• Totalt deltog 107 respondenter i studien. 47,7% upplevde en låg grad av stress och 52,3% upplevde en hög grad av stress vilket tyder på en jämn fördelning av studenternas självupplevda stress och att den varierar mellan måttlig till hög stress.
• Det finns ett samband mellan respondentens kön och den självupplevda stressen.
• Det finns inget samband mellan respondentens ålder och den självupplevda stressen.
• Det finns ett samband mellan det program som respondenten läser och den självupplevda stressen.
29
REFERENSLISTA
Aldwin, C. M. (1991). Does age affect the stress and coping process? Implications of age
differences in percieved control. Journal of gerontology, 46(4), 174-180. Doi:
https://doi.org/10.1093/geronj/46.4.P174
Andersson, S. I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Köping. Natur och Kultur.
Birkler, J. (2012). Vetenskapsteori: en grundbok (Upplaga 2). Stockholm: Liber. Blekinge Tekniska Högskolan (2018). Fakta och siffror. Hämtad 4 mars från:
https://www.bth.se/om-bth/fakta-siffror-bth/
Brülde, B. (2000). On how to define the concept of health: A loose comparative approach. 3(3) 303-306. Medicine, Health care and Philosophy. Hämtad den 29 februari från:
https://link-springer-
com.ep.bib.mdh.se/content/pdf/10.1023%2FA%3A1026517910117.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 2). Stockholm: Liber. Cohen, S., Kamrack, T., & Mermelstein, R. (1983). A global measure of percieved stress.
Journal of health and social behaviour, 24(4). Hämtad 4 mars från;
http://www.psy.cmu.edu/~scohen/globalmeas83.pdf
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (Upplaga 2;1). Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Folkhälsans utveckling-Årsrapport 2017. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtades 3 mars från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9de83d1af6ce4a429e833d3c8d 7ccf85/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018). Hälsa på lika villkor-En undersökning om hälsa och
livsvillkor i Sverige. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtades 3 mars från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/enkater- undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/frageformular/nationella-
folkhalsoenkaten-formular-2018.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2012). Studentliv, studier och hälsa- hur går det ihop? Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad den 27 februari från:
30
undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/frageformular/nationella- folkhalsoenkaten-formular-2018.pdf
Institutet för stressmedicin. (2012). PSS-14 ISM. Vänersborg: Västergötalandsregionen. Hämtad 29 februari från: http://fbanken.se/files/220/PSS-14_ISM.pdf
Karasek, R.A., & Theorell, T. (1990). Healthy work. New York: Basic Books.
Kostenius, C., & Lindqvist, A., (1006). Hälsovägledning-från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur.
Ljung, T., & Friberg, P. (2004). Stressreaktionernas biologi. 101 (12). Hämtad 4 mars från:
http://addisongruppen.se/vetamer_pdfer/stressreaktionernas_biologi.pdf
Madsen, T.F., Ventegodt, S., & Merrick, J. (2005). Sense of coherence and the stress-illness
relationship among employees: A prospective study. The quality of life Research
center. Nordic school of Holistic Medicine and Quality of life research clininc. (5), 665-673. Doi: 10.1100/tsw.2005.03.85
Matud, P. (2004). Gender differences in stress and coping styles. 37(7) 1401-1415. Doi: https://doi.org/10.1016/j.paid.2004.01.010
Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology (Upplaga 6). Burlington: Jones & Barlett Learing.
Moksnes, U. K., Epsnes, G. A., & Haugan, G. (2014). Stress, sense of coherence and
emotional symptoms in adolscents. Psychology & Health. 29(1), 32-49. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/08870446.2013.822868
MÛtkoma, W., & Flisher, A.J. (2004). Evaluations of health promoting schools: a review of
nine studies. Health promotion internationeal, 19(3), 357-368. Doi:
https://doi.org/10.1093/heapro/dah309
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. (3
upplagan). Stockholm: Liber.
Prevent. (2015). BAM-handbok, bättre arbetsmiljö. (12 upplagan). Stockholm. Regehr, C., Glancy, D., & Pitts.,A. (2013). Interventions to reduce stress in university
students: A review and meta-analysis. 148(1). 1-11. Doi: https://doi.org/10.1016/j.jad.2012.11.026
31
Stallman, H. M. (2010). Psychological distress in university students: A comparison with
general population data. Australian psychologist, 45(4), 249-257. Doi:
10.1080/00050067.2010.482109
Stallman, H.M., & Hurst, C.P. (2015). The University stress scale: Measuring domains and
extent of stress in university students. The australian psychology society. 51(2) 128-
134. Doi: doi:10.1111/ap.12127
Statistiska Centralbyrån. (2007). Högskolestuderandens levnadsvillkor:
Enkätundersökning bland högskolestunder våren 2007. UF 57 SM 0701.
Szabo, S., Tache, Y., & Somogyi, A. (2012). The legacy of Hans Selye and the origins of
stress research: A retroperspective 75 years after his landmark brief letter to the editor of nature. The international journal on biology of stress, 15(5), 472-478.
Doi:10.3109/10203890.2012.710919
Welle, P. D., & Graf, H. M. (2011). Effective lifestyle habits and coping strategies for stress
tolerance among college students. American journal of health education. 42(2) 96-
105. Tillgänglig: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ918451.pdf
World Health Organization. (2011). Standars and operational guidance for ehtics review of
health related research with human participants. Geneve: WHO Head office.
World Health Organization. (1948) Constitution of the World Health Organization. Geneve: WHO Head Office.
World Health Organization. (1986). Ottawa charter on Health promotion. Geneve: WHO Head office.
Wilkinson, R. & Picket, C. (2006). Income inequality and population health: A review and
explantation of the evidence. 62(7) 1768-1784. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2005.08.036
Yusuf, S., Hawken, S.,Ounpuu, S., Dans, T., Avezum, A., Lanas, F., McQueen, M., Budaj, A., Pais, P., Varigos, J., & Lisheng, L. (2004) Effect of potentially modifiable risk factors
associated with myocardinal infarction in 52 countries. The Interheart study: Case- control strudy). 364(9438) 937-952. Doi: https://doi.org/10.1016/S0140-
32
BILAGA A; PSS14-ENKÄTFORMULÄR
Frågor om påfrestningar i ditt liv
Bakgrundsfrågor1. Vilket kön har du? Man Kvinna Annat
2. Hur gammal är du? 19-23 24-29 30-35 36 eller äldre 3. Vilken utbildning läser du?
__________________________________________________________________________ Frågorna nedan handlar om dina känslor och tankar under den senaste månaden. För varje fråga anger du ditt svar genom att sätta ett X över den cirkel som motsvarar hur ofta du känt eller tänkt på ett särskilt sätt. Även om en del av frågorna liknar varandra finns det skillnader mellan dem och du bör behandla varje fråga separat. Det bästa är att besvara frågorna ganska snabbt och ange det alternativ som känns som en rimlig uppskattning.
Aldrig Nästan Ibland Ganska Väldigt
aldrig ofta ofta
0 1 2 3 4
4. 4.Hur ofta har du under den
senaste månaden känt dig upprörd på grund av att något oväntat har inträffat?
5. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte kunnat kontrollera viktiga saker i ditt liv?
6. Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig
nervös och stressad?
7. Hur ofta har du under den senaste månaden
framgångsrikt hanterat vardagsproblem och irritationsmoment?
8. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du
33
viktiga förändringar som inträffat i ditt liv?
9. Hur ofta har du under den senaste månaden känt tilltro till din egen förmåga att hantera personliga problem?
10. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att saker och ting gått din väg?
11. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att du inte kunnat klara av allt du skulle ha gjort?
12. Hur ofta har du under den senaste månaden kunnat kontrollera
irritationsmoment i ditt liv?
13. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du har haft kontroll på saker och ting?
14. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit arg på saker som har hänt och som du inte kunnat kontrollera?
15. Hur ofta har du under den senaste månaden
kommit på dig själv med att tänka på saker som du måste göra?
16. Hur ofta har du känt under den senaste månaden haft kontroll över hur du använder din tid?
34
17. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att svårigheter har tornat upp sig så mycket att du inte kunnat hantera dem?
35
BILAGA B; Missivbrev
Missivbrev
Hej!
Mitt namn är Viktor Söderström och läser sjätte terminen på det Folkhälsovetenskapliga programmet på Mälardalens Högskola i Västerås. I min C-uppsats för kandidatexamen har jag valt att studera den självupplevda stressen bland högskolestudenter samt redovisa eventuella samband mellan kön, ålder och program. Studien är en tvärsnittsstudie med enkäter som datainsamlingsmetod vilket kommer att delas ut till studenter vid olika akademier på Blekinge Tekniska Högskolan.
Dagens forskning visar på att den självskattade hälsan har försämrats bland ungdomar och studenter. Likaså är stress och liknande stressrelaterade besvär är ett stort problem vilket påverkar både individerna själva och samhället i sig. Då stress kan leda vidare till ohälsa och andra sjukdomar så är det av vikt att studera studenters självskattade stress då det kan
användas för att påvisa hur stort problem det är och skapa eventuella åtgärder.
Att vara med och medverka i undersökningen är helt frivilligt samt att du kan avsluta din medverkan när du vill. Din medverkan är helt anonym likaså allt material som samlas in då enkäterna kommer att förstöras efter att studien har avslutats. Efter att du har lämnat tillbaka enkäten så ger du ditt samtyckte till att vara med och delta i studien.
Tack för din medverkan!
___________________________________________________________________________ ___
Eventuella synpunkter eller frågor besvaras utav: Viktor Söderström