Sjuksköterskor i primärvården upplever det mycket svårt att bedöma och triagera patienter med psykisk ohälsa. De upplever att de inte har tillräckliga kunskaper för att göra en bra bedömning, och är rädda att de inte ska lyckas identifiera de patienter som lider av allvarlig psykisk ohälsa och som riskerar att skada sig själva eller ta sitt liv. Många patienter söker i första hand vård på grund av olika fysiska symtom såsom hjärtklappning eller yrsel.
Patienter med psykisk ohälsa löper dessutom en ökad risk att drabbas av fysisk sjukdom såsom högt blodtryck eller diabetes. Här har psykiatrisjuksköterskan en unik kompetens, och kan bidra med en helhetssyn i vården av patienten, som då kan erbjudas bästa möjliga vård.
Detta sätt att arbeta skulle bidra till att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa inom primärvården.
REFERENSER
Allgulander, C., & Nilsson, B. (2003). Rikstäckande primärvårdsstudie: Var fjärde patient lider av ångest och depression. Läkartidningen, 100, (10), 832-838.
Aronsson, G., & Lundberg, U. (2017). Rehabilitering och samordning – slutrapport. Forte:
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Hämtad 180109 från:
https://forte.se/publikation/rehabilitering-och-samordning-slutrapport/
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Blomberg, B., & Hedelin, B. (2007). Att få personlig vägledning, patienters erfarenhet av mötet med psykiatrisjuksköterska i primärvård. Vård i Norden, (27), 25-29.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psychology, 3 (2). pp. 77-101.
Hämtad 28 december 2017 från http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Coyne, JC., Thompson, R., Klinkman, MS., & Nease, DE Jr. (2002). Emotional disorders in primary care. Journal of Consulting and Clinical Psychology, vol. 70, (3), 798-809.
DOI: 10.1037//0022-006X.70.3.798
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur &
Kultur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Eklundh, T. (2013). Psykiatri för primärvården. Lund: Studentlitteratur AB.
Forskningsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 4 januari 2018 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Greenberg, ME. (2009). A comprehensive model of the process of telephone nursing. Journal of advanced nursing, 65, (12), 2621-2629. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2009.05132.x
Haddad, M., Plummer, S., Taverner, A., Gray, R., Lee, S., Payne, F., & Knight, D. (2005).
District nurses’ involvement and attitudes to mental health problems: a three-area cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing, 14, 976-985.
Hultberg, A. (2007). Ett hälsosammare arbetsliv – Vägledning för goda psykosociala arbetsförhållanden. Socialmedicinsk tidskrift, (2), 114-122.
Jormfeldt, H., Svedberg, P., & Arvidsson, B. (2003). Nurse’s conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, 608-615.
Kallioinen, M., Bernhardsson, J., Grohp, M., Lisspers, J., & Sundin, Ö. (2010). Psykisk ohälsa ett stort problem hos primärvårdens patienter. Läkartidningen, vol. 107, (23), 1545-1547.
Kirkevold, M. (1994). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Leppänen, V., & Sellerberg, A-M. (2004). Presentationer av medicinska problem I telefonsamtal till primärvården. Socialmedicinsk tidskrift, 4, 350-369.
Lester, HE., Tritter, JQ., & Sorohan, H. (2005). Patients’ and Health Professionals’ Veiws On Primary Care For People With Serious Mental Illness: Focus Group Study. Brittish Medical Journal, Vol 330, 1122-1126.
Nauright, LP., Moneyham, L., & Williamson, J. (1999). Telephone Triage and Consultation:
An Emerging Role for Nurses. Nursing outlook, 47(5), 219-226.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber.
Scharin, M. (2006). Primärvården en viktig aktör vid psykisk ohälsa – Konsekutiv
tvärsnittsstudie i Göteborg visar stort utvecklingsbehov. Läkartidningen, 103, (3), 135-136.
Socialstyrelsen. (2007). Psykosocial kompetens i primärvården. Hämtad 18 september 2017 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8973/2007-107-22_200710722.pdf
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Hämtad 180106 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf Socialstyrelsen. (2016). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - Stöd för styrning och ledning. Hämtad 18 september 2017 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20405/2016-12-6.pdf Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården – en systematisk litteraturöversikt. Hämtad 18 september 2017 från http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/implementeringsstod-for-psykiatrisk-evidens-i-primarvarden/
Sveriges kommuner och landsting. (2017). Uppdrag psykisk hälsa. Hämtad 13 december 2017 från: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/
Waidman, M.A.P., Marcon, S.S., Pandini, A., Botura Bessa, J. & Paiano, M. (2012). Nursing care for people with mental disorders, and their families, in Primary Care. Acta Paul Enferm,
vol. 25, (3), 346-351. Hämtad 7 januari 2018 från http://www.scielo.br/pdf/ape/v25n3/en_v25n3a05.pdf
Walker, L., Barker, P., & Pearson, P. (2000). The required role of the psychiatric
mental health nurse in primary healthcare: an augmented Delphi study. Nursing Inquiry 2000, 7, 91–102.
Weir, H., & Waddington, K. (2008). Continuities in caring? Emotion work in a NHS Direct call centre. Nursing inquiry, 15 (1), 67-77.
Wood, S. (2008). The contribution of nursing to public health practice in the prevention of depression. Nursing and health sciences, 10, 241-247. doi: 10.1111/j.1442-2018.2008.00401.x
Åsberg, M., Grape, T., Krakau, I., Nygren, Å., Rodhe, M., Wahlberg, A., & Währborg, P.
(2010). Läkartidningen, vol. 107, (19-20), 1307-1310.
Åsbring, N., Dal, H., Ohrling, M., & Dalman, C. (2014). Var femte som besökte vårdcentral fick hjälp mot psykisk ohälsa. Läkartidningen, 2014;111:CZCP.
Östman, O. (2002). Folkhälsoproblemet psykisk ohälsa underrepresenterat i svensk forskning – Kartläggning av doktorsavhandlingar 2000-2001. Läkartidningen, vol. 99, (47), 4742-4746.
Förfrågan om genomförande av studien: ”Sjuksköterskors/distriktssköterskors upplevelse av mötet med patienter med psykisk ohälsa i primärvården”.
Primärvården utgör idag första linjens psykiatri, och en stor andel av patientbesöken i primärvården sker av patienter med olika former av psykisk ohälsa. Patientens första kontakt sker vanligen med en sjuksköterska eller distriktssköterska. Det är denna som ska bedöma, triagera och bemöta patienten på ett korrekt sätt. Varken grundutbildningen till sjuksköterska eller specialistutbildningen till distriktssköterska innehåller mycket psykologi eller psykiatri. Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedöma, triagera och ge råd till patienter med psykisk ohälsa inom primärvården.
Metoden är intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjupersonerna väljs ut av respektive vårdenhetschef, och intervjuerna sker öga mot öga, via Skype eller telefon.
Intervjupersonerna består av sjuksköterskor med eller utan specialistutbidning, verksamma inom primärvården i Västra Götaland. Intervjupersonerna kommer att få information via mail där undertecknad förklarar studiens syfte och hur studien ska gå till. Vi kommer sedan gemensamt överens om när och hur intervjun ska genomföras. Person- och kontaktuppgifter kommer inte att sparas. Datamaterialet kommer att behandlas konfidentiellt och deltagandet är frivilligt. Inga kontaktuppgifter till intervjupersonerna kommer att sparas.
Jag heter Maritha Eriksson och jag arbetar som sjuksköterska på Närhälsan Mösseberg vårdcentral. Jag studerar specialistsjuksköterseprogrammet med inriktning psykiatri vid Mittuniversitetet, och denna studie ingår i min magisteruppsats.
Falköping 171018
Ytterligare upplysningar kan lämnas av nedanstående ansvariga.
Med vänliga hälsningar
Marita Eriksson
marita.k.johansson@vgregion.se
Inbjudan att delta i studien: ”Sjuksköterskors/distriktssköterskors upplevelse av mötet med patienter med psykisk ohälsa i primärvården”.
Primärvården utgör idag första linjens psykiatri, och en stor andel av patientbesöken i primärvården utgörs av patienter med olika former av psykisk ohälsa. Patientens första kontakt sker vanligen med en sjuksköterska eller distriktssköterska. Det är denna som ska bedöma, triagera och bemöta patienten på ett korrekt sätt.
Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedöma, triagera och ge råd till patienter med psykisk ohälsa inom primärvården.
Sjuksköterskor verksamma inom offentliga och privata vårdcentraler inom Västra götalandsregionen tillfrågas om deltagande. Om du väljer att delta i studien kommer vi tillsammans överens om när och hur intervjun ska genomföras. Intervjuerna kan genomföras öga mot öga, via Skype eller telefon. Varje intervju beräknas ta ca 30 minuter. Intervjuerna kommer att spelas in, för att inte missa någon information. Datamaterialet kommer att behandlas konfidentiellt och person- och kontaktuppgifter kommer inte att sparas.
Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet i studien, utan att förklara varför.
Jag heter Maritha Eriksson och jag arbetar som sjuksköterska på Närhälsan Mösseberg vårdcentral. Jag studerar specialistsjuksköterseprogrammet med inriktning psykiatri vid Mittuniversitetet, och denna studie ingår i min magisteruppsats.
Falköping 171103
Ytterligare upplysningar kan lämnas av nedanstående ansvariga.
Med vänliga hälsningar
Marita Eriksson Leg. sjuksköterska
marita.k.johansson@vgregion.se Handledare
Birgitta Larsson
Lektor, Avdelningen för Omvårdnad Mittuniversitetet, Sundsvall
birgitta.larsson@miun.se
Intervjufrågor till DSK/SSK inom primärvården:
Hur länge har du arbetat som sjuksköterska?
Har du någon specialistutbildning, i så fall vilken?
Vill du berätta om hur du upplever telefonkontakten med patienter som söker vård på grund av psykisk ohälsa?
Hur upplever du bedömningen och triageringen av patienter med psykisk ohälsa i telefonen?
Hur upplever du mötet med patienter med psykisk ohälsa?
Vilka kunskaper tror du behövs för att triagera och bemöta patienter med psykisk ohälsa på bästa sätt?
Vad gör du om du känner att dina kunskaper och erfarenheter brister, i mötet/samtalet med en patient som lider av psykisk ohälsa?
Upplever du att det är många patienter som söker sig till vårdcentralen pga psykisk ohälsa?
Vilka yrkeskategorier finns representerade inom enheten för psykisk hälsa på den vårdcentral där du arbetar?