Sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag har fått svar på de frågor som ställts i studien.
Resultatet i undersökningen visar tydligt på att den svenska regeringen anser att inflödet av det höga antalet asylsökande är ett hot mot den nationella säkerheten och att olika särskilda åtgärder är nödvändiga för att säkerställa allmän ordning och inre säkerhet i landet. Utifrån detta kan frågan om asylsökande betraktas som säkerhetiserad. Resultatet visar också på att regeringen anser att
införandet av ID-kontroller kan medföra risker för asylsökande, men främst att det påverkar vissa samhällsstrukturer. Vad gäller lagförslaget om begränsningar av uppehållstillstånd anser majoriteten av remissinstanserna, men även regeringen, att de föreslagna åtgärderna kommer att påverka
människor på flykt negativt på olika sätt.
De slutsatser som går att dra av studiens resultat är att i och med lagen om ID-kontroller och lagförslag om tidsbegränsade uppehållstillstånd, har det skett en djupare förändring inom svensk migrationspolitik än vad som framgått i den offentliga debatten. Fast det går att utläsa att
säkerhetisering av svensk migrationspolitik inte är något nytt och att det tidigare har fattat beslut som inneburit en mer restriktiv lagstiftning inom området, är det ändå tydligt att migrationspolitiken har ändrat riktning. Från att ha värnat om rättigheter och trygghet för människor på flykt har
politiken alltmer kommit att innebära att den främst skyddar staten och dess medborgares säkerhet.
Det som också framkommer av denna studie och som inte tidigare varit lika tydligt vid beslut inom migrationsområdet, är att en svensk regering lagt fram ett lagförslag, och som riksdagen nu antagit, som bygger på att säkra det svenska samhället från allvarliga hot ifrån personer som själva behöver skydd och säkerhet. Något som både är märkligt och mycket bekymmersamt är avsaknaden av diskussion i propositionerna kring det kraftfulla uttrycket allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Denna studie har inte fokus på den offentliga debatten, men ett starkt intryck är att
uttrycket inte heller har debatterats eller ifrågasätts där. Något som också är värt att understryka är att en sådan avgörande lag för så många människor kan ha en lagstiftningskedja på mindre än en månad.
En annan slutsats man kan dra av resultatet är att de samhällsutmaningar som regeringen tar upp i propositionerna ger en mycket kortfattad problembeskrivning som helt saknar konsekvensanalys, något som kan tyckas mycket anmärkningsvärt då regeringens förslag i propositionerna främst grundar sig på dessa utmaningar. Många av landets kommuner har haft mycket stora påfrestningar inom de utpekade områden i och med flyktingsituationen, men i regeringens propositioner finns det
inte någon beskrivning om hur regeringen tänker att områdena kan förbättras, utan den enda lösningen på problemet verkar vara att minska antalet asylsökande, vilket kan tyckas som ett något förenklat sätt att se på frågan. Fast regeringen gör försök till att beskriva hur viktigt lagförslaget är för att förbättra etableringen och tillgången till ett bra flyktingmottagande för asylsökande och nyanlända som befinner sig i Sverige redan, blir det tydligt att regeringens argument inte håller.
Dessutom visar viktiga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och CSN på att konsekvenserna av lagförslaget kan leda till en negativ effekt för etableringen, förutom den oro och otrygghet ett tillfälligt tillstånd kan ge. Återigen blir det tydligt att regerings förslag saknar en ordentlig konsekvensanalys. När det gäller hur barn påverkas av lagförslaget blir det väldigt tydligt att ingen hänsyn tas till ett barnperspektiv. Samtidigt som regeringen säger att barn kan komma att påverkas extra hårt av lagförslaget, väljer de att prioritera bort asylsökande barns välmående mot en rättvisare fördelning av asylsökande mellan EU-länder.
En annan fråga som berörs mycket ytligt i propositioner är rätten att söka asyl. Regeringen anser att den följer EU-rätten och internationella konventioner vad gäller detta, samtidigt som regeringen säger att i och med ID-kontrollerna kan möjligheten att söka asyl begränsas. Ett exempel på detta är att förra året sökte cirka 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Den senaste prognosen som kom i maj 2016 ligger på runt 7000 barn, en mycket kraftig minskning. Naturligtvis beror det på olika faktorer, men säkert är att en av dessa är att majoriteten av de ensamkommande barnen inte har id-handlingar, vilket gör att de inte kan söka asyl i Sverige. Lagen strider som sagt var inte mot denna rättighet, men det blir ändå tydligt att den sätter asylrätten ur spel.
Slutsatsen kan inte bli annat än att regeringen med sina särskilda åtgärder inte bara vill minska asylsökande, något man gjorde redan i och med den första tillfälliga gränskontrollen, utan det ska ske en långvarig kraftig minskning av asylsökande. Vad som sker efter dessa tre år är oklart, men regeringens senaste förslag om att ta bort karenstid på två veckor som finns för lagen om ID-kontroller, något som förhindrar det glapp som uppstått och som möjliggör för människor utan id-handlingar att söka asyl, är ändå en tydlig fingervisning om den framtida migrationspolitiken.
Något som har uppkommit i studien är regeringens sätt att använda sig av uttrycket allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Det vore intressant att som vidare forskning undersöka mer ingående vad denna formulering egentligen innebär för denna fråga och hur diskussionen har förts i den offentliga debatten.
Litteraturförteckning
Böcker
Abiri, E. (2000) The Securitisation of Migration. Towards an understanding of Migration Policy changes in the 1990s. The Case of Sweden. Göteborg: Department of Peace and Development Research Göteborg University.
Abiri, E. (2003) ”Asylrätten: ett hot mot rikets säkerhet?” ur Flyghed, Janne & Hörnqvist, Magnus (red), Laglöst Land, Terroristjakt och rättssäkerhet i Sverige. Stockholm: Ordfront.
Aggestam, K., Höglund, K. (2012) Om krig och fred. En introduktion till freds- och konfliktstudier.
Studentlitteratur AB Lund.
Buzan, B. (1991) People, State & Fear, Hertfordshire: Harvester Wheatsheaf.
Buzan, B., Waever, O., de Wilde, J., (1998) Security A New framework for Analysis. Lynne Reiner Publishers, Inc.
Collins, A (ed.) (2013) Contemporary Security Studies. Oxford University Press.
Emmers, R. (2013) "Securitization” i Collins, A. (ed) Contemprary Security Studies. Oxford University Press.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson.,H och Wängnerud., L (2012) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e upplagan. Nordstedts Juridik AB.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2011) Handbok i kvalitativ analys. Liber AB Stockholm.
Fekete, L. (2003) ”Misstänksamhetens kultur” ur Flyghed, J. & Hörnqvist, M. (red), Laglöst Land, Terroristjakt och rättssäkerhet i Sverige. Stockholm: Ordfront Förlag.
Hansen, P. (2008) EU:s Migrationspolitik under 50 år: ett integrerat perspektiv på en motsägelsefull utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, C. (2015) ”Svensk invandrings- och flyktingpolitik” i Darvishpour, M., Westin, C., Karlsson, L. (ed) Migration och etnicitet. Upplaga 2. Studentlitteratur.
Kerr, P. (2013) ”Human security” i Collins, A. (ed.) Contemprary Security Studies. Oxford University Press.
O. Waever, B. Buzan, M, Kelstrup & P, Lemaitre. (1993) Identity, Migration and the New Security Agenda in Europe (Pinter Publishers Ltd, London).
Sheehan, M. (2005). International Security, Colorado: Lynne Rienner Publicher.
Artiklar
Barthwal-Datta, M.(2009) Securitising Threats without the State: A case study of
misgovernance as a security threat in Bangladesh, Review of International Studies, British
International Studies Association. Vol. 35, 277-300.
Eriksson, J. (1999) “Debating the Politics of Security Studies: Response to Goldmann, Wæver and Williams”, Cooperation and Conflict, Vol. 34, No. 3.
Huysmans, J. (2000) The European Union and the securitization of Migration, Journal of common Market Studies, Vol 38, No 5, 751-777.
Kaldor, M.H., Martin, M.E, . & Selchow, S. (2007) Human security: a new strategic narrative for Europe. (International Affairs 83:2 Sid 273-288, Blackwell Publishing Ltd/ The Royal Institute of International Affairs).
Oberleleitner, G. (2002)”Human security and human rights”, European Training- and Research center for Human Rights and Democracy. Occasional paper series. Issue No. 8.
Rapporter
Human Development report (1994) United Nations Development Program.
European Commission COM (2014) An open and secure Europe: making it happen.
European Commission COM (2015) A european agenda on migration.
Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos, februari 2016.
Statens offentliga utredningar
SOU 1993:89, Massflykt till Sverige av asyl och hjälpsökande, Delbetänkande av Hot- och riskutredning (FÖ 1992:03).
Propositioner
Regeringens proposition 1995/96:12, Totalförsvar i förnyelse.
Regeringens proposition 1996/97:11, Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.
Regeringens proposition 2001/02:158, Samhällets säkerhet och beredskap.
Regeringens proposition 2009/10:137, Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet.
Regeringens proposition 2013/14:217, Enklare regler om uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige.
Regeringens proposition 2015/16:67, Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmän ordningen eller den inre säkerheten i landet.
Regeringen proposition 2015:16/174, Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige,
Lagrådsremiss
Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, 11 februari 2016. Justitiedepartementet.
Departementsserie
Ds 1995:28, Sverige i Europa och världen, Säkerhetspolitisk rapport från Försvarsberedningen.
Stockholm: Försvardepartementet: Fritzes (1995).
Remissyttrande
Svenska Röda Korsets yttrande över regeringens förslag till ”lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller Sveriges inre säkerhet”, lagrådsremiss presenterad den 4 december 2015, samt allmänna synpunkter på migrationsöverenskommelsen.
Svenska Röda Korsets yttrande över utkastet till lagrådsremiss, Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Stockholm 4 mars 2016.
Barnombudsmannens yttrande till utkast till lagrådsremiss, Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Ställs till Justitiedepartementet. Dnr 3.9:0095/16.
Internet
www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-foreslar-atgarder-for-att-skapa-andrum-for-svenskt-flyktingmottagande/, (Hämtad 2016-04-05).
http://www.regeringen.se/remisser/2016/02/remiss-av-begransningar-av-mojligheten-att-fa-uppehallstillstand-i-sverige, (Hämtad 2016-04-25).
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, (Hämtad 2016-04-26).
http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Mansklig-sakerhet/, Författare redaktionen.
Publicerad 2010-05-03, (Hämtad 2016-04-27).
http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Svensk-sakerhet/Nya-hot-nya-uppgifter/, Författare Redaktionen, Publicerad 2010-08-17, (Hämtad 2016-04-27).