Denna studie visar att involvering av användarna görs i utvecklingsprocessen av TakeCare men att det finns brister. Om användarna blir involverade beror på storlek och typ av projekt samt hur kommunikationen ser ut mellan användarna på sjukhusen och utvecklarna. Det behövs en förbättring gällande kommunikationen mellan dessa intressenter samt en struktur för hur önskemål och behov förs vidare från användarna på sjukhusen till utvecklarna.
Studien visar att användarinvolvering är ett viktigt tillvägagångssätt för att identifiera användarnas behov. Metoden som används för att involvera användarna är de
användargrupper som utgör vissa av utvecklingsprojekten. En nödvändig förbättring är att inkludera användargrupper i alla projekt som har en direkt inverkan på användaren.
Konsultativ involvering sker i form av att sjukvårdspersonalen kan ge feedback på
journalsystemet genomförs, men på grund av den bristande strukturen i denna process så är metoden ofullständig. En gynnsam utveckling i hur användarna involveras i
utvecklingsprocessen av TakeCare kan därför vara i form av kvantitativ involvering som innebär att fler slutanvändare kan uttrycka sina behov.
Studien visar att journalsystemet som det ser ut idag inte uppfyller användarnas uttalade behov gällande kompatibilitet med andra system inom sjukvården och att detta har en negativ inverkan på patientsäkerheten. Studien har identifierat två huvudsakliga orsaker till att detta uttalade behov inte har uppfyllts. Delvis för att systemet är gammalt vilket försvårar större förändringar av systemet samt att risken av att behov inte når hela vägen fram till utvecklarna.
I en fortsatt studie kan det vara intressant att involvera fler professioner inom sjukvården och göra en närmare användarstudie som även fokuserar på att identifiera de outtalade behoven hos användarna. Det vore även intressant att djupare undersöka hur andra vårdenheter utöver de som studerats arbetar med användarinvolvering samt specifika tillvägagångssätt för att förbättra kommunikationen mellan användare och utvecklare. I vidare studier vore det även givande att undersöka dessa aspekter vid det eventuella bytet av journalsystem i Region Stockholm samt titta närmare på hur användarinvolveringen under utvecklingsprocessen av andra journalsystem ser ut.
De viktigaste aspekter som tagits upp i den här studien kan underlätta för företag som vill förbättra involvering av användare vid utveckling av journalsystem eller fungera som stöd vid utvecklingsprocessen. Studien kan också fungera som underlag för regioner och sjukvården som vill förbättra journalsystemet och öka patientsäkerheten.
27
Referenslista
Abras, C., Maloney-Krichmar, D., Preece, J., (2004) User-Centered Design. In Bainbridge, W. Encyclopedia of Human-Computer Interaction. Thousand Oaks: Sage Publications. (in press)
Afshin, J., Hertogh, M., Bosch-Rekveldt, M. & Blom, R. (2015). Does lean & agile project management help coping with project complexity? Delft, The Netherlands: Faculty of Civil Engineering and Geosciences
Airaksinen, K., (2015, 23 februari). Patienter hamnar i kläm mellan olika journalsystem, SVT Al-Rahman, M & Quach, J., (2012). Användarinvolvering i systemutveckling. Lund:
Institutionen för Informatik.
Azanha, A., Tiradentes A., Argoud, T., Camargo Junio, J. & Domingos Antoniolli, Pedro., (2016). Agile project management with scrum: Case study of a Brazilian pharmaceutical company IT project. Brazil.
Cederberg, J. (2016, 30 november). IT Skifte på gång i nästan hela Sverige, Dagens Medicin Clark, K. B., & Wheelwright S. C. (1992). Organizing and Leading “Heavyweight”
Development Teams.
Cresswell, K., Morrison, Z., Crowe, S., Robertson, A., & Sheikh, A. (2011). Anything but engaged: user involvement in the context of national electronic health record implementation.
Informatics in Primary Care.
Damodaran, L. (1996). User involvement in the systems designprocess – a practical guide for users. Behaviour & Information Technology.
Grilo, A., Jardim-Goncalves, R., Velez Lapao, L. & Cruz-Machado, V. (2009). Challenges For The Development of Interoperable Information Systems in Healthcare Organizations.
China.
Gulliksen, J. & Göransson, B., (2002). Användarcentrerad systemdesign. Lund:
Studentlitteratur
Gustavsson, T. (2007). Agile: Konsten att slutföra projekt. TUK.
Jalote, P. (2005). An Integrated Approach to Software Engineering (third edition). Springer.
28
Johansson, A. & Karlsson, R. (2018). Det agila arbetssättet - En studie om det agila arbetssättets tillämplighet vid utveckling av fysiska produkter. Jönköping: Industriell Organisation och Ekonomi, Logistik och Ledning.
Johns,M. L. (2002). Information Management for Health Professions (second edition).
Delmar Thomson Learning.
Kushniruk, A., & Turner, P. (2012). A Framework for User Involvement and Context in the Design and Development of Sage e-Health Systems. Australia: School of Health Information Science, Canada; eHealth Services Research Group.
Karlsson M.A., (1996). User Requirements Elicitation - A Framework for the Study of the User and the Artefact. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Lundgren, L., Stiernstedt, G., & Olofsson, S. (2014, 27 april). Brister inom IT en fara för patienter, SVD.
Maguire, M. (2001). Methods to support Human-Centered Design: International Journal of Human-Computer Studies. United Kingdom: HUSAT Research Institute, Loughborough University.
Mumford, E. (1995). Effective Systems Design and Requirements analysis. Basingstoke:
Macmillan.
Naveh, E. (2005). The effect of integrated product development on efficiency and innovation.
International Journal of Production Research.
Nerur, S., Mahapatra, R. & Mangalaraj, G. (2005). Challenges of migrating to agile methodologies. New York, United States: Association for Computing Machinery.
Nilsson, A., Sikvall, A., Tuutma, M., Mella, D. (2014). Här är distriktsläkares krav på IT-utvecklingen, IT i vården.
O'Connor P. (2002). Implementing a Stage-Gate Process: A Multie-Company Perspective Product.
Rainey, D. (2005). Product innovation. Cambridge: Cambridge University.
Scandurra, I., Nordström, A., Friberg, P., Wedin, M., Willman, A. & Ribeiro, S. (2013).
Störande eller stödjande?: Om eHälsosystemens användbarhet 2013. Kommunal, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Läkarförbund, Svensk sjuksköterskeförening,Vårdförbundet.
29
Socialstyrelsen (2019). Digitala vårdtjänster och artificiell intelligens i hälso och sjukvården.
Socialstyrelsen.
Tonnquist, B. (2018). Projektledning: Teori och praktisk tillämpning av projektmetodik och agila metoder (7e upplagan). Sanoma utbildning.
Ullman, D. (1994). The Mechanical Design Process (fourth edition). David Ullman LLC.
Westerlund, B. (2009). Design Space: Exploration co-operative creation of proposals for desired interactions with future artefacts., Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan.
I
Bilaga 1
Intervjuguide: Sjukvårdspersonal
Grundläggande frågor om arbetet:
• Hur länge har du varit på detta sjukhus/vårdcentral?
• Vad är din roll på sjukhuset/vårdcentralen?
• Vad innebär den här rollen?
Journalsystem:
• Vilket journalsystem använder ni?
• Har du tidigare använt dig av några andra journalsystem än TakeCare? I sådana fall, vilka skillnader finns mellan dessa?
• Kan du beskriva hur journalsystem används under en arbetsdag? Vad för information skrivs in i journalsystemet?
• Delas journalerna med andra avdelningar och sjukhus?
• Finns det vissa svårigheter med att dela journalsystemen?
• Påverkar användningen av systemen patientsäkerheten? I så fall hur?
• Hur arbetar du med GDPR gällande patienter?
• Vad upplever du fungerar bra med journalsystemen?
• Vad upplever du fungerar mindre bra med journalsystemen? Finns det något du saknar i systemet ni har idag?
• Är systemet kompatibelt med andra system? I så fall hur?
Frågor om hur utvecklingen av IT-system går till
• Har du någon gång blivit involverad vid utveckling av informationssystemen? Hur? När i processen sker detta?
• Känner du ett behov av att bli involverad?
• Kan ni på något sätt förmedla behov och feedback gällande informationssystemen?
• I sådana fall, följs detta upp senare?
II
Intervjuguide: Produktutvecklare och förvaltare av TakeCare
Grundläggande frågor om arbetet:
• Vad gör företaget/vilka tjänster erbjuder ni?
• Vilka är era kunder?
• Vad är din roll på företaget?
• Vad innebär denna roll?
• Hur länge har du varit på företaget?
Journalsystem:
• Vilka fördelar har journalsystemet enligt dig?
• Ser du några brister med journalsystemen?
• Har du upplevt att sjukvårdspersonalen har några återkommande problem med systemen?
• Påverkar användningen av systemen patientsäkerheten? I så fall hur?
• Hur arbetar systemen med GDPR gällande patienter?
• Är systemet kompatibelt med varandra, i så fall på vilket sätt?
Frågor om produktutvecklingsprocessen:
• Beskriv hur produktutvecklingsprocessen ser ut vid utvecklingen av TakeCare
• Beskriv hur produktutvecklingsprocessen ser ut vid förbättringar av TakeCare
• Vilka aktörer ingår vid produktutveckling av IT-systemen? (Stockholms stad, CGM, sjukhusen etc)?
• Använder ni någon särskilt produktutvecklingsmetod/strategi?
• Hur skaffar produktutvecklarna kunskap om slutanvändarna och hur de använder systemet?
• Identifierar ni vilka behov som finns hos slutanvändarna av era system? Varför görs detta?
• När i processen identifierar ni vilka behov som finns hos slutanvändarna av era system?
• Hur identifierar ni vilka behov som finns hos slutanvändarna av era system? Har ni en särskild metod/strategi för detta?
• Vilka förbättringar skulle kunna göras med avseende på användarinvolvering?
• Undersöker ni hur slutanvändarnas behov kan variera beroende på vilket sjukhus/vilken avdelning?
• Följer ni upp hur slutanvändarna upplever systemen ni utvecklat?
• Tar ni med aspekter om att systemen på sjukhusen ska vara kompatibla med varandra?
• I så fall hur tar ni med dessa aspekter?
• Ser ni några nackdelar med att involvera slutanvändarna i utvecklingen?
• Brukar ni stöta på några specifika problem vid användarinvolveringen?
TRITA TRITA-ITM-EX 2020:102
www.kth.se