse, C., Emmitt, S., & Lowis, M. (1999). Problem solving and appropriate communication
medium. Leeds: Leeds University Press.
Hugos, M. H. (2018). Essentials of Supply Chain Management. Chicago: John Wiley & Sons. Kalsaas, B. T. (2013). Measuring waste and workflow in construction. Oslo: Norwegian
Research Council.
Koskela, L. (2000). An exploration thowards a produktion theory and it's application to construction. Technical Research Center of Finland (ss. 1-206). Kivimiehentie: VVT Building Technology, Construction and Facility Managment.
Lee, H., & Billington, C. (1992). Managing Supply Chain Inventory, pitfalls and opportunities.
Sloan Managment Review 33 (3), 65-73.
Lessing, J., Stehn, L., Lidelöw, H., & Engström, D. (2015). Industriellt Byggande. Lund: Studentlitteratur AB.
50
Mentzer, J. T., DeWitt, W., Keebler, J. S., Min, S., Nix, N. W., SMith, C. D., & Zacharia, Z. G. (2001). Defining Supply Chain Managment. Journal of business Logistics vol 22 no 2, 1-25.
Modig, N., & Åhlström, P. (2018). Detta Är Lean. Stockholm: Rheologica Publishing.
Monczka, R. M., Handfield, R. B., Giunipero, L. C., & Patterson, J. L. (2009). Purchasing and
Supply Chain Managment. Los Angeles: South-Western, a part of Cengage Learning.
Musa, N., & Tang, O. (2011). Identifying risk issues and research advancements in supply chain risk management. International Journal of Production Economics, 25-34. Ohno, T. (1988). Toyota Production System, Beyond Large-Scale Production. Tokyo: CRC
Press.
Olofsson, T., & Segerstedt, A. (2010). Supply chains in the construction industry. Supply chain
managment. An international Journal, Vol.15 Iss 5, 347-353.
Oskarsson, B., Aronsson, H., & Ekdahl, B. (2013). Modern Logistik -för ökad lönsamhet. Stockholm: Liber AB.
Porter, M. E., & Millar, V. E. (1985). How Information Gives You Competitive Advantage.
Harvard Business Rewiev, 1-24.
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research Methods for Business Students 5th
edition. Harlow: Pearson.
Seymour, P. J., & Emiliani, M. L. (2011). Frank George Woollard: forgotten pioneer of flow production. Journal of Management History Vol. 17 No. 1, 66-87.
Stapel, K., Knauss, E., Schneider, K., & Zazworka, N. (2011). FLOW Mapping: Planning and Managing Communication in Distributed Teams. IEEE International Conference on
Global Software Engineering, 1-11.
Stevens, G. (1989). Integrating the Supply Chain. International Journal of Physical
Distribution Materials Management Vol 19, No. 8.
Söderqvist, L. (2001). Kvalitetsbristkostnader: ett hjälpmedel för verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Thunberg, M., Rudberg, M., & Gustavsson, T. K. (2017). Categorising on-site problems. A supply chain management perspective on construction projects. Construction
Innovation, Vol. 17. Issue:1, 90-111.
Wofford, J. C., Gerloff, E. A., & Cumminis, R. C. (1977). Organizational Communication: The
Keystone to Managerial Effectiveness. New York: McGraw-Hill.
Vrijhoef, R., & Koskela, L. (2000). The four roles of supply chain management in construction.
European Journal Of Purchasing & Supply Managment, 169-178.
51