Informanternas beskrivningar av arbetet som skolkuratorn stämmer till stor del överens med Lipskys beskrivningar av gräsrotsbyråkraten. Resultatet visar att kuratorerna upplever sig ha få regler att följa i sitt arbete och att dessa regler är lösa och tolkningsbara. Reglerna kan sägas sätta upp ramar för hur arbetet som kurator ser ut men inom de ramarna upplever informanterna att de har stora möjligheter att påverka sitt arbete och fatta egna beslut. Ramarna tycks heller inte ses
som fasta och låsta utan snarare förhandlingsbara. Sammantaget visar resultatet att informanterna upplever att de har ett stort handlingsutrymme i sitt arbete som skolkurator.
Det fanns ett flertal faktorer som kuratorerna upplevde påverkade deras handlingsutrymme, både som förminskade och förstorade det. Det var till största del ekonomiska resurser, tid och olika typer av relationer som påverkade informanternas handlingsutrymme. Här skiljer sig denna studies resultat något från Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Lipskys fokus ligger på avsaknaden eller utformningen av regler när han talar om gräsrotsbyråkraternas betydande handlingsutrymme. Detta har till relativt stor del varit i fokus även i denna studie men informanterna lade genom sina berättelser mer vikt vid olika typer av relationer. Relationerna kunde både förstora och förminska informanternas handlingsutrymme beroende på hur de såg ut. Lipsky beskriver själv hur gräsrotsbyråkrater i sitt arbete har direkt kontakt med medborgarna. Detta indikerar på att gräsrotsbyråkraternas arbete till viss del baseras på relationer. Informanternas beskrivningar av sina arbetsuppgifter tyder på att relationer spelar en viktig roll i deras arbete. Det kan därför ses som en brist i Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater att relationer ges en sådan marginaliserad roll. Det kan dock vara av vikt att Lipskys teori är skriven utifrån en amerikansk kontext medan denna studie är gjord i en svensk kontext. Det kan tänkas vara så att man inom olika kulturella kontexter lägger olika stor vikt vid arbetsplatsrelationer och samarbete med personer utanför den egna organisationen. Detta skulle kunna vara en möjlig förklaring till varför deltagarna i denna studie lade sådan vikt vid relationer medan Lipsky ger relationer en marginell roll i sin teori. Slutligen kan sägas att då resultatet visat att kuratorn inte arbetar helt isolerat utan utför sitt arbete i relation till elever, lärare, rektor, föräldrar och andra professionella så kan relationer vara en viktig aspekt att beakta vid en diskussion av skolkuratorns handlingsutrymme.
Till stor del bekräftar denna studie tidigare forskning och teori snarare än bidrar med nya upptäckter på området. Vilka faktorer som kan påverka handlingsutrymmet, och då särskilt relationers påverkan, är dock något som fått lite uppmärksamhet både i tidigare forskning och i teori men som denna studie har gjort en ansats att belysa.
Denna studie har enbart snuddat vid relationers påverkan på handlingsutrymme men för informanterna framstår detta som något viktigt och det kan därför vara ett intressant ämne att gå mer på djupet på i vidare forskning. En relation som berörts i relativt liten utsträckning i denna studie är relationen mellan kurator och elev. Hur denna relation påverkar skolkuratorns handlingsutrymme eller hur skolkuratorns handlingsutrymme påverkar relationen med elever är frågor som vore intressanta för vidare forskning. Studien rör kort vid relationen mellan kurator och föräldrar. Detta är också något som vidare forskning skulle kunna gå vidare med, med fokus på till exempel föräldrars förväntningar på skolkuratorn. Resultatet visade även att informanterna ansåg sig ha ett stort handlingsutrymme och att de hade få riktlinjer som var lösa och tolkningsbara. Trots detta visade resultatet också att informanterna arbetade på ett relativt lika
sätt. Vad som gör att skolkuratorerna ändå arbetar på ett liknande sätt vore en fråga att undersöka i vidare forskning.
Vad gäller implikationer för praktiken så kan resultatet av denna uppsats bidra med kunskap både för studenter inom socialt arbete samt professionella inom andra områden av socialt arbete angående hur skolkuratorn arbetar. Kunskap om hur arbetssituationen ser ut för professioner inom socialt arbete kan hjälpa nyutexaminerade socionomstudenter att ta mer informerade beslut gällande vilken typ av arbete de vill söka sig till. Det kan även tänkas hjälpa professionella inom andra områden av socialt arbete som har kontakt med skolkuratorer i sitt arbete att förstå hur skolkuratorer arbetar och hur deras specifika arbetssituation ser ut.
Referenslista
Aarons, G.A. (2004) Mental health provider attitudes toward adoption of evidence-based practice: The Evidence-Based Practice Attitude Scale (EBPAS). Mental health services research, 6 (2), s.61-74
Agresta, J. (2004) Professional role perceptions of school social workers, psychologists and counselors. Children and schools, 26 (3), s.151-163.
Akademikerförbundet SSR. (2013) Policy för skolkuratorer: kvalitetssäkring av skolkuratorers elevhälsoarbete. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.akademssr.se/socionom 2013-11-12 Allen-Meares, P. (1994) Social work services in schools: a national study of entry-level tasks.
Social work, 39 (5), s.560-565.
Altshuler, S.J. & Reid Webb, J. (2009) School social work: increasing the legitimacy of the profession. Children and schools, 31 (4), s.207-218.
Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder. Malmö: Liber
Backlund, Å. (2007) Elevvård i grundskolan: resurser, organisering och praktik. Stockholms universitet, Rapport i socialt arbete 121.
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009) Stockholm: UNICEF Sverige
Barnombudsmannen, Akademikerförbundet SSR, Sveriges psykologförbund & Vårdförbundet. (2002) Elevhälsa: rapport från enkätundersökning maj 2002 bland skolsköterskor,
skolpsykologer och skolkuratorer.
Biemer, P. P. & Lyberg, L. E. (2003) Introduction to Survey Quality. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc
Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Curry, J.R. & Bickmore, D. (2012) School counselor induction and the importance of mattering.
Professional school counseling, 15 (3), s.110-122.
D-Wester, Y. (2005) Socionomen i skolan. Stockholm: Gothia
Esaiasson, P.; Gilljam, M.; Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007) Metodpraktikan – konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik
Evans, T. (2011) Professionals, managers and discretion: critiquing street-level bureaucracy.
Evans, T. & Harris, J. (2004) Street-level bureaucracy, social work and the (exaggerated) death of discretion. British journal of social work, 34, s.871-895.
Evans, T. & Harris, J. (2006) A case of mistaken identity? Debating the dilemmas of street-level bureaucracy with Musil et al. European journal of social work, 9 (4), s.445-459.
Henry, J., McNab, W. & Coker, J. (2005) The school counsellor: an essential partner in today’s coordinated school health climate. Guidance & Counselling, 20 (3-4), s.102-108
Hjörne, E., Juhila, K. & van Nijnatten, C. (2010) Negotiating dilemmas in the practices of street-level welfare work. International journal of social welfare, 19, s.303-309.
Jacobsen, D. I. (2012) Förståelse, beskrivning och förklaring – introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Isaksson, C. & Larsson, A. (2012) Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige.
Socionomen, 6, s.24-33
Johansson, R. (2007) Om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat
arbete. Lund: Arkiv förlag
Karlsson, H. (2013) Skolkuratorn. Socionomen. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socionomen.nu/text/skolkuratorn 2013-12-18
Kelly, M. et al. (2010) School social work practice and response to intervention. Children and
schools, 32 (4), s.201-209.
Kelly, M. & Stone, S. (2009) An analysis of factors shaping interventions used by school social workers. Children and schools, 31 (3), s.163-176.
Kelly, M. (2008) The domains and demands of school social work practice. New York: Oxford university press
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lipsky, M. (1980) Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russel sage foundation.
Miles, M. B. & Huberman, A. M. (1994) Qualitative Data Analysis: An Expanded Sourcebook
(2nd ed.). Newbury Park, Ca: Sage Publications
Myers, J.E., Sweeney, T.J. & White, V.E. (2002) Advocacy for counseling and counselors: a professional imperative. Journal of counseling & development, 80 (4), s.394-402.
SFS 2001:453 Socialtjänstlagen
SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslagen SFS 2010:800 Skollagen
SKOLFS 2010:37 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa: i en skola som främjar lust att lära, hälsa och
utveckling. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2010:95. Se, tolka och agera: allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Stockholms stad. (2004) Kuratorers arbete med elever läsåret 2003/2004. [Elektronisk] Tillgänglig: www.stockholm.se/utbildningsforvaltningen 2013-11-11
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt
arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Sveriges Skolkuratorers Förening. (2013) Yrkesbeskrivning: en vägledning för skolkuratorn 2013. [Elektronisk] Tillgänglig: www.skolkurator.nu 2013-11-09
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet