• No results found

 Eftersom att våld i nära relation är ett område med många berörda aktörer är samverkan avgörande för att kunna garantera att de insatser som riktas mot den utsatta är adekvata och leder till ordentligt stöd och hjälp för individen.

 För att en fungerande samverkan ska kunna åstadkommas krävs rätt förutsättningar. Förutsättningar för en god samverkan är tillräckliga resurser i form av tid, ekonomi och personal, men också närhet till andra samverkande aktörer både avståndsmässigt och vad gäller perspektiv och kunskap.

 Utmaningarna med samverkan kring våld i nära relation är att det råder skilda meningar om vem som initierar samverkan eftersom att alla inblanda aktörer har olika funktioner i arbetet med våld i nära relation. Att det råder en otydlig

ansvarsfördelning i arbetet anses försvåra samverkan. Olika perspektiv och skillnader i kunskapstraditionerna gällande våld i nära relation är ytterligare en utmaning för samverkan vilket kan innebära att arbetet sker i stuprör inom den egna

organisationen. En hård sekretess och tystnadsplikt gällande våldsutsatta och våldsutövare försvårar också samverkansarbetet.

7.1 Förslag till framtida forskning och praktisk tillämpning

Utifrån resultatet av denna studie att det sker olika typer av samverkan och att

intervjupersonerna hänvisar till samverkan på olika nivåer skulle det vara intressant att undersöka mer specifikt kring olika typer av samverkan och hur det påverkar arbetet med våld i nära relation eller någon annan folkhälsofråga. Till exempel skulle det vara intressant att undersöka intern samverkan inom till exempel socialtjänsten kontra den externa

samverkan som sker mellan socialtjänsten och andra aktörer på området.

Ett ytterligare förslag på framtida forskning är att utvärdera befintliga samverkansprojekt utifrån RDIC-modellen, i syfte att pröva om RDIC-modellen är ett bra verktyg för utvärdering av samverkan i folkhälsokontexter då modellen endast används i ett fåtal publicerade studier. Resultaten från denna studie kan ses som indikationer på hur samverkan kan tillämpas i praktiken utifrån vilka förutsättningar personer som arbetar med våld i nära relation själva påvisar som viktiga. Resultaten visar också vilka hinder som bör undvikas för ett fungerande samverkansarbete, något som praktiskt kan användas vid planeringar av samverkan.

Kunskapen som denna studie bidragit med kan också användas för att utveckla redan befintlig samverkan kring våld i nära relation.

REFERENSLISTA

Agenda 2030-delegationen (u.å.a) Målen- Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors

egenmakt. Hämtad 2019-03-07 från

https://agenda2030delegationen.se/blogg/agenda-2030/om-agendan/mal-5/

Agenda 2030-delegationen (u.å.b) Agenda 2030 och Sverige – Världens utmaning-världens

möjlighet. Hämtad 2019-03-07 från https://agenda2030delegationen.se

Axelsson, R., & Axelsson, S. (2006). Integration and collaboration in public health—a conceptual framework. International Journal of Health Planning and

Management, 21(1), 75–88. Doi: 10.1002/.826

Axelsson, R., & Axelsson, S. (2007). Folkhälsa i samverkan mellan professioner,

organisationer och samhällssektorer. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Butchart, A., Garcia-Moreno, C., & Mitkon , C. (2010) Preventing intimate partner and

sexual violence against women: Taking action and generating evidence. Geneva:

World Health Organization

de Rijk, A., van Raak, A., & van der Made, J. (2007). A New Theoretical Model for Cooperation in Public Health Settings: The RDIC Model. Qualitative Health

Research, 17(8), 1103–1116. doi: 10.11771049732307308236

Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced

Nursing, 62(1), 107-115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x

Folkhälsomyndigheten. (2008) Folkhälsopolitiska mål. Hämtad 2019-02-26 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/folkhalsopolitiska- mal/

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Holloway, I., & Galvin, K. (2016). Qualitative research in nursing and healthcare. Chichester, West Sussex, UK: John Wiley & Sons Ltd.

Jennings Mabery, M., Gibbs-Scharf, L., & Bara, D. (2013). Communities of practice foster collaboration across public health. Journal of Knowledge Management, 17(2), 226– 236. doi: 10.1108/13673271311315187

Korazim-Kὅrösy, Y., Mizrahi, T., Bayne-Smith, M., & Garcia, M.L (2014). Professional Determinants in Community Collaborations: Interdisciplinary Comparative

Perspectives on Roles and Experiences Among Six Disciplines. Journal of Community

Krug, E. (2002). World report on violence and health summary. Geneva: World Health Organization.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, R., & Lundälv, J. (2018). Activation, medicalisation and inter-organisational cooperation in health insurance – implications for frontline social work in Sweden. European Journal of Social Work, 21(4), 616–627.

Doi:10.1080/13691457.2017.1293010

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) (u.å.). Våld i nära relationer. Hämtad 2019-03-20 från http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/vald-i- nara-relationer/

O’Doherty, L., Taft, A., Hegarty, K., Ramsay, J., Davidson, L., & Feder, G. (2014). Screening women for intimate partner violence in healthcare settings: abridged Cochrane systematic review and meta-analysis. BMJ : British Medical Journal, 348(7958), Article g2913. doi: 10.1136/bmj.g2913

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Essentials of nursing research: appraising evidence for

nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Regeringen. (2016). Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot

kvinnor. Hämtad 2019-03-16 från

https://www.regeringen.se/49d3d6/globalassets/regeringen/dokument/socialdepart ementet/j amstalldhet/en-nationell-strategi-for-att-forebygga-och-bekampa-mans- vald-mot- kvinnor_utdrag-ur-skr.-2016_17_10.pdf

SKL (2019). Nätverk och samarbetet i folkhälsoarbetet. Hämtad 2019-03-03 från https://skl.se/halsasjukvard/folkhalsa/natverkochsamarbeten.634.html

Socialstyrelsen. (2014) Manual för FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för

socialtjänsten arbete mot våld i nära relationer. Hämtas 2019-02-15 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19466/2014-6- 15.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Frågor om våld. Hämtad 20-02-19 från https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-3-28

Whiteside, M., & Whiteside, M. (2004). The Challenge of Interdisciplinary Collaboration in Addressing the Social Determinants. Australian Social Work, 57(4), 381–393. Doi: 10.1111/j.0312-407X.2004.00168.x

WHO (1986). Health Promotion – The Ottawa Charter for health promotion. Hämtad 2019- 03-07 från https://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/

BILAGA A - INFORMATIONSBREV

Mitt namn är Maja Follmer och jag läser en magister i folkhälsovetenskap med inriktning på psykisk hälsa hos barn och unga på Mälardalens högskola. Just nu gör jag en studie om samverkan kring våld i nära relationer. Studien kommer att resultera i en magisterexamen i folkhälsovetenskap.

Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av samverkansarbete kring våld i nära relationer. Jag har fördjupat mig i forskning och litteratur om ämnet men har för avsikt att ta hjälp av Dig genom en intervju. Därmed vill jag intervjua Dig som på något sätt arbetar med våld i nära relationer. Intervjun består av 15 frågor och för min förhoppning är att dessa kommer leda till ett givande samtal. Jag uppskattar att intervjun kommer ta omkring 45 minuter och jag hoppas att du har möjlighet att delta.

Resultatet av intervjuerna kommer att transkriberas och analyseras för att sedan

sammanställas i ett examensarbete som kommer att redovisas för lärare och övriga studenter på magisterprogrammet i folkhälsa på Mälardalens högskola. När examensarbetet är godkänt kommer det att finnas tillgängligt på den webbaserade databasen DiVA.

Jag kommer att i min intervjustudie ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att din identitet inte kommer kunna röjas, resultatet av intervjun kommer endast att användas till denna studie och deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan

motivering.

Har du frågor om studien i helhet eller vill ta del av resultatet när det är färdigt är du välkommen att höra av dig till mig närhelst du önskar.

Vänlig hälsning, Maja Follmer mfr15002@student.mdh.se Mobil: xxx-xxxxxxx Handledare: Camilla Ramsten camilla.ramsten@mdh.se

BILAGA B – INTERVJUGUIDE

Tema 1: Erfarenheter av arbete med våld i nära relationer

 Berätta om hur du arbetar med våld i nära relation idag.

 Hur ser dina erfarenheter av arbetet med våld i nära relation ut?  Hur länge har du arbetat med våld i nära relation?

 Vad är det som driver dig att vara där du är idag?

 Arbetar du efter några styrdokument och handlingsplaner? o På vilket sätt?

Tema 2: Erfarenheter av samverkan

 Berätta om varför samverkan är viktigt i ditt arbete.  Hur arbetar ni med samverkan?

o På vilket sätt? o Med vilka?  Hur är arbetet strukturerat?

o Varför just med dem?

 Hur ser din roll i samverkansarbetet ut?  Hur ser du på din roll i samverkansarbetet?  Vem/vilka har initierat samverkansarbetet?

 Berätta om de möjligheter och hinder du ser när det kommer till samverkan kring våld i nära relationer.

 I den bästa av världar, hur hade du velat se att samverkansarbetet gick till?

Tema 3: Vems ansvar/Vilka roller?

 Berätta om vilka du anser bär ansvaret för arbetet med våld i nära relation.  Hur anser du att ansvarsfördelningen borde se ut?

o Vem tar ansvar och vem borde ta ansvar?  Är ansvarsfördelningen tydlig?

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

Related documents