Studien tar avstamp i behovet av att ställa om transportsystemet till ett mer klimatanpassat, jämlikhet och rättvist system och bidrar till den omställningen genom att lyfta fram ungas upplevelser och perspektiv. Unga är en särskilt intressant grupp eftersom de kan förstås som särskilt utsatta samtidigt som de kan spela en nyckelroll i omställningen mot framtidens transportsystem
Bilen utgör idag det dominerande transportsättet samtidigt som bilismen representerar flera av de stora utmaningar som transportsektorn står inför i frågor som rör klimat, jämlikhet och rättvisa. För att transportsystemets omställning ska vara möjlig behövs bland annat lösningar som ersätter bilen med andra lösningar och att dessa lösningar är förankrade i människors reella förutsättningar och behov. Den här rapporten bidrar till transportsystemets omställning genom att ta fram och sammanställa kunskap om hur unga i Norden reser idag, hur de beskriver sina mobilitetsbehov och hur de hanterar bristen på mobilitet. Studien visar dock att tidigare forskning om ungas mobilitet i Norden är högst begränsad och att det föreligger ett stort behov av fler studier inom området.
Utifrån den litteratur och de intervjuer som ligger till grund för rapportens resultat kan vi konstatera att unga är en heterogen grupp av individer som reser på olika sätt, har olika mobilitetsbehov och
strategier för att hantera brister. Faktorer som geografisk kontext och socioekonomisk situation påverkar ungas upplevelser och användning av olika transportsätt. Unga är i stor utsträckning beroende av kollektivtrafik för att kunna transportera sig, men studien visar att nuvarande lösningar i flera fall är långt ifrån tillfredställande.
Unga som reser kollektivt kan ge uttryck för att de känner sig otrygga, blir försenade, erfar långa rese- och väntetider, behöver anpassa sina boendesituationer efter transportutbudet etc. Under fokus- grupperna beskriver deltagarna olika sätt att hantera detta, exempelvis genom att avstå från att delta i sammanhang där de vill delta eller förlita sig på bilbaserade lösningar, som skjutsande föräldrar eller att de helt enkelt kör själva. Att framtidens vuxna redan idag upplever att kollektiva lösningar inte kan mäta sig med den mobilitet som erbjuds av bilen i termer av flexibilitet, oberoende och bekvämlighet, är beklämmande för omställningen av transportsystemet. Studien visar också exempel på att personer som arbetar med planering och utveckling av mobilitet föreslår ett antal lösningar på kollektivtrafikens brister som till stor del baseras på förhoppningar om digitaliseringens möjligheter eller som till viss del förflyttar ansvaret för mobilitet på landsbygden från det offentliga till privatpersoner som förväntas skjutsa för liten eller ingen ersättning.
Det är inte troligt att dagens unga som grupp kommer att överge bilen när de blir vuxna om inte alternativen blir tillräckligt attraktiva. Unga är också uppväxta i ett samhälle med automobilitet och för dem som grupp är den flexibilitet och det oberoende som bilen kan erbjuda lika tilltalande som för personer av andra åldrar. Kollektivtrafiken har svårt att erbjuda samma individanpassade lösningar och flexibilitet. Det betyder att så länge de transportstrukturer som premierar bilismen är intakta går det inte att förvänta sig att omställningen ska komma av sig själv eller för den delen drivas av ungas egen kraft. Det behövs snarare mer radikala omjusteringar på systemnivå för att framtidens transportsystem ska bli hållbart, jämlikt och rättvist.
Unga är framtidens vuxna och genom att anamma andra värderingar och praktiker än tidigare generationer kan de förväntas driva omställningen av nuvarande system i samhället. Trots sådana förväntningar visar studien att unga ofta upplever att de inte får gehör för sina behov och att de inte blir tillfrågade om förändringar av kollektivtrafiken. Unga som deltagit i studien beskriver i flera fall att deras åsikter inte tillmäts samma värde som vuxnas, de ger uttryck för en återkommande frustration av att inte känna sig beaktade utan vara hänvisade till otillfredsställande transportlösningar. I ett större perspektiv vittnar de resonemangen om en misstro till att samhället kan tillgodose alla invånares behov. En sådan misstro kan äventyra framtida försök att göra sin röst hörd och förtroendet för beslutsfattare riskerar att påverkas negativt.
Rapporten har skrivits inom ramen för ett större projekt som bland annat syftar till erfarenhetsutbyte, råd och rekommendationer om hur framtidens hållbara transportsystem ska kunna realiseras. Studien bidrar till det projektet genom att fokusera på ungas sociala inkludering med fokus på tillgänglighet. Rapporten avslutas därför med ett antal rekommendationer om hur transportsystemet kan utvecklas med hänsyn till ungas mobilitetsbehov och mobilitetsintressen. Med tanke på studiens breda ansats är dessa rekommendationer generella och riktar sig primärt till personer som i sin yrkesutövning kan påverka transportsystemets utformning i Norden exempelvis mobilitetsutvecklare, trafikplanerare och policyutvecklare.
• Kollektivtrafiken antas spela en viktig roll i en miljömässigt och socialt hållbar omställning av transportsystemet. För att tillgodose ungas mobilitetsbehov och -intressen behövs
kollektivtrafik som utgår ifrån deras upplevelser och perspektiv och som tar hänsyn till att de utgör en heterogen grupp som befinner sig i olika socioekonomiska situationer och
geografiska kontexter.
• Det behövs kollektivtrafik som förutom att vara punktlig, bekväm, effektiv, pålitlig och prisvärd även bör vara utformad så den upplevs som trygg och säker utifrån ett hela-resan perspektiv. Det kräver i sin tur också en god tillgång till trygga cykel- och gångbanor till och från hållplatser.
• Det behövs kollektivtrafik som är i takt med tiden i det avseendet att den bör baseras på de villkor och förutsättningar som råder i vår samtid samt beakta hur, var och när unga faktiskt vill röra sig. Digitalisering kan utgöra ett verktyg, men inte det enda.
Referenser
Barnombudsmannen (2015) Framgångsfaktorer för inflytandeforum. Hämtad från: https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-
nedladdning/publikationer/faktablad/faktablad4_inflytandeforum11.pdf (Läst: 29 januari 2020). Berg, J. et al. (2019) ‘Hur kan kollektivtrafiken bidra till tillgänglighet och social rättvisa? En studie av mobilitetsstrategier i socialt utsatta områden’. K2 OUTREACH 2019:4.
Bjerkan, K. Y. and Nordtømme, M. E. (2014) ‘Car use in the leisure lives of adolescents. Does household structure matter?’, Transport Policy. Elsevier, 33, pp. 1–7. doi:
10.1016/j.tranpol.2014.02.003.
Collin-Lange, V. (2014) ‘“My Car is the Best Thing That Ever Happened to Me”: Automobility and Novice Drivers in Iceland’, Young, 22(2), pp. 185–201. doi: 10.1177/1103308814521620.
Collin-Lange, V. and Benediktsson, K. (2011) ‘Entering the regime of automobility: car ownership and use by novice drivers in Iceland’, Journal of Transport Geography. Elsevier Ltd, 19(4), pp. 851– 858. doi: 10.1016/j.jtrangeo.2010.10.012.
European Environmental Agency (EEA) (2018) ‘Greenhouse gas emissions from transport in Europe’. Fänge, A., Iwarrson, S. and Persson, Å. (2002) ‘Accessibility to the public environment as perceived by teenagers with functional limitations in a south Swedish town centre’, Disability and
Rehabilitation, 24(6), pp. 318–326. doi: 10.1080/09638280110089906.
Frändberg, L. and Vilhelmson, B. (2011) ‘More or less travel: Personal mobility trends in the Swedish population focusing gender and cohort’, Journal of Transport Geography, 19(6), pp. 1235–1244. doi: 10.1016/j.jtrangeo.2011.06.004.
Goodwin, P. (2012) ‘Peak Travel, Peak Car and the Future of Mobility’, Internation Transport Forum, (March), p. 41. Hämtad från:
http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201213.pdf.
Henriksson, M. et al. (2016) “Om nåt skulle hända”. Ett gestaltningsprojekt om ungas upplevelser av otrygghet i utemiljöer. Östergötlands museum.
Hjorthol, R. (2016) ‘Decreasing popularity of the car? Changes in driving licence and access to a car among young adults over a 25-year period in Norway’, Journal of Transport Geography. Elsevier B.V., 51, pp. 140–146. doi: 10.1016/j.jtrangeo.2015.12.006.
Johansson, K., Hasselberg, M. and Laflamme, L. (2010) ‘Young adolescents’ independent mobility, related factors and association with transport to school. A cross-sectional study’, BMC Public Health, 10. doi: 10.1186/1471-2458-10-635.
Johansson, K., Laflamme, L. and Eliasson, M. (2012) ‘Adolescents’ perceived safety and security in public space-a Swedish focus group study with a gender perspective’, Young, 20(1), pp. 69–88. doi: 10.1177/110330881102000104.
Kesselring, S. (2006) ‘Pioneering mobilities: New patterns of movement and motility in a mobile world’, Environment and Planning A, 38(2), pp. 269–279. doi: 10.1068/a37279.
Lagerqvist, M. (2019) ‘To crash on the bus (or sit on needles and pins)? – buses and subways in teenage everyday geographies’, Fennia - International Journal of Geography, 197(2), pp. 280–294. doi: 10.11143/fennia.83665.
Levin, L. (2019) ‘How may public transport influence the practice of everyday life among younger and older people and how may their practices influence public transport?’, Social Sciences, 8(3). doi: 10.3390/socsci8030096.
Lieberg, M. (1995) ‘Teenagers and Public Space’, Communication Research, 22(6), pp. 720–744. doi: 10.1177/009365095022006008.
Lucas, K. (2012) ‘Transport and social exclusion: Where are we now?’, Transport Policy, 20, pp. 105–113. doi: 10.1016/j.tranpol.2012.01.013.
Lucas, K. and Jones, P. (2012) ‘Social impacts and equity issues in transport: An introduction’, Journal of Transport Geography. doi: 10.1016/j.jtrangeo.2012.01.032.
Møller, M., Haustein, S. and Bohlbro, M. S. (2018) ‘Adolescents’ associations between travel behaviour and environmental impact: A qualitative study based on the Norm-Activation Model’, Travel Behaviour and Society. Elsevier, 11(November 2017), pp. 69–77. doi:
10.1016/j.tbs.2017.12.005.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2018) ‘Vilka ska med? Ungas sociala
inkludering i Sverige’ Fokus 18. Hämtad från: https://www.mucf.se/publikationer/fokus-18-vilka-ska- med (Läst: 29 januari 2020).
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2019) ‘Det vore ju kul om de frågade nån gång.’ Fokus 19. Hämtad från: https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/fokus-19-det- vore-ju-roligt-om-de-fragade-nan-gang.pdf (Läst: 29 januari 2020).
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Sveriges Kommuner och Landsting. (2019) Ungas inflytande : Ungas inflytande i den lokala beslutsprocessen. Hämtad från:
https://www.mucf.se/sites/default/files/skl_a4_ungas-inflytande_webbpdf.pdf (Läst: 29 januari 2020). Nordiska ministerrådet (2016a) Barn och unga i Norden - en tvärsektoriell strategi för Nordiska ministerrådet 2016-2022.
Nordiska ministerrådet (2016b) Do Rights! Nordic perspectives on child and youth participation. Hämtad från: http://norden.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A930511&dswid=6430 (Läst: 29 januari 2020).
Nordiska ministerrådet (2019) Vår vision 2030: Vision för det nordiska samarbetet. Hämtad från: https://www.norden.org/sv/declaration/var-vision-2030 (Läst: 23 januari 2019).
Østerberg, D. (2000) Stadens illusioner: En sociomateriell tolkning av Oslo. Korpen. Özkazanç, S. and Özdemir Sönmez, F. N. (2017) ‘Spatial analysis of social exclusion from a transportation perspective: A case study of Ankara metropolitan area’, Cities, 67, pp. 74–84. doi: 10.1016/j.cities.2017.04.013.
Shove, E., Pantzar, M. and Watson, M. (2012) The dynamics of social practice: Everyday life and how it changes. Sage. doi: 10.4135/9781446250655.
Sigurdardottir, S. B. et al. (2013) ‘Understanding adolescents’ intentions to commute by car or bicycle as adults’, Transportation Research Part D: Transport and Environment. Elsevier Ltd, 24, pp. 1–9. doi: 10.1016/j.trd.2013.04.008.
Sigurdardottir, S. B., Kaplan, S. and Møller, M. (2014) ‘The motivation underlying adolescent’s intended time-frame for driving licensure and car ownership: A socio-ecological approach’, Transport Policy. Elsevier, 36, pp. 19–25. doi: 10.1016/j.tranpol.2014.07.001.
Sjolie, A. N. and Thuen, F. (2002) ‘School journeys and leisure activities in rural and urban adolescents in Norway’, Health Promotion International, 17(1), pp. 21–30. doi:
10.1093/heapro/17.1.21.
Stave, C. and Strand, N. (2017) Unga resenärers upplevelser av kollektivtrafiken. Lund: K2 Research 2017:7.
Susilo, Y. O., Liu, C. and Börjesson, M. (2019) ‘The changes of activity-travel participation across gender, life-cycle, and generations in Sweden over 30 years’, Transportation. Springer US, 46(3), pp. 793–818. doi: 10.1007/s11116-018-9868-5.
Sveriges Kommuner och Landsting (2008) Håll i och håll ut! Erfarenheter av jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting. Hämtad från: https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/hall-i-och-hall-ut-
erfarenheter-av-jamstalldhetsintegrering-i-kommuner-och-landsting.html (Läst: 29 januari 2020). Trafikanalys (2012) ‘Bekvämt och effektivt – om de unga får välja!’ Trafikanalys.
Urry, J. (2004) ‘The “System” of Automobility’, Theory, Culture & Society, 21(5), pp. 25–39. doi: 10.1177/0263276404046059.