Syfte med studie var att undersöka hur socialtjänsten och HVB-hem samverkar kring
omhändertagande av ensamkommande barn samt att belysa socialarbetares upplevelser i sitt arbete med ensamkommande barn. En slutsats är att samtliga socialarbetare står fortfarande inför flera utmaningar som behöver bearbetas. Det förekommer även en del utmaningar kring samverkan mellan olika aktörerna som kan bottna i olika skäl såsom otydligheter mellan samverkanspartner. En annan slutsats är att samverkan idag är en förutsättning för socialt arbete kring omhändertagande av ensamkommande barn. Samverkan är även en viktig arbetsform i välfärden då samverkan genererar bland annat utökad resursåtgång och bättre arbetsfördelning. Vidare kan slutsatsen dras att en god samverkan kan underlätta att barnets behov tillgodoses på bästa sätt. En annan slutsats som kan dras är att
empowermentsarbete är nödvändigt för att kunna underlätta arbetet med ensamkommande barn genom att visa hänsyn till barnens bakgrund. Studien kan inte dra slutsatsen att barns perspektiv har beaktats på grund av att barnens uppfattningar inte har iakttagits och undersökts. Därför anser vi att det är viktigt att uppmärksamma ensamkommande barnens röst. Avslutningsvis kan kartläggning om de ensamkommande barnens upplevelser kring deras omhändertagande av aktörer som samverkar ge ett bredare perspektiv samt vara ett förslag till vidare forskning.
REFERENSLISTA
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svesnsson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.29–31). Stockholm: Liber. Askheim, P. O., & Starrin, B. (2007). Empowerment-ett modeord? I O. P Askheim & B.
Starrin (Red.), Empowerment i teori och praktik. (s. 9-12). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Asztalos Morell, I., & Darvishpour, M. (2018) The securitization of asylum seeking in Sweden after 2015 in light of experiences of asylum-seeking girls with roots in Afghanistan. I D. Siegel, & V. Nagy (Red.), The migration crises? Criminalization, security and
survival. (s. 363-388-). Uppsala: The HAgue:Eleven
http://mdhportal.org/smash/get/diva2:1263276/FULLTEXT01.pdf
Aytar, O., Brunnberg, E. (2016) Empowering Unaccompanied Children in Everyday Life in a New Country: A Resilience Support Centre in Sweden Evaluated from the Perspective of Program Theory. Revista de Asistenta Sociala, 15(2), 35-56. Hämtad den 25 Januari från
http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:911534/FULLTEXT01.pdf
Basic, G. (2017). Observed successful collaboration in social work practice: coherent triads in Swedish juvenile care. European Journal of Social Work, 21(2), 193-206. Hämtad den 3 januari från
https://wwwtandfonlinecom.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/13691457.2017.12898 needAcces=true
Brunnberg, E. (2015). Ensamkommande barn och unga på flykt- att växa upp utan familj
eller i ett transnationellt familjesystem. I M. Darvishpour & C. Westin (Red.), Migration och etnicitet perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. (s. 219–224).
Lund: Studentlitteratur AB.
Brunnberg, E., Borg, R.M., & Fridström, C. (2011). Ensamkommande barn – en
forskningsöversikt. (s. 24–25). Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (s. 40–49, 131–132, 352–392, 415, 523 528). Malmö: Liber.
Danermark, B., & Kullberg, C. (1999). Samverkan-välfärdsstatens nya arbetsform. (s. 9–18 & 35–56). Lund: Studentlitteratur.
Danermark, B. (2000). Samverkan-himmel eller helvete? (s.15–40). Växjö: Grafiska punkten AB.
Danermark, B. (2004). Samverkan - en fråga om makt. (s.7–11). Örebro: Läromedia Örebro AB.
Darvishpour, M., Morell, I, A., Månsson, N., Mahmoodian, M., & Hoppe, M. (2018).
Sammanfattning av arbetsrapport om nyanlända barns och ungdomars inkludering och jämställdhetsutveckling. (s.1–9). Hämtad den 23 januari från:
https://www.mdh.se/polopoly_fs/1.109575!/Menu/general/columcontent/attachmn t/Sammanfattning%20av%20arbetsrapport%2020180312.pdf
Grape, O. (2006). Domänkonsensus eller domänkonflikt? - Integrerad samverkan mellan myndigheter. I O. Grape, B. Blom & R. Johansson (Red.), Organisationer och
omvärld- nyinsttitutionell analys av människobehandlande organisationer. (s. 47
70). Lund: Studentlitteratur.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO. (2018). Hem för vård eller boende (HVB) (SoL). Stockholm: IVO. Hämtad den 7 mars 2019 från:
https://www.ivo.se/tillstand/soltillstand/hem-for-vard-eller-boende-hvb/ Johansson, K. (2014). Crime prevention cooperation in Sweden: a regional case study.
Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 15(2), 143
158.Hämtad den 28 januari från: https://www-tandfonline
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/14043858.2014.954830?needAccess=true Kohli, R.K.S. (2006). The comfort of strangers: social work practice with unaccompanied
asylum-seeking children and young people in the UK. Child & Family Social Work,
11(1), 1-10. Hämtad den 2 januari 2019 från
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1111/j.1365- 2206.2006.00393.x
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. (s.213). Lund: Studentlitteratur. Migrationsverket. (2019). Aktuellt om ensamkommande barn - december 2018. Hämtad den
28 januari 2019 från:
https://www.migrationsverket.se/download/18.748d859516793fb65f9268/1545386 75632/Aktuellt%20om%20dec%202018.docx.pdf
Newbigging, K., & Thomas, N. (2011). Good Practice in Social Care for Refugee and Asylum-seeking Children. Child Abuse Rewiew, 20(5), 374-390. Hämtad den 2 januari 2019 från
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1002/car.1178 Okitikpi, T., & Aymer, C. (2003). Social work with African refugee children and their
families. Child & Family Social Work, 8(3), 213-222. Hämtad den 2 januari 2019 från http://eds.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=6677a420- 1ac5-44a4-9dcf-59d7c3c3a557%40sessionmgr4005&vid=3&hid=4208
SFS 2001: 453. Socialtjänstlagen. Hämtad den 16 februari 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2005:429. Lagen om god man för ensamkommande barn. Hämtad den 16 februari 2019 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk
forfattningssamling/lag-2005429-om-god-man-for-ensamkommande-barn_sfs
2005-429
Socialstyrelsen. (2013). Ensamkommande barns och ungas behov - En kartläggning. Hämtad den 1 februari 2019från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19276/2013-11 37.pdf
Socialstyrelsen (2016). Analys av situationen i socialtjänsten Läget under hösten 2016
delrapport 2. Hämtad den 1 februari från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20450/2016-12 35.pdf
Socialstyrelsen (2016b). Ensamkommande barn och unga Handbok om socialnämndens
ansvar och uppgifter. Hämtad den 1 februari från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20400/2016-11 8.pdf
Starrin, B. (2007). Empowerment som förhållningssätt - kan vi lära oss något av Pippi Långstrump?. I O. P Askheim & B. Starrin (Red.), Empowerment i teori och praktik. (s. 65-75). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Stretmo, L. & Melander, C. (2013). Får jag vara med?. Hämtad den 2 januari 2019 från https://goteborgsregionen.se/download/18.415b48a314276a8b9a7e37e/13873741564 36/2013_far_jag_vara_med.pdf%20s%207%20-8
Sundqvist, Örgen, Padyab och Ghazinour (2015). Collaboration patterns among Swedish professionals in the repatriation of unaccompanied asylum-seeking refugee children: an explorative study. European Journal of Social Work, Vol.19(6), 901-916. Hämtad den 2 januari 2019 från
https://www-tandfonline-
com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/13691457.2015.1082981?scroll=top&needAcces s=true
Tengqvist, A. (2007). Att begränsa eller skapa möjligheter - om centrala förhållningssätt i empowermentarbete. I O. P Askheim & B. Starrin (Red.), Empowerment i teori och
praktik. (s. 76-89). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Wallin, A. M., & Ahlström, G.I. (2005). Unaccompanied young adult refugees in Sweden, experiences of their life situation and well-being: a qualitative follow-up study.
Ethnicity and Health, 10(2), 129-144. Hämtad den 11 januari 2016 från:
https://www-tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/abs/10.1080/13557850500071145 Welimius, M. E., Eriksson, M., Isaksson, J., Ghazinour, M. (2016). Swedish Reception of
Unaccompanied Refugee Children - Promoting Integration?. Journal of International
Migration and Integration, 18(1), 143-157. Hämtad den 23 Januari från:
https://link-springer-com.ep.bib.mdh.se/article/10.1007/s12134-016-0472-2 Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. (s. 15–16). Lund: Studentlitteratur. Widmark, C., Sandahl, C., Piuva, K., & Bergman, D. (2011). Barriers to collaboration
between health care, social services and schools. International Journal of Integrated
Care, 11(3), 1-9. Hämtad den 2 januari 2019 från
BILAGOR
Bilaga A. Intervjuguide HVB-hem
• Hur länge har du arbetat på boendet? • Vad har du för arbetsuppgifter?• Hur många ungdomar bor på boendet? • Hur gamla är ungdomarna på boendet?
• Hur har verksamheten reagerat på att mottagningsantalet av ensamkommande barn minskats?
• Vilka är deras främsta behov när de kommer till Sverige?
• Hur påverkar ensamkommande barns psykisk ohälsa ditt arbete?
• Vad är viktigt att ha i åtanke vid bemötandet av ensamkommande barnen? • Vilka faktorer är viktiga för er relation med de ensamkommande barnen? • Vilka utmaningar kan du bemöta i ditt arbete med ensamkommande barn? • Anser du att det finns tillräckligt med resurser för att tillgodose ensamkommande
barns behov?
• Samverkar ni med socialtjänsten? • Har ni haft utbildning kring samverkan?
• Har ni i er samverkan med socialtjänsten gemensamma mål?
• Upplever du att era olika erfarenheter och kunskapsområden påverkar samverkan med socialtjänsten?
• Vad är en lyckad samverkan enligt dig?
• Vilka förutsättningar behövs för en välfungerande samverkan? • Vilka hinder upplever du i samverkan med socialtjänsten?
• Hur påverkar samverkan er relation med de ensamkommande barnen?
• Hur arbetar ni för att integrera de ensamkommande barnen i det svenska samhället? • Vad behöver förändras i er samverkan med socialtjänsten för att utveckla och
Bilaga B. Intervjuguide socialtjänsten
• Hur länge har du arbetat på socialtjänsten? • Vad har du för arbetsuppgifter?• Hur har verksamheten reagerat på att mottagningsantalet av ensamkommande barnen minskats?
• Hur ofta träffar du med ensamkommande barn ?
• Vilka är deras främsta behov när de kommer till Sverige?
• Anser du att det finns tillräckligt med resurser för att tillgodose ensamkommande barns behov?
• Vad är viktigt att ha i åtanke vid bemötandet av ensamkommande barnen? • Vilka faktorer är viktigt för er relation med de ensamkommande barnen? • Vilka utmaningar kan du bemöta i ditt arbete med ensamkommande barn?
• Hur arbetar ni för att integrera de ensamkommande barnen i det svenska samhället? • Samverkar ni med HVB-hem?
• Har ni i er samverkan med HVB-hem gemensamma mål ?
• Upplever du att era olika erfarenheter och kunskapsområden påverkar samverkan med HVB-hem?
• Vilka förutsättningar behövs för en välfungerande samverkan? • Vilka hinder upplever du i samverkan med HVB-hem?
• Vad behöver förändras i er samverkan med HVB-hem för att utveckla och förbättra integrationen av ensamkommande barn enligt dig?
• Hur påverkar samverkan er relation med de ensamkommande barnen? Påverkas det positivt/negativt eller ingen skillnad?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00