• Över hälften av respondenterna skattar sin hälsa som god. Det som utmärker sig gällande fysiska besvär är att 64 av de 100 respondenter alltid eller ofta upplever värk i rygg och höfter.
• Resultatet visar att äldre är aktiva i någon form av aktiviteter där 58 av 100 individer deltar varje vecka.
• Det framkommer en viss skillnad gällande könen och hur respondenterna mår. Flertalet kvinnor uppger att de mår sämre till skillnad från männen. Kvinnor uppger i större utsträckning att de har fysiska besvär än vad män gör. Högt antal bland både kvinnorna och männen deltar i aktiviteter varje vecka.
• Ett positivt statistiskt samband existerar mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter. Om de äldre har god självskattad hälsa är de med i aktiviteter och om de är med i aktiviteter har de god självskattad hälsa.
REFERENSLISTA
Andersson, L. B., Marcusson, J., & Wressle, E. (2014). Health-related quality of life and activities of daily living in 85-year-olds in Sweden. Health & Social Care In The
Community, 22(4), 368-374. doi:10.1111/hsc.12088
Antonovsky, A. (1993). The structure and properties of the sense of coherence scale. Social
Science And Medicine, 36(6), 725-733. doi:10.1016/0277-9536(93)90033-Z
Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori. (Upplaga 2). Nacka: Liber.
Brodin, N., Hurkmans, E., DiMatteo, L., Nava, T., Vliet Vlieland, T., & Opava, C. (2015). Promotion of health-enhancing physical activity in rheumatoid arthritis: a
comparative study on healthcare providers in Italy, The Netherlands and Sweden.
Rheumatology International, 35(10), 1665-1673. doi:10.1007/s00296-015-3267-4
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2). Malmö: Liber.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (Upplaga 2). Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (Upplaga 2). Lund: Studentlitteratur. Field, A. (2013). Discovering statistics using IBM SPSS STATISTICS. (4th ed). London:
SAGE Pubications Ltd.
Folkhälsomyndigheten. (2014a). Folkhälsan i Sverige- årsrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2016-04-06 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige- arsrapport-2014.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2014b). Hälsa på lika villkor? – En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2016-04-06 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/statistik-
uppfoljning/enkater-undersokningar/nationella-
folkhalsoenkaten/frageformular/formular-nationella-folkhalsoenkaten-2014.pdf Hagberg, M. (2002). Att vara en helhet i ett sammanhang – gestaltning av mening och
värde i ålderdomen. Lund: Studentlitteratur.
Hassing, L., Wahlin, A., Winblad, B., & Backman, L. (1999). Further evidence on the effects of vitamin B-12 and folate levels on episodic memory functioning: A population-based study of healthy very old adults. Biological Psychiatry, 45(11), 1472-1480.
doi:10.1016/S0006-3223(98)00234-0
Kostenius, C., & Lindgvist, A. K. (2006). Hälsovägledning – från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.
Kydd, A., Touhy, T., Newman, D., Fagerberg, I., & Engstrom, G. (2014). Attitudes towards caring for older people in Scotland, Sweden and the United States. Nursing Older
People, 26(2), 33-40. doi:10.7748/nop2014.02.26.2.33.e547
Landstinget Västmanland. (2012). Liv & hälsa ung. Västerås: Landstinget Västmanland. Hämtad 2016-04-28 från
http://www.ltv.se/imagevault/publishedmedia/m30qfnuzeh7oxs60ecbi/1A_Enk-t_- rskurs7_L-net2012__finale.pdf
Lennartsson, C., & Fors, S. (2012). Sociala skillnader i hälsa bland äldre från Rostila, M & Toivanen, S. (Red.). Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa
och livslängd. (Upplaga 1, kap 18, ss. 343-358). Stockholm: Liber.
Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Mood, C. (2013). Life-style and self-rated global health in Sweden: A prospective analysis spanning three decades. Preventive Medicine, 57(6), 802-806.
doi:10.1016/j.ypmed.2013.09.002
Nicholson, N. (2012). A Review of Social Isolation: An Important but Underassessed Condition in Older Adults. Journal Of Primary Prevention, 33(2-3), 137-152. doi:10.1007/s10935-012-0271-2
Nilsson, I., & Bernspång, B. (2012). Aktivitetsengagemang under åldrandet från Norberg, A & Lundman, B. (Red.) Det goda åldrandet. (Upplaga 1, kap 9, s. 219). Lund:
Studentlitteratur.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Pakkala, I., Read, S., Leinonen, R., Hirvensalo, M., Lintunen, T., & Rantanen, T. (2008). The effects of physical activity counseling on mood among 75- to 81-year-old people: a randomized controlled trial. Preventive Medicine, 46(5), 412-418.
doi:10.1016/j.ypmed.2007.11.002
Pan, L., Hsu, H., Chang, W., & Luh, D. (2015). Trajectories of Physical Activity and Risk Factors Among Taiwanese Older Adults. International Journal Of Behavioral
Medicine, 22(1), 62-69. doi:10.1007/s12529-014-9409-3
Pellmer, K., Wramner, B & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Pinto, J. M., Fontaine, A. M., & Neri, A. L. (2016). The influence of physical and mental health on life satisfaction is mediated by self-rated health: A study with Brazilian elderly. Archives Of Gerontology And Geriatrics, 65(1), 104-110.
doi:10.1016/j.archger.2016.03.009
Regeringens prop. (2007/08:110). En förnyad folkhälsopolitisk. Tillgänglig: http://data. riksdagen.se/fil/1C12260B-5815-48FE-8524-21C36657765B
Samuelsson, G. (2008). Det sociala åldrandet. I: O. Dehlin, B. Hagberg, Å. Rundgren, G. Samuelsson & B. Sjöbeck. (Red.). Gerontologi. Åldrandet i ett biologiskt,
psykologiskt och social perspektiv. (Kap 15, ss. 253-254). Stockholm: Natur och
kultur.
SCB. (2010). Befolkningsstatistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Hämtad 2016-04-20 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-
SCB. (2014). Medellivslängd efter kön. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Hämtad 2016- 04-20 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-
amne/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/1 4505/Aktuell-befolkningsprognos/Sveriges-framtida-befolkning-20152060/273436/ Socialstyrelsen. (2008). Vård och omsorg om äldre- Insatser och stöd till personer med
funktionsnedsättningar, individ och familjeomsorg. Stockholm: Socialstyrelsen
Hämtad 2016-04-04 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8465/2009-126- 44_200912644.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2016-04-04 från
http://www.nynashamn.se/download/18.19abfca31197776dea580002701/136569419 8000/R200613_Fysisk_aktivitet_0701.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2007). Äldres hälsa- en utmaning för Europa kortversion. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2016-04-04 från
http://www.arkus.se/publikationer-for-nedladdning/aldres-halsa---en-utmaning-for- europa-/
Statens folkhälsoinstitut. (2009). Det är aldrig försent! Förbättra äldres hälsa med möten
mat och aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2016-04-04 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12340/R2009-18-Det-ar-aldrig-for- sent.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Äldres hälsa- kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk
rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2016-04-04 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12656/R2011-12-Aldres-halsa.pdf Tornstam, L. (2010). Åldrandets socialpsykologi. (Upplaga 8). Finland: Norstedts.
Västerås stad. (2013). Hjälp och stöd till äldre i Västerås. Västerås: Västerås stad. Hämtad 2016-04-17 från
http://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb71e3e/1425049402378/Hj %C3%A4lp+och+st%C3%B6d+till+%C3%A4ldre+i+V%C3%A4ster%C3%A5s.pdf Wiesmann, U., Niehärster, G., & Hannich, H. (2009). Subjective health in old age from a
salutogenic perspective. British Journal Of Health Psychology, 14(4), 767-787. doi:10.1348/135910709X413124
Windle, G., Hughes, D., Linck, P., Russell, I., & Woods, B. (2010). Is exercise effective in promoting mental well-being in older age? A systematic review. Aging & Mental
Health, 14(6), 652-669. doi:10.1080/13607861003713232
World Health Organization. (1948). Official Records Of The World Health Organization. Hämtad 2016-04-06 från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/85573/1/Official_record2_eng.pdf World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad 2016-
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf ?ua=1
World Health Organization. (2013). Health 2020: A European policy framework and
strategy for the 21 st centery. Hämtad 2016-04-06 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0011/199532/Health2020- Long.pdf?ua=1
World Medical Association General Assembly. (1964). World medical association
declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2016-04-13 från
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf
Ying, Y-W., Akutsu, P.D., Zhang, X., & Huang, L.N. (1997). Psycological Dysfunction in Southeast Asian Refugees as Mediated by Sense of Coherence. American Journal of
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00