Planeringen och i synnerhet planering som inkluderar turism är komplex vilket har konstaterats tidigare.69 För att uppnå önskade effekter av planeringen är det dock nödvändigt att relationer och
orsakssamband identifieras. Baserat på de analyser som har genomförts i denna studie har en överblick över relationerna mellan transportplaneringen och turistresandet sammanställts i Figur 7. Denna konceptuella modell utgör underlag för de slutsatser och förslag som presenteras nedan om hur planeringen kan utformas och stödjas för att olika önskvärda målsättningar ska kunna nås.
Figur 7. Relationerna mellan planering, turisters resande och destinationsutveckling är komplexa.
Modellen utgår dels ifrån den nationella transportplaneringen, dels den lokala och regionala, där även samhällsplaneringen har stor relevans för invånare och turisters mobilitet. Olika åtgärder i det
nationella transportsystemet påverkar primärt restider och reskostnader, vilket beräknas som en direkt effekt på transportmarknaden i samhällsekonomisk analys. Motsvarande beräkningar skulle kunna göras för lokala och regionala åtgärder i en regionalekonomisk analys.
Förändrade restider och reskostnader kan förväntas leda till sekundära effekter i form av ändrade resrutter och ändrade färdmedelsval. Det kan även påverka valet av resmål och därmed också leda till effekter på destinationsutveckling. Relationerna är vanligen inte enkelriktade och sambanden är också komplexa och svårbedömda, vilket är viktigt att vara medveten om.51 Effekter på hållbarhet
uppkommer i relation till samtliga förändringar och illustreras därför som en samlad effekt från hela systemet i Figur 7. De nationella, regionala och lokala systemen är inbördes beroende och indirekta effekter, till exempel i form av förändrat resbeteende, kan uppkomma nationellt, regionalt och lokalt oavsett i vilket system som en förändring genomförs. Möjligheterna att tillämpa SEB som
planeringsstöd för utvecklingen av hållbara turistresor bedöms vara goda. Några saker som bidrar till att förutsättningarna är goda är att SEB har utvecklats för att vara ett stöd i en komplex planering, turistresor ingår normalt i trafikdataunderlaget och hållbarhetsaspekter ingår i analyserna i SEB.
69 Hall (2011). Policy learning and policy failure in sustainable tourism governance: from first- and second-order
De övergripande slutsatserna från denna studie är:
Att samlad effektbedömning (SEB) är ett bra redskap för att stödja en planering som syftar till att öka turistresandets hållbarhet.
Att nationella, regionala och lokala perspektiv måste samordnas i planeringen för att undvika suboptimeringar.
Att vidareutvecklingen av planeringen måste stödjas nationellt.
Tillämpningen av SEB i planeringen behöver stödjas genom kunskaps- och kompetensutveckling.
Övriga slutsatser från denna studie är:
Modellen för SEB bör även kunna tillämpas för att utvärdera lokala och regionala åtgärder. Regionalekonomisk analys är ett bra komplement till den samhällsekonomiska analysen som
kan inkludera destinationsutveckling.
Arbete för destinationsutveckling bör ske i nära samverkan med planeringen lokalt och regionalt.
Riktlinjer för hur regionalekonomiska analyser ska bedömas i den nationella planeringen behövs.
Det är viktigt att alla resor och resenärer ingår i trafikunderlaget i samhällsekonomiska analyser.
Effekter av turistresor kan analyseras separat under förutsättning att dessa resor kan särskiljas i trafikdataunderlaget.
Effekter av nygenererad utländsk turism samt av inhemsk turism där alternativet var att turista utomlands bör inkluderas i analysen.
Restidsvärden för turistresor bör eventuellt justeras.
Hållbarhetsaspekter ingår dels i den samhällsekonomiska analysen, dels i analysen av måluppfyllnad i SEB.
Behovet av planeringsstöd för utveckling av hållbara turistresor diskuteras även utifrån ett bredare perspektiv i en syntesrapport där resultat från alla delstudier i projektet har sammanställts.70
Referenser
Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket & Transportstyrelsen (2010). Förslag till nytt planeringssystem
för transportsystemet, Slutrapport 2010-02-26
(http://www.trafikverket.se/contentassets/6c2b5dd519064a76b2a3c5137db5efac/2010/forslag-till-nytt- planeringssystem-slutlig.pdf; 2016-11-04)
Björklund, G. (2014). Värdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor, VTI notat 11 Björklund, G. & Carlén, B. (2012). Värdering av restidsbesparingar vid cykelresor, VTI notat 26. Bohlin, M. & Elbe, J. (red) (2007). Utveckla turistdestinationer – ett svenskt perspektiv, Uppsala:
Uppsala publishing house.
Börjesson, M. & Eliasson, J. (2012). "The value of time and external benefits in bicycle appraisal,"
Transportation Research Part A : Policy and Practice, vol. 46, no. 4, pp. 673-683.
Crouch, G.I. (2011). Destination Competitiveness: An Analysis of Determinant Attribute, Journal of
Travel Research, 50, s. 27-45.
Engelson, L. & Fosgerau, M. (2016). "The cost of travel time variability: Three measures with properties", Transportation Research Part B: Methodological, Elsevier, vol. 91(C), pages 555- 564.
EU (2007). Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism, KOM(2007) 621 slutlig (http://ec.europa.eu/growth/sectors/tourism/offer/sustainable/index_en.htm).
EU (2009). Hållbar utveckling som ett genomgående inslag i EU:s politik: 2009 års genomgång av
Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling, KOM(2009) 400 final.
EU (2015). Sustainable development in the European Union. 2015 monitoring report of the EU Sustainable Development Strategy, Eurostat
Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur, Svensk författningssamling. Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, Svensk författningssamling.
Förordning (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur, Svensk författningssamling. Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket, Svensk författningssamling.
Hall, C. M. (2011). Policy learning and policy failure in sustainable tourism governance: from first- and second-order to third-order change?, Journal of Sustainable Tourism, 19:4-5, s. 649-671. Heldt, T. (1998). Vägar till turismutveckling – den nationella nyttan av turism i samband med
väginvesteringar. Working papers in transport, tourism and communication, 1998:9, Högskolan
Dalarna.
Heldt, T., Robertson, K. & Wikberg, Å. (2017). Hållbara turistresor – en fallstudie av destinationerna
Kiruna, Åre, Sälen och Vimmerby, VTI Rapport 929.
Heldt, T. & Liss, V. (2013). Cykelturism och effekter på lokal, regional och nationell nivå. En
litteraturgenomgång samt fallstudie på cykelturister i Varberg och på Gotland. VTI notat 35-
2013.
HUI Research (2015). Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen (www.hui.se). Hultkrantz, L. & Nilsson, J-E. (2004). Samhällsekonomisk analys, SNS förlag, Stockholm. Lag (2010:1065) om kollektivtrafik.
Lindberg, G. & Nerhagen, L. (2013). Transportstyrelsens arbete med konsekvensutredningar. Metodik
för samhällsekonomisk analys med beräkningshandledning i bilaga. VTI rapport 783
Mattsson, B. (2004), Kostnadsnyttoanalys – värdegrunder – användbarhet – användning. Karlstad: Räddningsverket.
Nilsson, J-E. & Johansson, A. (2014). SAMKOST: redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens
samhällsekonomiska kostnader, VTI Rapport 836.
Nilsson, J-E. & Haraldsson, M. (2016). SAMKOST 2, Redovisning av regeringsuppdrag kring
trafikens samhällsekonomiska kostnader, VTI Rapport 914.
Plan- och bygglag (2010:900), Svensk författningssamling.
Prop. 2008/2009:93, Mål för framtidens resor och transporter, Regeringens proposition.
Prop. 2016/17:21, Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och
hållbar utveckling. Regeringens proposition.
Robertson, K., Antonson, H., Arvidsson, B., Evanth, K., Genell, A., Hvitlock, N., Jägerbrand, A., Lundin, J., Niska, A., Sörensen, G. & Wennberg, H. (2013). Hållbara turistresor i Sverige:
Hinder och möjligheter för resor med tåg och buss. VTI rapport 782.
Robertson, K. (2017). Stöd för planering av hållbara turistresor, VTI Rapport 935.
Sterner, T. (2003). Policy Instruments for Environmental and Natural Resource Management, Journal
of Forest Economics, Volume 9, Issue 1, 2003, s. 65-66.
Svensk Turism AB (2013). Nationell strategi för svensk besöksnäring – hållbar tillväxt för företag och
destinationer (www.strategi2020.se).
Sveriges riksdag (2015). Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn
med särskild hänsyn till hållbar utveckling, Rapport 2014/15:RFR2, Trafikutskottet.
Tillväxtanalys (2012a). Destinationsutveckling. Turismens betydelse för regional och nationell tillväxt, Rapport 2012:09.
Tillväxtanalys (2012b). Turismens betydelse - Litteraturöversikt över forskning kring
destinationsutveckling. Dnr 2012/10.
Tillväxtverket (2016). Fakta om svensk turism.
Trafikanalys (2012). Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader, Rapport 2012:3. Trafikanalys (2015). Trafikverkets arbete med modeller för samhällsekonomiska analyser 2014,
Rapport 2015:1.
Trafikverket (2013). Väg E16 Förbifart Yttermalung, VM012, TRV 2012/29166. Trafikverket (2014). Trafikverkets verksamhetsplan 2015-2017, TRV 2014/19593. Trafikverket (2014). Planläggning av vägar och järnvägar, Rapport, Version: 1.0.
Trafikverket (2014). Beräkningsmetodik och gemensamma förutsättningar för transportsektorns
samhällsekonomiska analyser, 2 Samhällsekonomisk teori.
Trafikverket (2015). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 3 Kalkylprinciper och generella kalkylvärden.
Trafikverket (2015). Inriktningsunderlag för tranportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-
2029, Rapport 2015:180.
Trafikverket (2015). Åtgärdsvalsstudier – nytt steg i planeringen av transportlösningar. Handledning, Rapport 2015:171.
Trafikverket (2015). Regionala systemanalyser – en vägledning. ”Vad är problemet – egentligen? Och
vad vill vi åstadkomma?”, Trafikverket Rapport 2015:142.
Trafikverket (2016). Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK
6.0, Förord och innehåll, 1 Inledning, Version 2016-04-01.
Trafikverket (2016). Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK
Trafikverket (2016). Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK
6.0. Kapitel 4 Kalkylmodeller för samhällsekonomisk analys (CBA) – struktur och innehåll,
Version 2016-04-01.
Trafikverket (2016). Analysmetod och samhällsekonomiska, kalkylvärden för transportsektorn: ASEK
6.0, Kapitel 18 Samhällsekonomisk analys redovisad i Samlad effektbedömning (SEB), Version
2016-04-01.
Trafikverket (2016). Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK
6.0 Kapitel 19 Analys av fördelning, regional utveckling och företagsekonomiska konsekvenser,
Version 2016-04-01.
Trafikutskottet betänkande 2011/12: TU13, Planeringssystem för transportinfrastruktur (http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-
dokument/Betankanden/Arenden/201112/TU13/; 2016-07-14)
Vägverket (2006). Förstudie, Samrådshandling, Väg 71, Yttermalung, Malungs kommun, Dalarnas
län, Objekt 858 420.
Övriga källor
http://destinet.eu/ (2016-07-18)
http://ec.europa.eu/eurostat/web/sdi/indicators, 2016-06-07.
The European Tourism Indicator System, ETIS, for sustainable destination management, European Union, February 2013
(https://ec.europa.eu/growth/sectors/tourism/offer/sustainable/indicators_en). Green destination (2016); http://greendestinations.info/top100-2016/
https://www.gstcouncil.org/en/ (2016-07-18)
http://www.lulea.se/samhalle--gator/nyhetsarkiv/nyheter/2016-02-23-en-trafikstrategi-for- lulearegionen.html (2016).
Naturvårdsverket, Beräkning av koldioxidutsläpp från tjänsteresor och övrig bränsleanvändningtex http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Miljoledning/Miljoledning- staten/ (2016). http://www.miljomal.se/ http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ (2016-12-27). http://www.regeringen.se/regeringens-politik/transporter-och-infrastruktur/mal-for-transporter-och- infrastruktur/ (2016-03-26) http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/forandratnaringsliv/t urismochbesoksnaring/insatser/hallbardestinationsutveckling.4.6a7dfe9a134cd71cae180008518. html (2016-07-15) http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/ (2016-05-27) http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planer-och-beslutsunderlag/ (2016- 05-27) http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/ (2016-07-14) http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/planera-och-utreda/planerings--och- analysmetoder/samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/asek---arbetsgruppen-for- samhallsekonomiska-kalkyl--och-analysmetoder-inom-transportomradet/ (2016-03-29)
http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/planera-och-utreda/planerings--och- analysmetoder/metod-for-samlad-effektbedomning/ (2017-01-10);
http://www.unep.org/10yfp/Programmes/ProgrammeConsultationandCurrentStatus/Sustainabletourism /tabid/106269/Default.aspx (2016-07-15)
www.vti.se
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring
infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och
miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.
The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is an independent and internationally prominent research institute in the transport sector. Its principal task is to conduct research and development related to infrastructure, traffic and transport. The institute holds the quality management systems certificate ISO 9001 and the environmental management systems certificate ISO 14001. Some of its test methods are also certified by Swedac. VTI has about 200 employees and is located in Linköping (head office), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund.
HEAD OFFICE LINKÖPING SE-581 95 LINKÖPING PHONE +46 (0)13-20 40 00 STOCKHOLM Box 55685 SE-102 15 STOCKHOLM PHONE +46 (0)8-555 770 20 GOTHENBURG Box 8072 SE-402 78 GOTHENBURG PHONE +46 (0)31-750 26 00 BORLÄNGE Box 920 SE-781 29 BORLÄNGE PHONE +46 (0)243-44 68 60 LUND Medicon Village AB SE-223 81 LUND PHONE +46 (0)46-540 75 00