5. DISKUSSION
5.3. SLUTSATSER
Skolan har ett uppdrag att fostra entreprenöriella individer och det finns ingen given mall för hur detta ska ske, utan snarare är alla lärprocesser som kan utveckla
individers entreprenöriella lärande aktuella. Sålunda kan lärare designa lärande på en mängd olika vis med avsikt att jämte kunskap också ge elever möjlighet och utrymme att utveckla entreprenöriella kompetenser tillika entreprenöriella kompetenser. Ett par av lärarna tenderar emellertid att kunna se bara
ämnesövergripande projekt som den metoden som leder till ett entreprenöriellt lärande, medan någon annan systematiskt har reflekterat kring sin undervisning och hur hon i sin didaktiska design kan kombinera entreprenöriellt lärande med
svenskämnet. Känslan är att de lärare som ser ämnesövergripande projekt som den enda didaktiska metoden befinner sig i ett läge där projektet per se förefaller viktigare än vad projektet förväntas leda till, vilket enlig min mening visar en annan förståelse för kunskapsområdet än de lärare som har utmanat sig själv, kritiskt reflekterat kring entreprenöriellt lärande, bearbetat kunskapen och därefter varit redo att använda denna nya kunskap i ett nytt sammanhang, nämligen hens undervisning i svenska. Överlag visar forskningen inom området på att lärare har svårigheter att hitta sitt eget ämne i det, vilket naturligtvis är problematiskt. Vem ska ta ansvar för ämnet om inte den, som har en pedagogisk utbildning för att göra det? Förändringsprocesser som ska utveckla undervisningen bör följaktligen alltid utgå från enskilda individer och deras möjlighet att förstå ett område utifrån deras kontext innan initiativ tas för
exempelvis ämnesövergripande arbete. Resultatet av denna studie indikerar att entreprenöriellt lärande kan ske på bekostnad av ett fördjupat lärande. För att undvika detta bör elevers lärande synliggöras och i kompetensutvecklande insatser bör än mer fokus riktas på lärarens didaktiska design, så att eleverna möter mer kognitivt utmanande uppgifter. Om uppgifterna är kognitivt utmanande är också chansen större att de leder till ett lärande hos elever, samtidigt som de får möjlighet att arbeta med koppling till verklighet och med möjlighet att identifiera idéer och få möjlighet att testa och pröva dessa.
5.4. NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Till denna studie valde jag att studera utsagor från lärare som deltagit i en kurs om entreprenöriellt lärande. Under arbetets gång och i och med att ett par deltagande lärare uttryckte en frustration över kollegor som undviker deltagande i de
gemensamma projekten, har nyfikenheten väckts kring lärare som inte har utbildning inom det entreprenöriella lärandet. Hur realiseras det entreprenöriella
lärandet/pedagogiken/förhållningssättet hos dem? Det vore intressant att genomföra kvalitativa intervjuer också med de lärare som upplever sig som motståndare till entreprenöriellt lärande eller de lärare som helt enkelt inte vill delta i
ämnesövergripande projekt. Min hypotes är att de mycket väl kan arbeta med att stärka elevers entreprenöriella kompetenser, utan att delta i ett projekt.
Det finns också en nyfikenhet kring att följa upp dessa intervjuer och eventuellt få tillfälle att följa och observera delar av ett ämnesövergripande projekt och då också få möjlighet att studera elevers utsagor om projekten och deras upplevda värden utifrån de entreprenöriella kompetenser som nämns i läroplanen och i Skolverkets definition av entreprenöriellt lärande. Här skulle det kunna vara intressant att göra någon form av studie före ett projekts uppstart och dessutom efter projektets slut få möjlighet att möta eleverna igen. Då det saknas forskning utifrån elevers perspektiv och inte minst i grundskolans senare del och i gymnasieskolan kan en sådan studie också motiveras.
5.5. PEDAGOGISK RELEVANS
Flera studier uppmärksammar att det i skolan finns en tendens till att ta för givet att ett lärande sker eller att eleverna automatisk övar upp olika entreprenöriella
kompetenser om lärarna har inkluderat övningar som avser att öva respektive kompetens i ett arbetsområde. I likhet med detta visar också min studie på dessa tendenser. Det systematiska kvalitetsarbetet är av vikt i skolan och lärare bör systematiskt reflektera kring hur elevernas lärande kan vara i fokus och hur detta lärande på olika sätt kan utmanas och fördjupas. Denna studie visar på att flera lärare har en benägenhet för målförskjutning, där den entreprenöriella pedagogiken blir viktigare än undervisningens mål tillika elevernas lärande. Det finns således motiv för att fundera på hur lärarnas kunskap om entreprenöriellt lärande kan fördjupas och hur denna målförskjutning kan undvikas.
Som utbildare i entreprenöriellt lärande har denna studie gett mig många nya idéer för hur viktigt det kan vara att starta hos den enskilda individen istället för i kollegiet. Möjligen kan skolor välja att småningom arbeta ämnesövergripande, men varje lärare bör ges utrymme att fundera kring hur hen kan möta entreprenöriellt lärande och göra det till sitt oavsett om det till sist innebär att lärarens ämne deltar i ett projekt
tillsammans med kollegor eller om hen på egen hand bereder elever utrymme att på olika sätt utveckla entreprenöriella kompetenser. Intervjuerna har synliggjort hur lätt det kan hända att något som väckt ens intresse kan ske på bekostnad av något annat. Det visar hur viktigt det kan vara att, precis som Alice, återigen stanna upp och fundera kring hur olika pusselbitar, som exempelvis läroplanens inledande kapitel, kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav jämte entreprenöriellt lärande och undervisningsämnen, passar samman med elevernas utveckling och lärande till
ett pussel. Det är först då, tänker jag, som det entreprenöriella lärandet hos elever
REFERENSFÖRTECKNING
Ask, S. (2012). Språkämnet svenska. Ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, K. (2013). Rapport inom projektet ”Entreprenörskap i skolan”. I Nyström, J-E. (red.) & Järvinen, S. (red), Rivna murar – byggda framgångar. Strategier för
skolutveckling. Eskilstuna: Eskilstuna Kommun.
Axelsson, K., Hägglund, S. & Sandberg, A. (2015). Entrepreneurial Learning in Education. Preschool as a Take-Off for the Entrepreneurial Self. Journal of
Education and Training. 2(2), 20-58.
Backström-Widjeskog, B. (2008). Du kan om du vill. Lärares tankar om fostran till
företagsamhet. Åbo: Åbo Akademis förlag
Berglund, K. & Holmgren, C. (2007). Entreprenörskap & skolan: Vad berättar
lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan? Örebro: Forum for Small
Business Research.
Brorsson Norberg, B. (2007). Man liksom bara skriver. Skrivande och
skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8.
Carlström, I. & Carlström Hagman, L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och
utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Dahlbeck, P. (2014). Kortsiktiga och långsiktiga mål. I B. Lelinge (red.) & P. Widén (Red.) Entreprenöriellt lärande i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler: samhällsforskarens handbok i
tio punkter. Lund: Studentlitteratur.
European Commission. (2011). Entrepreneurship Education: Enabling Teachers as
a Critical Success Factor. “A report on Teacher Education and Training to prepare teachers for the challenge of entrepreneurship education”. Brussels: European
Union.
Falk-Lundqvist, Å., Hallberg, P-G., Leffler, E. & Svedberg, G. (2011), Entreprenöriell
pedagogik. Stockholm: Liber.
Falk-Lundqvist, Å., Hallberg, P-G, Leffler, E. & Svedberg, G. (2014). Entreprenöriellt
lärande – i praktik och teori. Stockholm: Liber.
Gibb, A. (2002). Creating conducive environments for learning and
entrepreneurship: living with, dealing with, creating and enjoying uncertainty and complexity. Industry and Higher Education, 16 (3), 135-148.
Gibbons, P. (2010). Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren studieförlag.
Haglund, A. (2013). Vinster med Entreprenöriellt lärande. I J-E. Nyström & S. Järvinen (red.), Rivna murar – byggda framgångar. Strategier för skolutveckling. Eskilstuna: Eskilstuna kommun.
Hannon, P.D. (2006). Teaching Pigeons How to Dance: Sense and Meaning in Entrepreneurship Education. Education & Training, 48, 296-308.
Hargreaves, A. (1994). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.
Hartas, D. (2013). Quantitative Research as Method of Inquiry in Education. In D. Hartas (red.), Educational Research and Inquiry. Qualitative and Quantitative
Approaches. London: Bloomsbury.
Hobson, A. & Townsend, A. (2013). Interviewing as Educational Research Method(s). In D. Hartas (red.), Educational Research and Inquiry. Qualitative and Quantitative
Approaches. London: Bloomsbury.
Holmgren, C. & From, J. (2005). ”Taylorism of the Mind. Entrepreneurship education from a perspective of educational research”. European Educational
Research Journal, Vol.4, nr4.
Hyldegaard, K. (2006). Vetenskapsteori – En grundbok för pedagogiska ämnen. Stockholm: Liber.
Hägg, O. & Peltonen, K. (2013). Towards a conceptual understanding of
entrepreneurial pedagogy. Yrittäjyyskasvatuksen aikakauskirja. Periodical of
Entrepreneurship Education. (1) 21-44.
Insulander, E., Ehrlin, A., Sandberg, A. (2015). Entrepreneurial learning in Swedish preschools: possibilities for and constraints on children’s active participation. Early
Child Development and Care.
Ivanič, R. (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Language and
Education, 18 (3), 220-245.
Johannisson, B. (2009). Den svenska skolans våndor inför entreprenörskapets utmaningar. I Skogen, K. & Sjøvoll, J. (red.). Pedagogisk entreprenørskap.
Innovasjon og kreativitet i skoler i Norden. Trondheim: Tapir akademiskt förlag.
Johannisson, B. & Madsén, T. (1997). I entreprenörskapets tecken: en studie av
skolning i förnyelse. Stockholm: Närings- och handelsdepartementet, Ds 1997:3.
Johansen, V. & Schanke, T. (2013). Entrepreneurship Education in Secondary Education and Training. Scandinavian Journal of Education Research. 57(4), 357- 368.
Kant, J. (2011, 25 augusti). Entreprenöriellt lärande – ny flumpedagogik? [blogg]. Hämtad från https://johankant.wordpress.com/2011/08/25/entreprenoriellt- larande-ny-flumpedagogik/
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur.
Lackéus, M. & Sävetun, C. (2014). Elevperspektiv från tre entreprenöriella
lärmiljöer i svensk grundskola. En effektstudie genomförd på uppdrag av Skolverket. Göteborg: Chalmers universitet.
Leffler, E. (2006). Företagsamma elever. Diskurser kring entreprenörskap och
företagsamhet i skolan. (Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 8, 2006). Umeå
universitet.
Leffler, E. (2009). The Many Faces of Entrepreneurship: a discursive battle for the school arena. European Educational Research Journal, 8 (1), 104-116.
Leffler, E. & Lundberg, G. (2012). Att vilja lära språk är entreprenöriellt lärande.
Lingua, (2), 15-21.
Leffler, E., Lindster Norberg, E-L., Diehl, M. & Näsström, G. (2013). Att tänka fritt är
stort men att tänka utanför boxen är större. (ifous). Umeå: Umeå universitet.
Leffler, E. (2014). Enterprise Learning and School Subjects – A Subject Didactic Issue?. Journal of Education and Training, 1(2), 15-30.
Liberg, C. (2008). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I P. Juvonen (Red.)
Språk och lärande, Language and Learning. Rapport från ASLA symposium.
Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik (9). Linköping: Tema kommunikation.
Mannerheim, F. (2016, 26 februari). När elever blir ambassadörer för lärarens personliga varumärke [krönika]. Hämtad från
http://www.dagensskola.se/kronikor/nar-elever-blir-ambassadorer-for-lararens- personliga-varumarke
Malmgren, L-G. (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, J.M. (2016, 16 juni). Skolans vurm för entreprenörer är destruktiv. Svenska
Dagbladet. Hämtad 2016-06-16 från http://www.svd.se/skolans-vurm-for- entreprenorer-ar-destruktiv
OECD. (1989). Towards an Enterprising Culture. A Challenge for Education and
Training. Paris: OECD.
Otterborg, A. (2011). Entreprenöriellt lärande. Gymnasieelevers skilda sätt att
uppfatta entreprenöriellt lärande. (Dissertation No11).
Regeringskansliet (2009). Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Stockholm: Näringsdepartementet och utbildningsdepartementet.
Samuelsson, M. (2011, 24 augusti). Maciej Zaremba: ”Hem till skolan”. Dagens
Nyheter. Hämtad 2016-05-01 från http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/maciej- zaremba-hem-till-skolan/
Selander, S. & Ödman, P-J. (2005). Text och existens: hermeneutik möter
samhällsvetenskap. Göteborg: Daidalos.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritze.
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Fritze.
Skolverket. (2013a). Vad är entreprenöriellt lärande? Hämtad 2016-01-10, från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap/vad-ar- entreprenorskap/vad-ar-entreprenoriellt-larande-1.89589
Skolverket. (2013b). Betydelsen av entreprenöriella kompetenser. Forskning m.m.
om individuella faktorer bakom framgång. Hämtad 2015-10-29, från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol
bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2981.pdf%3Fk%3D2981
Skolverket (2015). Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan. Stockholm: Fritzes.
Storfors, T. (2014). Hur bildad är jag? Om att balansera vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i en forskningscirkel. I P. Lahdenperä (Red.), Forskningscirkeln
– en mötesplats för samproduktion. Mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning
(s.27-43). Eskilstuna/Västerås: Mälardalens högskola.
Svedberg, G. (2007). Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis. Om villkor
och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt. (Doktorsavhandlingar
inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete, nr 8). Umeå Universitet. Säljö, R. (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren & R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärande (s.139- 196). Stockholm: Natur & Kultur.
Teleman, U. (1997). Lära svenska. Om språkbruk och modersmålundervisning. Svenska språknämnden.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Hämtad 2015-01-02 från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Westlund, I. (2004). Läxberättelser – läxor som tid och uppgift (Pius Pedagogik i utbildning och skolan). Linköping: Linköpings universitet Institutionen för
beteendevetenskap.
Westlund, I. (2012). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R., Handbok i kvalitativ
analys (s.62-80). Stockholm: Liber.
Widén, P. (2015). Talet om entreprenöriellt lärande. I B. Lelinge (red.) & P. Widén (Red.) Entreprenöriellt lärande i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedt akademiska förlag.
Bilagor
Bilaga 1: missivbrev
Magisteruppsats: entreprenöriellt lärande och ämnet svenska
Jag heter Anna Haglund och är student på ett mastersprogram i didaktik på
Mälardalens högskola. Under våren skriver jag en magisteruppsats där syftet är att studera hur lärare uppfattar entreprenöriellt lärande och hur det tar sig uttryck i ämnet svenska. Studien ska söka svar på frågeställningar som: vad kan EL vara, varför anses det viktigt och hur kan det komma till uttryck i undervisningen? Jag följer Vetenskapsrådets forskningsetiska rekommendationer som finns publicerade i Vetenskapsrådets rapportserie (2011) God forskningssed. Dessa rekommendationer innebär att alla inblandades medverkan är frivillig och att man när som helst kan välja att avstå från att delta i studien, samt att allt insamlat
material kommer att behandlas konfidentiellt. Det betyder att inga uppgifter kommer att lämnas ut till obehöriga och att det inte kommer att vara möjligt att identifiera en enskild individ när resultatet presenteras. Resultatet av studien kommer att
presenteras i en magisteruppsats. Det kan dessutom komma att presenteras vid föreläsningar i lärarprogrammet och under utbildningar av förskollärare och lärare. Empirin kan senare komma att användas i andra vetenskapliga sammanhang. Har du frågor om studien kan du kontakta mig via mail eller telefon:
e-post: annahaglund@ymail.com
Jag ger mitt medgivande att ingå i studien:_____________________________
Bilaga 2: Frågebatteri
Bakgrund (ämnen, år i yrke)
Vad är entreprenöriellt lärande för dig?
Berätta om medtagen planering/din senaste planering i svenskan. Innehåll (stoff) – syfte (urval) – metod (hur?)
Inspiration – planering – genomförande – utvärdering Entreprenöriellt lärande – förmågor/kompetenser Lärande
Vad kan entreprenöriellt lärande vara i svenskan?
Vilka kursplansmål i svenskämnet kan passa bäst ihop med EL, tänker du? På vilket/vilka sätt skulle EL kunna vara viktigt i ämnet svenska?
Om en svensklärare är intresserad av att arbeta med EL, vilka tips och råd skulle du ge hen?
Vilka eventuella vinster kan du se med att arbeta entreprenöriellt i ämnet svenska? Utmaningar
Vad, tänker du, har hänt med din lärarroll sedan EL-kursen? Finns det andra ämnen som passar bättre ihop med EL, tänker du?
Alice Anita Elisabeth Helena Lena Stina S:a ämnesövergripande 8 - 6 1 1 6 22 projekt (eller projektnamn) 7 13 31 12 26 23 112 (entreprenöriella) förmågor - 1 - - - 3 4 (entreprenöriella) kompetenser 3 - 3 8 10 - 24 kreativitet 6 - 4 2 - 3 15 nyfikenhet 1 3 2 - - 1 7 självförtroende - - - -
idéer (ta fram – realisera) 5 - - - 5 problemlösning 5 1 - 2 1 3 12 initiativtagande - - - 1 - - 1 ansvarstagande - - 3 5 - 3 11 självständigt arbete - - - - samarbete - - 1 - 3 1 5 innovation 4 - 1 - 3 - 8 grupparbete - 1 4 14 16 - 35 självtillit - - - - mod/våga 6+22 - 2 6+7 3 - 46 risktagande - - - - beslutsfattande - - - - Kommunikativ förmåga 1 4 - - 2 2 9