Syftet med studien var att ta del av några elevers upplevelser av arbetsmiljön i en
inkluderande verksamhet. Studien visar både på positiva effekter i samspel och lärande, men också på de svårigheter som miljön orsakar. En god arbetsmiljö är avgörande för att göra inkludering möjlig och ska gynna alla elever. Skolmiljön är ett område som är förhållandevis väl utforskat och det finns intressanta lösningar för att göra skolan tillgänglig för alla elever. De skolmiljöer vi har är ofta konstruerade efter tidigare pedagogiska metoder och synsätt, vilket bland annat inte inkluderade elever med funktionsnedsättningar i ordinarie verksamhet. Det ställer stora krav på lärarens förmåga att kunna skapa en god lärandemiljö, där elev, lärare och miljö kan samverka för att ge bästa resultat. I arbetet behöver miljön genomlysas och analyseras. Studien lyfter fram verktyg för att utveckla skolans arbetsmiljö, vilka
förhoppningsvis kan medverka till att förändra elevers skolvardag och skapa bättre arbetsmiljöer för både elever och vuxna i skolan.
Studien visar att en elev kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Det som är avgörande är inte funktionsnedsättning i sig utan samverkan mellan externa och interna förutsättningar (Molin, 2004). Utgångspunkten är hur eleven fungerar i den aktuella miljön, det som sker i mötet mellan individ och omgivning.
We shape our buildings, and afterwards our buildings shape us.
36
Referenser
Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. (ss. 9-28). Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg?:En fallstudie i en kommun. (Göteborg studies in educational sciences 248). Göteborg: Göteborgs Universitet.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Berhanu, G., & Gustafsson, B. (2009). Delaktighet och jämlikhet för elever med funktionshinder. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. (s. 81-101). Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?(2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk
miljö i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Cele, S. (2007). Platser för barn: Platsinteragerande metoder som verktyg för att förstå barns känsla för plats. Locus, 4, 15-25.
Christensen, P., & James, A. (2008). Childhood Diversity and Commonality. I P. Christensen & A. James (Red.), Research with Children: Perspectives and Practises. (s. 156-172). London: Routledge Cunningham, C. (2006). Down Syndrome: An introduction for parents and carers. London: Souvenir Press
Ltd.
De Gregori, A. (2011). Reimagining the classroom: Opportunities to link recent advances in pedagogy to physical settings. Policy Paper. Designing Classroom Space to Better Support 21st Century Learning. Hämtad från
www.mcgraw-hillresearchfoudation.org
Deris, A., & Di Carlo, C. (2013). Autism and Inclusion: Back to basics: working with young children with autism in inclusive classrooms. British Journal for Learning Support. Support for Learning, 28 (2), 52-56. doi: 10.1111/1467-9604.12018
Eriksson, L. (2006). Participation and disability – a study of participation in school for children and youth with disabilities. Stockholm: Karolinska institutet.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt och metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 12-23.
Halvars-Franzén, B. (2007). Platsens kopplingar: Att göra rundturer med barn. Locus, 4, 26-35. Johansson, E. (2003). Att närma sig barn perspektiv: Forskares och pedagogers möten med barns
perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 42-57.
Kirby Fullerton, E., & Guardino, C. (2010). Teacher and Students´ Perceptions of a Modified Inclusion Classroom Environment. Electronic Journal for Inclusive Education, 2 (5), Article 6. Hämtad från
37
Kjellberg, K., & Westerdahl, P. (2014). DATE: Ett lärmaterial om mötet mellan elev och skolmiljö för alla elever och alla ämnen årskurs 4 -9. Hämtad från www.DATE-larmaterial.se
Lewis, A., & Norwich, B. (2005). How specialized is teaching pupils with disabilities and difficulties? I A. Lewis & B. Norwich (Red.), Special Teaching for Special Children?: a pedagogies for inclusion (ss. 1-14). England: Open University Press.
McAllister, K., & Maguire, B. (2012). A design model: the Autism Spectrum Disorder Classroom Design Kit. British Journal of Special Education, 39 (4), 201-208. doi: 10.1111/1467-8578.12006
Mitchell, D. (2014). What Really Works in Special and Inclusive Education: Using evidence-based teaching strategies. New York: Routledge.
Molin, M. (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan (Studies from The Swedish Institute for Disability. No. 11). Doktorsavhandling, Linköping: Linköpings universitet. Mykkänen, J., & Böök, M-J. (2013). Photographing as a research method: Finnish children´s views of
everyday life. I E. Oinonen & K. Repo (Red.), Women, Men and Children in Families: Private Troubles and Public Issues (ss.169-193). Tampere: Tampere University Press.
O´Kane, C. (2008). The Developement of Participatory Techniques. Facilitating Children´s Views about Decisions Which Affect Them. I P. Christensen & A. James (Red.), Research with Children: Perspectives and Practises. (s. 125-155). London: Routledge
S2010/4319/FST. En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:900. Plan-och bygglagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Simpson, C., McBride, R., Spencer, V., Lodermilk, J., & Lynch, S. (2009). Assistive Technology:
Supporting Learners in Inclusive Classrooms, Kappa Delta Pi Record, 45 (4), 172-175. doi: 10.1080/00228958.2009.10516540
Skolverket (2011a). Läroplan för grundsärskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Fritzes.
Socialstyrelsen (2014). Vägledning för elevhälsan. Hämtad från: www.skolverket.se/elevhalsa
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2014). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning: Förskola och skola. Handledning. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss.19-33). Stockholm: Liber.
38
Sverrisson, Á. (2011). Visuell metodik. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss. 165-179). Stockholm: Liber
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2013). Där man söker får man svar: Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. (2 uppl.). Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Tufvesson, C. (2007). Concentration difficulties in the School environment – with focus on Children with ADHD, Autism and Down´s Syndrome. Lund: Lunds Universitet.
Tufvesson, C., & Tufvesson, J. (2009). The Building process as a tool toward an all-inclusive School: A Swedish example focusing on Children with defined Concentration difficulties such as ADHD, autism and Down´s Syndrome. J Hous and the Built Environ, 24, 47-66. doi: 10.1007/s10901-008-9129-6
Tufvesson, C. (2013, 30 jan). Den fysiska miljöns betydelse för inkludering: En skola för alla. Hämtad från http://www.youtube.com/watch?v=ZyR2xBpJ67g
UNICEF (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wishart, J. (2005). Children with Down´s syndrome. I A. Lewis & B. Norwich (Red.), Special teaching for special Children?: a pedagogies for inclusion (ss.81-95). Maidenhead: Open University Press. Vygotskij, L. (1999a). Problem i undervisningen och den intellektuella utvecklingen i skolåldern. I G.
Lindqvist (Red.), Vygotskij och skolan: Texter ur LevVygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. (ss.259-277). Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L. (1999b). Psykologin och läraren: Lärararbetets psykologiska natur. I G. Lindqvist (Red.), Vygotskij och skolan: Texter ur LevVygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. (ss.233-247). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga1 Till föräldrar med barn i åk X vid Xskolan
I min utbildning till speciallärare kommer jag under den sista terminen att skriva ett examensarbete om elevers egna uppfattningar om den fysiska arbetsmiljön i skolan. Jag har fått tillåtelse av rektor och lärare att samla in data inför arbetet vid några tillfällen under vårterminen.
Jag är intresserad av att veta mer om hur barn själva beskriver sin arbetsmiljö och deras synpunkter på hur den kan utformas. Eleverna kommer att få ta mig med på en videofilmad rundtur i skolan. Jag kommer även att observera lektioner där era barn deltar och samtala med era barn. Samtalen kommer att spelas in så jag tydligt kan gå igenom vad som sägs. Jag kommer också be barnen rita bilder av eller fotografera skolmiljön enskilt och/eller i grupp. Det är frivilligt att delta i min studie och barn och föräldrar kan när som hels välja att dra sig ur utan att det medför något negativt för dem.
Data som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete. Ingen obehörig kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all insamlad data att förstöras. Alla namn på barn, lärare och skola kommer att bytas ut när studien publiceras.
Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid speciallärarutbildningen vid Karlstads universitet och finnas tillgänglig vid universitetets bibliotek.
För att kunna genomföra studien behöver jag tillåtelse från er att samtala med barnen och dokumentera arbetet med deras beskrivningar av arbetsmiljön i skolan. Alla barn kommer också att tillfrågas och får ge sitt eget samtycke till att delta.
Fyll i talongen och lämna tillbaka till skolan senast fredag 6 februari. Ingegerd Andersson, tel XX
Examensarbete om ”barns fysiska arbetsmiljö”.
Jag tillåter att mitt barn deltar i samtal och att arbetet med arbetsmiljön i skolan dokumenteras
Jag vill inte att mitt barn deltar i samtal eller att arbetet med arbetsmiljön i skolan dokumenteras
Barnets namn………
Vårdnadshavares underskrift
……… ………..