Slutsatserna redovisas utefter studiens huvudresultat samt frågeställningarna och deras ordning.
• Studiens huvudresultat tyder på att relationerna inom nätverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstår samt påverkar hur de
verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress.
• Relationerna inom nätverket upplevs inte ha direkt inflytande över stress men underlättar arbetet samt bidrar med sociala faktorer som på sikt kan påverka förmågan att hantera stress.
• De två genomgående resurserna nätverket tillför som tros påverka
verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress är kunskapsutbyte och ett socialt umgänge.
• Två typer av relationer finns som grundar sig i olika element, kompetensbärande relationer bygger på användbarhet och vänskapsrelationer på personliga egenskaper.
29
REFERENSLISTA
Arbetsmiljöverket. (2011). Arbetsmiljölagen: och dess förordning med kommentarer i lydelsen den 1 augusti 2011. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Ahlström, G. & Wadensten, B. (2012).Enjoying Work or Burdened by it? How Personal Assistants Experience and Handle Stress at Work. Journal of Social Work in Disability and Rehabilitation 11 (2012), 112-127. doi:
10.1080/1536710X.2012.677648.
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber. Andersson, I. (2006). Epidemiologi för folkhälsovetare: en introduktion. Lund:
Studentlitteratur.
Andersson, S. I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, A. (1992). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Berlin Ray, E. & Miller, K. I. (1991). The influence of communication structure and social support on job stress and burnout. Management Communication Quarterly 4(4), 506-527. doi: 10.1177/0893318991004004005.
Berntson, E. & Härenstam, A. (2010). Mönster av sociala relationer på arbetsplatser i Sverige. I A. Härenstam & E. Bejerot (Red.), Sociala relationer i arbetslivet (ss. 27-44).
Malmö: Gleerups.
Blomkvist, V. & Skoglund, K. (2007). Arbetsrelaterad stress – Handledning för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Stockholm: Prevent Arbetsmiljö i samverkan svenskt Näringsliv, LO och PTK.
Bringsén, Å., Andersson, H. I., Ejlertsson, G. & Troein, M. (2012). Exploring workplace health resources from a salutogenic perspective: Results from a focus group study among healthcare workers in Sweden. Work 42 (2012), 403-414. doi: 10.3233/WOR- 2012-1356.
Cohen, S. & Wills, T. A. (1985). Stress, Social Support and the Buffering Hypothesis. Psychological Bulletin 98(2), 320-357. doi: 0033-2909/85/500.75.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Elwér, S., Aléx, L. & Hammarström, A. (20120). Healt Against the Odds: Experiences of Employees in Elder Care From a Gender Perspective. Qualitative Health Research 20(9), 1202-1212. doi: 10.1177/1049732310371624.
European Network for Workplace Healt Promotion. (2007). Luxembourg Declaration on Workplace Health Promotion in the European Union. Luxembourg: European Network for Workplace Health Promotion.
Ezinga, A. (2009). Vetenskap för profession. (6:09). Borås: Högskolan i Borås.
Folkhälsoinstitutet. (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010 :Framtidens folkhälsa – allas ansvar. (R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Gard, G. (1999). Psykosocial arbetsmiljö. I E. Holmström, M. Eklundh & K. Ohlsson (Red.), Människan i arbetslivet: Teori och praktik (ss. 63-77). Lund: Studentlitteratur. Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Heaney, C. A. & Israel, B. A. (2008). Social networks and social support. I K. Glanz, B. K. Rimer & K. Viswanath (Red.), Health behavior and health education (4:e uppl.), (ss.189-210). San Francisco: Jossey-Bass.
Holloway, I. & Wheeler, S. (2009). Qualitatie Research in Nursing and Healthcare (3:e uppl.). Chichester, West Sussedx: Wiley-Blackwell.
Härenstam, A. (2010). Sociala relationer och det goda arbetet. I A. Härenstam & E. Bejerot (Red.), Sociala relationer i arbetslivet (ss. 7-24). Malmö: Gleerups.
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work – Stress, productivity and the reconstruction of working life. Jackson: Basic Books.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, J., Rosengvist, U. & Holmström, I. (2007). Enjoying work or burdened by it? How anaesthetists experience and handle difficulties at work: a qualitative study. British Journal of Anaesthesia 99(4), 493-9. doi: 10.1093/bja/aem233.
Lindfors, S., Boman, J. & Alexanderson, K. (2012). Strategies used to handle stress by academic physicians at a university hospital. Work 43 (2012), 183-193. doi: 10.3233/WOR-2012-1364.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2:a uppl.) (187-200). Lund: Studentlitteratur.
MacDougall, C. & Fudge, E. (2001). Planning and Recruiting the Sample for Focus Groups and In-Depth Interviews. Qualitative Health Research 11(1), 117-126. doi:
10.1177/104973201129118975.
Marshall, M. N. (1996). Sampling for qualitative research. Oxford University Press 13(6), 522-525. doi: 10.1093./fampra/13.6.522
Nahum-Shani, I. & Bamberger, P. A. (2011). Explaining the variable effects of social support on work-based stressor-strain relations: The role of perceived pattern of support exchange. Organizational Behavior and Human Decision Processes. 114(2011). 49- 63.
31
Nordin, M. (2010). Det sociala stödets betydelse för utslagning och inlåsning på
arbetsmarknaden. I A. Härenstam & E. Bejerot (Red.), Sociala relationer i arbetslivet (ss.45-56). Malmö: Gleerups.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3:e uppl.). Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Reblin, M. & Uchino, B. N. (2009). Social and Emotional Support and it’s Implication for Health. Curr Opin Psychiatry 21(2), 201-205. doi: 10.1097/YCO.0b013e3282f3ad89. Regeringen (2007). En förnyad folkhälsopolitik. (2007/08:110). Stockholm:
Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. (2009-129-71). Stockholm: Socialstyrelsen. Uchino, B. N. (2006). Social Support and Health: A Review of Pshycological Processes
Potentially Underlying Links to Disease Outcomes. Journal of Behavioral Medicine 29(4), 377-387. doi: 10.1007/s10865-006-9056-5.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed. (1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén. (2010). Att tänka och arbeta
hälsofrämjande – Teoretisk referensram och vägledande modeller. Västra Götalandsregionen: Folkhälsokommittén.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2008:4). FYSS 2008: Fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. World Healt Organization (1986). Ottawa Charter for Health Promotion – An International
Conference on Health Promotion. Ottawa Ontario: World Healt Organization. World Health Organization. (1948). Constitution of the world health organization. World Health Organization. (1998). Hälsa 21 – hälsa för alla på 2000-talet – en
BILAGA 1: MISSIVBREV
Hej!Mitt namn är Frida Pettersson och jag studerar tredje och sista året på folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås så det är nu dags för mig att skriva mitt examensarbete. När jag skulle välja ämne kom jag att tänka på min pappa som jobbar som greenkeeper, ett arbete som verkar innehålla flera inslag av stressmoment men som samtidigt tycks ge honom både glädje och välbefinnande, och framför allt verkar hans relation till andra greenkeepers tillföra honom väldigt mycket. Därför valde jag att utgå ifrån syftet att: förstå vilken
betydelse sociala relationer inom ett nätverk av kollegor med samma yrke har för
arbetstagare med övergripande ansvar för arbetsplatsens förmåga att hantera stress på arbetsplatsen.
Därför vill jag be dig att delta i min undersökning eftersom ditt deltagande skulle vara av stor betydelse för att hjälpa mig att få förståelse för hur relationen med kollegor med samma yrke kan fungera som stöd i arbetet och stor hjälp för mig för att avsluta mitt examensarbete. Deltagandet skulle innebära att du deltar i intervjuer på cirka 30 minuter som spelas in. Förslagsvis vecka 16-17 via Skype. Allt deltagande är frivilligt och du har när som helst möjlighet att avbryta ditt deltagande. Inspelningarna ifrån intervjuerna kommer att raderas så fort uppsatsen är godkänd och endast jag kommer att ha tillgång till materialet. Du, din arbetsplats och alla namn du nämner kommer att vara helt anonym och all information kommer att avidentifieras. Intervjuerna kommer att skrivas ut och skickas till dig för godkännande. Materialet från intervjuerna kommer endast att användas till uppsatsen och om du vill kommer du att få ta del av den färdiga uppsatsen.
Jag vill tacka dig på förhand för ditt deltagande som betyder väldigt mycket. Har du några frågor är du mycket välkommen att kontakta mig.
Frida Pettersson
fpn10002@student.mdh.se 072 27 68 043
Handledare för uppsatsen är: Peter Larm, Medicine Doktor peter.larm@mdh.se
BILAGA 2: INTERVJUGUIDE
(Börja med att hälsa välkommen)
Hej!
Vad roligt att du valde att delta och vill dela med dig om dina erfarenheter kring ditt arbete.
(Gå igenom syftet, att materialet kommer att spelas in och sedan förstöras, deltagandet är konfidentiellt, frivilligt och går att avbryta när som helst, be om samtycke)
Du har ju redan mottagit ett brev med information om deltagandet, men jag tänkte börja med att gå igenom det för säkerhetsskull igen. Syftet är att förstå vilken betydelse sociala
relationer inom ett nätverk av kollegor med samma yrke har för arbetstagare med
övergripande ansvar för arbetsplatsens förmåga att hantera stress på arbetsplatsen. Så jag vill alltså att du strax berättar dina upplevelser om detta.
Om det är ok för dig så kommer jag att spela in intervjun? Inspelningen kommer att raderas så fort uppsatsen är godkänd. Du, din arbetsplats och nätverket kommer att vara helt anonym och alla namn, platser och information du nämner som går att identifieras kommer att göras anonyma. Allt deltagande är frivilligt och det går när som helst att avbryta
medverkan. Den information du delar med dig av kommer endast att användas till C- uppsatsen och om du vill har du rätt att läsa det färdiga materialet.
Har du några frågor?
Har jag ditt samtycke till att delta?
INLEDANDE FRÅGA
Hur skulle du beskriva din relation till kollegorna i nätverket?
TEMA 1
• Hur upplever du att relationen till dina kollegor ger dig möjlighet att klara av ansvaren och förväntningarna i ditt arbete?
• Vad bidrar dina kollegor konkret med för att hjälpa klara av ansvaren och förväntningarna i ditt arbete?
• Vad skulle du säga är det absolut viktigaste dina kollegor bidrar med för din förmåga att klara av ansvaren och förväntningarna i ditt arbete?
TEMA 2
• Hur upplever du att relationen till dina kollegor ökar din kontroll över arbetssituationen?
• Vad bidrar dina kollegor konkret med för du ska uppleva ökad kontroll över arbetssituationen?
• Vad skulle du säga är det absolut viktigaste dina kollegor bidrar med för att öka din kontroll över arbetssituationen?
TEMA 3
• Hur upplever du att relationen till dina kollegor ger dig stöd i stressfulla moment och situationer?
• Vad bidrar dina kollegor konkret med för att du ska uppleva stöd i stressfulla moment och arbetssituationer?
• Vad skulle du säga är det absolut viktigaste dina kollegor bidrar med för att ge dig stöd i stressfulla moment och arbetssituationer?
TEMA 4
• Hur upplever du att relationen till dina kollegor ökar förståelsen och kunskap du har för ditt arbete?
• Vad bidrar dina kollegor konkret med för att öka din förståelse och kunskap för arbetet?
• Vad är det absolut viktigaste dina kollegor kan göra för att öka din förståelse och kunskap för arbetet?
TEMA 5
• Hur upplever du att relationen till dina kollegor gör det lättare att hantera arbetet? • Vad bidrar dina kollegor konkret med som gör det lättare för dig att hantera arbetet? • Vad skulle du säga är det absolut viktigaste dina kollegor kan göra för att du ska
kunna hantera arbetet?
TEMA 6
• Hur upplever du att relationen till dina kollegor tillför glädje och mening i arbetet? • Vad bidrar dina kollegor konkret med som tillför glädje och mening i ditt arbete? • Vad skulle du säga är det absolut viktigaste dina kollegor kan göra för att öka glädjen
och meningen du känner i arbetet? Är det något mer du vill tillägga?
(Lyssna och ge eventuell reflektion)
Då vill jag avsluta med att tacka för din medverkan, dina svar har verkligen varit både intressanta och tillfört mycket!
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00