enkäten på Gröna Gång och de på Koppargården angående otrygghet och oro att utsättas för brott. Med detta i åtanke visar respondenterna högre otrygghet och oro att utsättas för brott på Gröna Gång än på Koppargården, trots att det senare bostadsområdet visar på högre problemnivå samt lägre kollektiv förmåga, vilket går i emot teorierna. Det hade varit önskvärt att genomföra fördjupade analyser angående dessa faktorer men på grund av tidsbrist har detta inte varit möjligt. Respondenterna vid Gröna Gång har större förtroende för Polisen än vid Koppargården men överlag har samtliga respondenter större förtroende för Polisen än för Landskrona stad. Det finns många olika polisiära strategier för att minska kriminalitet och öka trygghet, men kanske inte lika många för andra aktörer, exempelvis kommuner. Cozens & Tarca (2015) belyser en teoretisk strategi, crime prevention through environmental design (CPTED), i vilken en
viktig komponent är hur förvaltningen av bostadsområdets uppbyggnad och struktur kan påverka både brottslighet och uppfattningar av brott (a.a). Genom att främja för social kontroll och att med bland annat skyltar (exempelvis
grannsamverkan), ökad belysning och förändring i arkitektur, kan det skapas gemensamma intressen för de boende som kan leda till en minskning av
brottslighet samt ökning av trygghet (Grohe, 2011). Att underlätta gemenskapen för de boende gentemot lokala aktörer, myndigheter och organisationer och samla människor för gemensamma intressen kan förtroendet för kommun och polis utvecklas (Gainey, 2011). Detta sägs vidare kunna leda till att minska brottslighet och öka trygghet i desorganiserade områden (a.a). Även Brottsförebyggande rådet (2008) lyfter fram vikten av situationella åtgärder för att öka tryggheten.
Exempelvis belysning och upprustning av gemensamma ytor är viktiga
trygghetsskapande åtgärder (a.a). Landskrona är en stad under fortsatt utveckling och en del av de ovan nämnda insatserna håller till viss mån på att ske i de
undersökta bostadsområdena i Landskrona då staden bland annat genomför stora förändringar i Centrum/Öster samt planerar att ”öppna” upp staden mot
Karlslundsområdet (Landskrona stad, 2017b; Landskrona stad, 2018).
Framtida forskning
Trygghet är ett ämne med en hel del forskning i bagaget. Ändå finns det så mycket mer som skulle behöva undersökas, framförallt när det kommer till hur strukturella element påverkar tryggheten (Stein, 2014). Det hade varit av intresse att genomföra fler kvalitativa studier för att få en djupare förståelse över olika strukturella fenomen som skapar otrygghet. Exempelvis hade det varit av intresse att närmare studera vad respondenterna anser genererar otrygghet, kanske i form av bilder. Detta skulle dock av etiska skäl kunna bli problematiskt då det kan
REFERENSER
Alda, E., Bennett, R. R., & Morabito, M. S. (2017). Confidence in the police and the fear of crime in the developing world. Policing-An International Journal Of
Police Strategies & Management, 40(2), 366-379.
Barmark, M. (2009). Faktoranalys. I: Djurfeldt, G. e., & Barmark, M. e. (red.).
Statistisk verktygslåda 2 - multivariat analys. Lund: Studentlitteratur.
Brottsförebyggande rådet (2018). Nationella trygghetsundersökningen 2017. Om
utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport 2018:1. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet (2016). Brottsstatistik – och resultat från NTU – i
Urban 15 – områden. Redovisning av regeringsuppdrag 2016-03-31. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet (2009) Otrygghet och segregation. Bostadsområdets
betydelse för allmänhetens otrygghet och oro för brott. Rapport 2008:16.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bryman A, (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Malmö: Liber. Bursik, R., & Grasmick, H. G. (2001). Neighborhoods and crime: the dimensions
of effective community control. Lanham, Md.: Lexington Books, 2001.
Cozens, P., & Tarca, M. (2016). Exploring housing maintenance and vacancy in western australia. Property Management, 34(3), 199 - 220.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund:
Studentlitteratur.
Ferraro, K. F. (1995). Fear of crime: interpreting victimization risk. Albany, NY: State University of New York Press, 1995.
Ferraro, K. F. & LaGrange, R. L. (1987) The Measurement of Fear of Crime.
Sociological Inquiry, 57(1): 70–101.
Gainey, R., Chappell, A, & Alper, M. (2011). Fear of Crime Revisited: Examining the Direct and Indirect Effects of Disorder, Risk Perception, and Social Capital.
American Journal Of Criminal Justice, 36(2), 120-137.
Gerell, M. (2017). Neighborhoods without community: collective efficacy and
crime in Malmö, Sweden. Malmö: Faculty of Health and Society, Malmö
University, 2017.
Grohe, B., Devalve, M., & Quinn, E. (2012). Is perception reality? the comparison of citizens' levels of fear of crime versus perception of crime problems in
Grohe, B. (2011). Measuring residents' perceptions of defensible space compared to incidence of crime. Risk Management, 13(1-2), 43-61.
Hale, C. (1996). Fear of Crime: A Review of the Literature. International Review
Of Victimology, 4(2), 79.
Hawdon, J., & Ryan, J. (2011). Neighborhood Organizations and Resident Assistance to Police. Sociological Forum, (4), 897.
Helsingborgs Dagblad (2017) Debattinlägg: ”Våga förändra ett typiskt
miljonprogramsområde”. >https://www.hd.se/2017-01-08/vaga-forandra-ett-typiskt- miljonprogramsomrade< (Hämtad 2018-02-26).
Heber, A. (2005). Var rädd om dig! En litteraturöversikt om rädslan för
brott. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet.
Heber A, (2008). En guide till trygghetsundersökningar: om brott och trygghet. Tryggare och Mänskligare Göteborg. Göteborg: Elanders.
Ivert, A.-K., Chrysoulakis, A., Kronkvist, K. and Torstensson-Levander, M. (2013). Malmö områdesundersökning 2012: Lokala problem, brott och trygghet. Rapport från institutionen för kriminologi, Malmö högskola.
Ivert, A.-K. & Mellgren, C. (2014). Att möta & mäta i Malmö. I: Mellgren, C. & Tiby E. (eds.). Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur
Kubrin, C. E. & Wo, J. C. (2016). Social Disorganization Theory’s Greatest Challenge: Linking Structural Characteristics to Crime in Socially Disorganized Communities. I: Piquero, A. R (eds.). The Handbook of Criminological Theory. West Sussex: John Wiley & Sons Ltd. S. 12-136.
Kääriäinen, J. T. (2007). Trust in the Police in 16 European Countries. European
Journal of Criminology, 4(4): 409–435.
LaGrange, R. L., & Ferraro, K. F. (1992). Perceived Risk and Fear of Crime: Role of Social and Physical Incivilities. Journal Of Research In Crime &
Delinquency, 29(3), 311-334.
Landskrona Stad (2017a). Trygghetsmätningar. Resultat trygghetsmätning 2017,
delområden Landskrona > https://www.landskrona.se/invanare/leva-
bo/trygghet/rapporter-utvarderingar-och-statistik/trygghetsmatningar/ < PDF (Hämtad 2018-02-26).
Landskrona stad (2017b). Utveckling av Centrum och Öster. > https://www.landskrona.se/invanare/stadsplanering-
trafik/stadsmiljoprojekt/projekt-pagaende/centrum--oster/ < HTML (Hämtad 2018-05-15).
Landskrona stad (2018) Karlslundsområdet utvecklas. > https://www.landskrona.se/invanare/stadsplanering-
Lilly J. R, Cullen F. T, & Ball R. A, (2011). Criminological Theory: Context and
Consequences. 5th ed. Thousand Oaks: Sage Publications.
Listerborn, C. & Baeten, G. (2016). ”Landskronas vägval”. När bostäder åt alla
blev ett kommunalt problem. I: Tesfahuney, M. & Ek, R. Den politiska staden.
Recito förlag.
Mellgren, C. (2011). What's neighbourhood got to do with it?: the influence of
neighbourhood context on crime and reactions to crim. Malmö: Faculty of Health
& Society, Malmö University, 2011.
Polisen (2017) Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och
utmaningar för polisen. Stockholm: Nationella operativa avdelningen,
Underrättelseenheten.
Robert J. Sampson, a., & Stephen W. Raudenbush, a. (2004). Seeing Disorder: Neighborhood Stigma and the Social Construction of "Broken Windows". Social
Psychology Quarterly, (4), 319.
Sampson, R. J. (2006). How does community context matter? Social mechanisms
and the explanation of crime rates. I Wikström, P-O. & Sampson, R. J. (eds) The explanation of crime: Context, mechanisms and development. Cambridge:
Cambridge University Press. S. 31-60.
Stein, R. E. (2014). Neighborhood residents' fear of crime: A tale of three cities.
Sociological Focus, 47(2), 121-139.
Torstensson Levander. M. (2007). Trygghet, säkerhet, oro eller risk?
Begreppsdefinitioner och mått. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wikström, P. H., Dolmén, L., & Wikstrom, P. (2001). Urbanisation, Neighbourhood Social Integration, Informal Social Control, Minor Social
Disorder, Victimisation and Fear of Crime. International Review Of Victimology,