Studien visar att elever i gymnasieskolan upplever och beskriver att det kommuniceras om lärandemål och kunskaper vid tre olika tillfällen i ämnet idrott och hälsa. Eleverna menar att det i början av terminen sker en djupare genomgång av kursplanen där läraren presenterar ämnets syfte samt läsårets planering. Vidare menar eleverna att det ibland muntligt i början av lektionen kommuniceras krig undervisningens syfte, dock inte i tillräckligt stor utsträckning då eleverna upplever det väsentligt att få reda på syftet för att undervisningen ska upplevas meningsfull. Det sista tillfället där det kommuniceras kring lärandemål och kunskaper enligt eleverna är vid betygsnack. Då menar eleverna att läraren visar och motiverar vart de ligger utifrån kursplanen och betygskriterierna.
Eleverna menar även att kommunikationen kring lärandemål och kunskaper i ämnet kan utvecklas på tre olika sätt. Dels menar de att genomgången av kursplanen måste utvecklas, främst genom att definiera de svåra orden så att alla förstår samt att eleverna och läraren tolkar den lika. Vidare menar eleverna även att syftet med lektionen tydligare kan presenteras för att de ska förstå vad det är de lär sig och därmed uppleva undervisningen mer meningsfull. Eleverna menar att lärare ibland tror att de förstår mer av syftet och kursplanen än vad de egentligen gör och därmed uteblir ibland syftet som eleverna upplever är avgörande för lektionens meningsfullhet. Avslutningsvis menar även eleverna att de själva har ett eget ansvar att bland annat ifrågasätt samt att läsa kursplanen. De menar att de ibland får den information de själva efterfrågar men vid dessa tillfällen inte är observanta och därmed inte upplever det. Det styrks av att eleverna själva exempelvis efterfrågar tillfällen att diskutera kursplanen men samtidigt nämner att ett liknande tillfälle redan ges, men att de då inte visar intresse.
Sammanfattningsvis kan man av denna studie se att både lärare och elever måste ta ansvar för att lärandemål och kunskaper i ämnet idrott och hälsa kommuniceras. Lärare genom att hjälpa eleverna att förstå kursplanen och dess komplexa innehåll, exempelvis genom att tillsammans med eleverna definiera svåra ord. Eleverna genom att ta eget ansvar för sitt lärande i ämnet och ifrågasätta när de inte upplever att syftet motiveras. Att utveckla det pedagogiska språket
40 inom idrott och hälsa så att syfte och innehåll tydligare kan motiveras skulle vara gynnsamt får både lärare och elever och kunna bidra till att öka ämnets legitimitet.
41
9. Käll-‐ och litteraturförteckning
9.1 Källor
Intervju med 4 fokusgrupper. 13 elever från två klasser på en gymnasieskola. 2015-11-27
9.2 Litteratur
Annerstedt, Claes (2007) Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa, Göteborg: Multicare AB Annerstedt, Claes (2008) Physical education in Scandinavia with a focus on Sweden: a
comparative perspective, Physical Education and Sport Pedagogy, 13:4, 303-318.
Ekberg, Jan-Eric (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering, Malmö: Holmbergs Fejes Andreas & Thornberg, Robert (2009) ”Kvalitativ forskning och kvalitativ analys” i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys, Stockholm: Liber AB Hassmén Nathalie & Hassmén Peter (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder,
Stockholm: SISU idrottsböcker
Kirk, David (2006) Sport Education, Critial Pedagogy, and Learning Theory: Toward an
Intrinsic Justifi cation for Physical Education and Youth Sport, Quest, 58:2, 255-264.
Larsson, Håkan (2007) ”Kropp och rörelse – kunskap och lärande” i Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) Idrottsdidaktiska utmaningar, Stockholm: Liber AB
Larsson, Håkan & Karlefos, Inger (2015) Physical education cultures in Sweden: fittness,
sports, dancing… learning?, Sport, Education and Society, 20:5, 573-587.
Lundvall, Susanne & Meckbach, Jane (2008) Mind the gap: physical education and health
and the frame factor theory as a tool for analyzing educational settings, Psysical Education
and Sport Pedagogy, 13:4, 345-364.
Nyberg, Gunn & Larsson, Håkan (2012) Exploring “what” to learn in physical education, Psysical Education and Sport Pedagogy, 19:2, 123-135.
Penny, Dawn & Chandler, Tim (2010) Physical Education: What Future(s)?, Sport, Education and Society, 5:1, 71-87.
Redelius, Karin, Fagrell, Birgitta & Larsson, Håkan (2009) Symbolic capital in physical
education and health: to be, to do or to know? That is the gendered question, Sport,
42 Redelius, Karin, Quennerstedt, Mikael & Öhmna, Marie (2015) Communicating aims and
learning goals in physical education: part of a subject for learning?, Sport, Education and
Society, 20:5, 641-655.
Shol Stjernberg, Max (2014) Kunskapssatsningen: Mer idrott i skolan. Expressen.
http://www.expressen.se/nyheter/val2014/kunskapssatsningen-mer-idrott-i-skolan/ Hämtad: 2015-11-10
Skolverket (2011a) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskolan 2011, Västerås: Edita
Skolverket (2003) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – idrott och hälsa, Stockholm: Elanders Gotab
Skolverket (2011b) Om ämnet idrott och hälsa – kommentarer till ämnesplanen idrott och
hälsa 1
Szklarski, Andrzej (2009) ”Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod” i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys, Stockholm: Liber AB Säljö, Roger (2011) ”Lärande och lärandemiljöer”, i Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) Allmändidaktik – vetenskap för lärare, Lund: Studentlitteratur AB
Tinning, Richard (2015) Commentary on research into learning in physical education:
43
Bilaga 1.
Samtycke till deltagande i studie.
Studiens syfte är att undersöka hur ni elever upplever syfte i ämnet idrott och hälsa samt om, och i så fall hur, ni upplever att det kommuniceras kring kunskapsmålen i ämnet. Det vill säga ifall ni upplever att ni får reda vad ämnet ska bidra med för kunskaper. Studiens syfte kan sammanfattas med följande frågeställningar:
• I vilken utsträckning blir elever informerade om vilka kunskaper ämnet idrott och hälsa ska utveckla?
• Hur kommuniceras dessa kunskapsmål enligt eleverna?
Din del i denna studie blir genom deltagande i en gruppintervju där du tillsammans med de andra deltagarna diskuterar kring studiens syfte, det vill säga om syftet med ämnet idrott och hälsa samt hur det kommuniceras kring detta. Era diskussioner kommer att spelas in och ligga till grund för min analys. Materialet kommer endast att användas av mig i min forskning och kommer efter avslutat arbeta att raderas. Du som deltagare är givetvis helt anonym och varken du eller din skola kommer att nämnas vid namn i studien. Du som deltagare deltar helt på dina egna villkor och har när som helst rätt att avbryta din medverkan.
Tack på förhand!
Datum; 27 / 11 - 2015
Underskrift deltagare Underskrift intervjuare
______________________ _______________________
Namnförtydligande Namnförtydligande
44
Bilaga 2.
Intervjuguide – Fokusgrupp
• Inledande frågor – Allmänt för att lära känna (innan inspelning) o Hur är läget?
o vad de läser för program
• Jag förklarar studiens syfte och upplägg o Har dom några frågor innan vi börjar?
• Vad tycker ni om ämnet idrott och hälsa?
• Ämnesplanen i idrott och hälsa, i vilken utsträckning upplever ni att ni har koll
på vad som står i den om vad ämnet ska bidra med?
o Vad skulle ni säga är ämnet syfte?
o Vilka kunskaper är det man ska lära sig i ämnet? Vad lär du dig?
o Om ni skulle försöka att kort och koncist att försöka definiera ämnet syfte, hur skulle det lyda?
• I vilken utsträckning upplever ni att ni blir informerade om vad för lärandemål
och kunskaper som undervisningen ska bidra till?
o Vilken typ av lärandemål och kunskaper är det som informeras? • När kommuniceras lärandemålen?
o När får ni reda på lärandemål?
! I början av terminen? Innan varje lektion? Olika?
• Hur kommuniceras lärandemålen?
o Beskriv hur ni får reda på lärandemål? Muntligt? Skriftligt? Inte alls? o Olika beroende på när de kommuniceras?
o Ämnesplanen? Hur får ni ta del av den? (om inte redan besvarat)