De främsta slutsatserna som vi kan dra från vår uppsats, är den stigmatisering som
intervjupersonerna upplever. Detta skulle man kunna följa upp och göra vidare studier kring och se om det finns någon sanning i vårt påstående. Om vårt påstående visar sig vara sant, så finns det en risk att detta kan bli en ny marginaliserad grupp i samhället när frekvensen och kvantiteten av utlandstjänstgörande soldater kommer att öka på grund av ändrad inriktning i försvars- och
säkerhetspolitiken. En större studie är av relevans om man tittar på forskning från andra länder och ta lärdom av dessa för att se om det är några skillnader utifrån ett svenskt perspektiv angående veteraners reintegration i samhället.
Stigma är sedan tidigare kopplat till socialt arbete. Man möter det i grupper som missbrukare, hemlösa och psykiskt sjuka. Man kan anta att Försvarsmakten inte kommer att ha den kunskap och resurser som krävs för att kunna ta hand om en stigmatiserad grupp då det är långt ifrån vad deras verksamhet går ut på. Även om Försvarsmakten har ett livslångt ansvar för sina anställda så behöver inte detta betyda att en soldat som åker på utlandstjänst nu och sedan utvecklar någon form av fysisk eller psykisk ohälsa i framtiden, att denne härleder sina besvär till tiden i utlandstjänst och därmed kontaktar försvarsmakten. Således kan detta komma att bli en uppgift för landets olika socialtjänster att arbeta med dessa problem. En annan slutsats vi kan dra av uppsatsen är att
riskmedvetandet är olika bland våra intervjupersoner beroende på vilken befattning de har. Bland de risker som nämns av intervjupersonerna var de fysiska mer framträdande än de psykiska och
slutsatsen är att det är lättare att föreställa sig de fysiska riskerna exempelvis i form av ett bortsprängt ben eller en skottskada.
Det vi främst har tagit lärdom personligen under uppsatsen är att det finns ett intresse att det bedrivs vidare studier kring svenska soldater och hjälpbehov och detta är något samtliga intervjupersoner påtalat och varit intresserade av.
Vårt syfte med denna studie var att undersöka det eventuella hjälpbehov och förväntningar på samhället som svenska soldater har vid tiden innan de ska sändas ut på sin första
utlandstjänstgöring. Det faktum att Sverige skickar soldater till en aktiv krigszon är något nytt för det svenska samhället och forskning kring hjälpbehov för återvändande svenska soldater är bristfällig. Vår studie är baserat på kvalitativa metoder och vår data har hämtats in från fyra fokusgrupper med minst två deltagare i varje grupp från tre olika förband i Sverige. Resultaten pekar på att soldaternas förväntningar på det svenska samhället är låga, och att de därmed önskar
48
mer stöd från samhället. Under studien gång upptäckte vi tecken på att de som deltog i denna studie gav uttryck av att känna sig stigmatiserade. Resultaten visade även att soldaterna ville att det skulle vara försvarsmakten som i framtiden ska tillgodose deras hjälpbehov och stå för vården, samt att vårdpersonal ska ha någon form av militär bakgrund. Resultatet visar även att de i olika
utsträckning är uppmärksamma på de risker deras yrke för med sig, men en tendens att de fysiska riskerna uppmärksammas mer än de psykiska har vi sett. Vår slutsats är att om det verkligen är att det visar sig att de stigmatiserade så kan detta bli en ny grupp av människor som kan bli aktuella för det sociala arbetet.
49
Referenslista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber
Armstrong, Keith, Best, Suzanne & Domenici, Paula. (2006). Courage after fire: coping strategies
for troops returning from Iraq and Afghanistan and their families. Berkeley, CA: Ulysses
Bjereld, Ulf, Johansson, Alf W. & Molin, Karl (2008). Sveriges säkerhet och världens fred: svensk
utrikespolitik under kalla kriget. Stockholm: Santérus
Björkman, Tommy (2005). Stigma. I: Brunt, David & Hansson, Lars (red.) (2005). Att leva med
psykiska funktionshinder: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Cozza, Stephen J (2005). Combat Exposure and PTSD. PTSD Research Quarterly, Vol. 16, Number 1, Winter 2005
Cramér, Per (1989). Neutralitetsbegreppet: [den permanenta neutralitetens utveckling]. Stockholm: Norstedt
Dagens Nyheter. Debattartikel. Publicerad: 2010-03-19
Department of Veterans Affairs (2009). National Health Study for a New Generation of U.S.
Veterans. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.publichealth.va.gov/newgenerationstudy/index.asp
(2011-04-27)
De Silva, Padmal (1999). Cultural Aspects of Post-traumatic Stress Disorder. I: Yule, William (red.) (1999). Post-traumatic stress disorders: concepts and therapy. Chichester: Wiley
Diagnostic and statistical manual of mental disorders [Elektronisk resurs] : DSM-IV-TR. 4. ed.
(2000). Washington, DC: American Psychiatric Association
Duggan, Sean E (2009). Multiple Epidemics in Veteran Mental Health. I: Korb, Lawrence J., Duggan, Sean E., Juul, Peter M. & Bergmann, Max A. (red.) (2009). Serving America's veterans: a
50
reference handbook. Santa Barbara, Calif.: Praeger Security International
Elklit, Ask & Knudsen, Hanne (1995). Danske FN-soldater i fredsbevarende mission - belastninger
og efterreaktioner. Risskov: Psykologisk Institut, Aarhus Univ.
Förordning om Försvarsmaktens personal vid internationella insatser. SFS 2010:651.
Försvarsmakten (2009). Att komma hem. Stockholm, HR Centrum, Försvarsmakten
Försvarsmakten (2007). Fakta om 2006-2007. Stockholm, Informationsstaben, Försvarsmakten (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/publikationer/faktaom2006-2007.pdf (2011- 04-27)
Försvarsmakten (2009). Försvarsmakten i fickformat 2009. Stockholm: Informationsstaben, Försvarsmakten
Försvarsmakten, Högkvarteret (2010). HKV 16 320:60761, beslut om internationell
arbetsskyldighet. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.forsvarsmakten.se/upload/100702%20%C3%96B%20beslut%20Int%20arbetsskyldighet .pdf (2011-05-20)
Goffman, Erving (2001). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 2., omarb. uppl. [sic] Stockholm: Prisma
Hammelman, Tracie L. (1995). The Persian Gulf conflict: the impact of stressors as perceived by
Army reservists. Health & Social Work, 1995 May; 20(2): 140-5
Jasper, Margaret C. (2009). Veterans' rights and benefits. New York: Oceana
Johansson, Eva (2001). The UNknown soldier: a portrait of the Swedish peacekeeper at the
threshold of the 21st century. Diss. (sammanfattning) Karlstad: Univ., 2001
51
Peter M. & Bergmann, Max A. (red.) (2009). Serving America's veterans: a reference handbook. Santa Barbara, Calif.: Praeger Security International
Kivling Bodén, Gunilla (2002). Post-traumatic reactions and life situation in exile: a study of
refugees from the former Yugoslavia during psychiatric treatment and at three-year follow-up. Diss.
(sammanfattning) Umeå: Univ., 2002
Krueger, Richard A. & Casey, Mary Anne (2000). Focus groups: a practical guide for applied
research. 3. ed. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella insatser. SFS 2010:449.
Maguen, Shira, Vogt, Dawne S, King, Lynda A, King, Daniel W, Litz, Brett T, Knight, Sarah J & Marmar Charles R (2011). The Impact of Killing on Mental Health Symptoms in Gulf War Veterans. Psychological Trauma: Theory, Research, Practice, and Policy. Vol 3(1), Mar 2011, pp. 21-26
Makin-Byrd, Kerry, Gifford, Elizabeth, McCutcheon, Susan & Glynn Shirley. Family and couples
treatment for newly returning veterans. Professional Psychology: Research and Practice. Vol 42(1),
Feb 2011, pp. 47-55
Matsakis, Aphrodite (2007). Back from the front: combat trauma, love, and the family. Baltimore, Md.: Sidran Institute Press
Michel, Per-Olof (2008). Rapport om psykisk ohälsa i internationella militära insatser. I: SOU
2008:91, Slutbetänkande från veteransoldatutredningen, En svensk veteranpolitik del 2.
Michel, Per-Olof (2005). The Swedish soldier and general mental health following service in
peacekeeping operations. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2005
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
52
Price, Jennifer L (2007). Findings from the National Vietnam Veterans's Readjustment Study
(Elektronisk). Tillgänglig: http://www.ptsd.va.gov/professional/pages/vietnam-vets-study.asp
(Hämtad 2011-04-27)
Proposition 2008/09:140, Ett användbart försvar.
Robson, Colin (2002). Real world research: a resource for social scientists and practitioner-
researchers. 2. ed. Oxford: Blackwell
Shephard, Ben (2001). A war of nerves: soldiers and psychiatrists in the twentieth century. London: Jonathan Cape
Sloane, Laurie B. & Friedman, Matthew J (2008). After the war zone: a practical guide for
returning troops and their families. Cambridge, Mass.: Da Capo Lifelong
Svenska Dagbladet. Debattartikel. Publicerad: 2009-10-03,
Sydsvenskan. Debattartiklar. Publicerade: 2006-08-03, 2010-04-19
Syrén, Håkan (2004). Vägen framåt: en liten bok om en stor förändring. Stockholm: Försvarsmakten
Sörensen, Thomas (2004). Sista striden: de mörnerska husarerna vid Bornhöft . Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibl.
Trost, Jan (2008). Att skriva uppsats med akribi. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
USPER PSYK (2010). Undersøgelse af psykiske efterreaktioner hos soldater udsendt til
53
2010. Tillgänglig: https://imp.fak.dk/Mediabibliotek/USPER_PSYK_Soldater.PDF (2011-04-27)
Veteransoldatutredningen SOU 2008:91 (2008). En svensk veteranpolitik. D. 2, Ansvaret för
personalen före, under och efter internationella militära insatser: slutbetänkande från Veteransoldatutredningen. Stockholm: Fritze
Yule, William et al. (1999). Post-Traumatic Stress Disorders in Adults. I: Yule, William (red.) (1999). Post-traumatic stress disorders: concepts and therapy. Chichester: Wiley
Ödlund, Ann (2001). Psykisk stress i samband med internationella insatser. En översiktlig
beskrivning av problemområdet. Användarrapport. Totalförsvarets forskningsinstitut, 2001.
Internetbaserade källor
Försvarsmaktens: www.forsvarsmakten.se, 2011-05-16
Officersförbundet: www.officersforbundet.se, 2011-05-16
Office of Public Health & Environmental Hazards, VA: www.publichealth.va.gov, 2011-05-17
Veteran’s Affairs: www.va.gov, 2011-05-22
54
Bilaga 1
Samtycke till deltagande i C-uppsatsstudie
Våra namn är Martin Andrén och Daniel Gustafsson och är 25 respektive 23 år gamla. Vi går 6:e terminen på Högskolan Kristianstads Socionomprogram. Vi skriver nu vår C-uppsats där vi valt att undersöka svenska soldaters förväntningar av samhället både beträffande hur de vill få eventuell hjälp från myndigheter och hur de allmänt vill bli behandlade när de kommer hem från
utlandstjänstgöring. Intervjun beräknas ta ca 45-60 minuter.
Nedan ger du ditt samtycke till att delta i den studie som vi nämnt ovan.
Du som deltagare har full konfidentialitet och inga uppgifter som kan avslöja identiteten kommer att publiceras.
Läs igenom detta noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under med din namnteckning längst ned.
Medgivande
Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur den kommer att gå till och den tid den tar i anspråk.
Jag har fått tillfälle att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till med frågor.
Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om varför jag har blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är.
Jag är medveten om att jag när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande utan att jag behöver förklara varför.
Jag ger mitt medgivande till undersökningsansvariga att lagra och bearbeta den information som insamlas under studien.
Jag ger detta medgivande förutsatt att inga andra än de undersökningsansvariga som är knutna till studien kommer att ha tillgång till råmaterialet.
Efter att undersökningen är genomförd och medförande uppsats är godkänd kommer allt material att förstöras.
Ort … / … 2011 Underskrift
Kontakt: Martin Andrén 07XXXXXXXX Daniel Gustafsson 07XXXXXXXX
55
Bilaga 2
Intervjuguide Varför
Varför åker ni?
Finns det en känsla av att göra skillnad?
Risker
Vad har ni som enskilda soldater för uppfattning om risker med att åka? Känner ni någon som påverkats nämnvärt efter att ha varit iväg?
Hur tror ni att ni kan komma påverkas?
Hjälp
Vilka förväntningar finns på hur samhället ska bemöta er som varit iväg? Vad skulle hjälpbehovet kunna vara?