Slutsatserna ämnar att besvara syftet och undersökningsfrågorna för denna uppsats. Detta kapitel diskuterar även rekommendationer.
Syftet med denna uppsats är att studera hur IT-företag inom Karlstadregionen skräddarsytt agila metoder inom utveckling av mobila applikationer samt att identifiera övergripande problem inom området. Utifrån detta syfte har två undersökningsfrågor (U1 och U2) ställts, som besvaras utifrån analysen.
6.1. Besvarande av undersökningsfrågor
U1: Hur har de undersökta företagen skräddarsytt agila metoder för sin utveckling av mobila applikationer?
En metodportfölj används av utvecklarna vid val av lämplig metod för ett utvecklingsprojekt. Denna metodportfölj har konstaterats bestå av de agila metoderna Scrum och Kanban för intervjupersonerna i denna uppsats, vilket påverkar besvarandet av syftet att endast innebära dessa agila metoder. Flera modifieringskriterier har identifierats som kan påverka hur en agil metod väljs och skräddarsys till ett utvecklingsprojekt för mobila applikationer.
Utvecklingsgruppen, kunder, projekt och affärsmål är sådana kriterier. I regel skräddarsys inte hela den agila metoden i företagen, utan den skräddarsys utifrån projekt till projekt. Källor till modifieringskriterierna har enligt denna undersökning konstaterats vara
kundnöjdhetsundersökningar eller återkoppling samt tidigare projektuppgifter. Utöver dessa kriterier bör även utvecklingssammanhanget tas i beaktande, vilket i utveckling för mobila applikationer inkluderar applikationens omfattning, storlek och kritiska nivå. Även
förändringshastigheten är en viktig faktor samt hur utvecklingsgruppen vill arbeta i projektet. Organisationskulturen har dessutom en påverkan som bör beaktas, där kommunikationen är en viktig aspekt.
Vad gäller utvecklingsprocessen av mobila applikationer sker en analys med kunden för ett projekt, för att utreda vad resultatet ska vara av projektet. Enligt intervjupersonerna sker denna analys oftast i ett möte mellan projektledaren och kunden, medan en intervjuperson menar att mötet istället är mellan en designer, en arkitekt och kunden. Efter analysen görs en planering och en första design av applikationen, ofta vid samma tillfälle utifrån
intervjupersonernas svar. Denna planering kan ske i form av en workshop. Här kan den agila metoden stödja olika arbetsuppgifter, såsom skapandet av en projektplan. Den sista delen i utvecklingen av mobila applikationer som den här uppsatsen behandlar är färdigställandet av designen och utvecklingsstadiet. Oftast har en prototyp av applikationen skapats och godkänts av kunden för att säkerställa designen. Vad gäller utvecklingen finns en hel del verktyg som kan kombineras och den agila metoden kan skräddarsys till att använda verktygen som utvecklingsgruppen godkänner.
Följande exempel visar hur företagen har skräddarsytt agila metoder för utvecklingen av mobila applikationer:
Endast använda stå-upp-möten vid kritiska faser vid utvecklingen Ha en Kanban-vy för kunden och Scrum Master, samt en Scrum-vy för
utvecklingsgruppen
Använda två backloggar för projektet; en långsiktig och en för nuläget
Se till att en verksamhetskunnig och en tekniskt inriktad person är med från kundens sida för en mer tillförlitlig analys vid workshop
33 Det kan däremot konstateras, utifrån intervjupersonerna, att alla projekt är unika och de
principer och tekniker som tas utifrån de agila metoderna ofta beror på hur kunden samt utvecklingsgruppen vill att projektet ska genomföras.
U2: Vilka problem relaterar till deras införanden av agila metoder?
Det har konstaterats att agila metoder inte är komplexa att anta och att metoderna är effektiva enligt intervjupersonerna för denna uppsats. Däremot uppstår det ändå problem när de
använder den agila metoden i utveckling av mobila applikationer. Utifrån problemen som intervjupersonerna har nämnt kan olika typer av problem som uppstår i utvecklingsprojekt för mobila applikationer utläsas.
Några problem har en koppling med den agila metoden: För lite struktur i projektet
Kraven dokumenteras inte tillräckligt Planeringen tar lång tid
Förståelseproblem mellan utvecklingsgrupp och kund
Dessa problem relateras till den agila metoden eftersom den kan påverka att det blir för lite struktur i projektet eller att kraven inte dokumenteras tillräckligt. Det är däremot en
tolkningsfråga i vissa fall, eftersom en människa kan tolka en agil metod annorlunda än en annan människa. Vissa problem kommer ifrån den externa miljön då kunden inte förstår deras roll i projektet, är inte entydig i krav eller inte vet vad de vill ha från projektet. Resterande problem som identifieras i denna undersökning handlar mera om tekniska problem som att tekniken inte fungerar, krossplattformen stödjer inte alla funktioner eller begränsade resurser angående hårdvaruplattform i projektet. Flera av dessa problem bör lösas med mer
kommunikation angående arbetsätt både inom företaget och med kunden.
6.2. Rekommendationer
Rekommendationer utifrån denna uppsats är att utöka metodportföljen med flera lämpliga agila metoder för utveckling av mobila applikationer. Utifrån dessa metoder kan sedan metodfragment från en specifik metod eller från en kombination av metoder användas för ett specifikt utvecklingsprojekt. Utvecklingsgruppen bestämmer, med kundens godkännande, hur de vill arbeta. Ett effektivt sätt att utföra planeringen och designsteget har visat sig vara i form av workshop, vilket rekommenderas eftersom kunden får vara med och ge krav samt
återkoppling. Vid själva genomförandet av utvecklingen har användandet av projekttavla identifierats som ett användbart verktyg för att kontrollera projektet. Det viktigaste är att utvecklingsgruppen hittar ett arbetsätt som är effektivt och som alla gruppmedlemmar trivs med. Ännu en rekommendation är att beakta problem som att kunden inte känner till vad deras roll innebär eller inte vet vad de är ute efter. Dessa problem kan lösas med en diskussion och workshop tillsammans med kunden, där ansvar samt lösning noggrant bestäms.
För fortsatta studier rekommenderas att flera IT-företag studeras för att få en mer översikt över hur företagen skräddarsyr agila metoder inom utvecklingen av mobila applikationer. Andra påverkansfaktorer på den skräddarsydda agila metoden kan även tas i beaktande än vad denna uppsats har beskrivit. Det rekommenderas även att fortsatta studier täcker hela
utvecklingsprocessen för mobila applikationer, då denna uppsats har avgränsats till föreställnings- och lösningsfaserna.
Omnämnande
Jag vill ge ett tack till mina intervjupersoner som tackade ja till intervju och bidrog med svar på mina frågor. Stort tack även till min handledare Peter Bellström, som stöttat mig genom hela skrivprocessen och gett goda råd som hjälpt mig komma framåt i skrivandet. Marie-Therese Christiansson förtjänar även ett tack för sin konstruktiva kritik som utomstående läsare, vilket har varit till stor hjälp. Utan er skulle denna uppsats varit svårare att genomföra. Maiken Söderlund.
35
Källförteckning
Al-Baik, O. & Miller, J. (2015). The kanban approach, between agility and leanness: a systematic review. Empirical Software Engineering, 20(6), 1861-1897.
Beck, K., Beedle, M., van Bennekum, A., Cockburn, A., Cunningham, W., Fowler, M., Grenning, J., Highsmith, J., Hunt, A., Jeffries, R., Kern, J., Marick, B., Martin, R.C., Mellor, S., Schwaber, K., Sutherland, J. & Thomas,D. (2001). Manifest för Agil systemutveckling. http://agilemanifesto.org/iso/sv/ [2016-03-04]
Brhel, M., Meth, H., Maedche, A. & Werder, K. (2015). Exploring principles of user-centered agile software development: A literature review. Information and Software Technology, 61, 163-181. doi: 10.1016/j.infsof.2015.01.004
Brinkkemper, S. (1996). Method engineering: Engineering of information systems
development methods and tools. Information and Software Technology, 38(4), 275-280. doi: 10.1016/0950-5849(95)01059-9
Campanelli, A. & Parreiras, F. (2015). Agile methods tailoring – A systematic literature review. The Journal of Systems and Software, 110, 85-100. doi: 10.1016/j.jss.2015.08.035 Cockburn, A., Highsmith, J. & Boehm, B. (2001). Agile software development: the people factor. Computer, 34(11), 131-133. doi: 10.1109/2.963450
Conboy, K. and Fitzgerald, B. (2010). Method and developer characteristics for effective agile method tailoring: a study of XP expert opinion. ACM Transactions on Software Engineering
Methodology (TOSEM), 20 (1). doi: 10.1145/1767751.1767753
Dehlinger, J. & Dixon, J. (2011). Mobile Application Software Engineering: Challenges and
Research Directions. http://www.mobileseworkshop.org/papers/7_Dehlinger_Dixon.pdf
[2016-02-24]
Fitzgerald, B., Hartnett, G. & Conboy, K. (2006). Customising agile methods to software practices at Intel Shannon. European Journal of Information Systems, 15 (2), 200–213. doi: 10.1057/palgrave.ejis.3000605
Fitzgerald, B., Russo, N. & O'Kane, T. (2003). Software development method tailoring at Motorola. Communications of the ACM, 46(4), 64-70. doi: 10.1145/641205.641206 Flora, H. & Chande, Dr. S. (2013). A Review and Analysis on Mobile Application
Development Processes using Agile Methodologies. International Journal of Research In
Computer Science, 3(4), 8-18. doi: 10.7815/ijorcs.34.2013.068
Flora, H., Wang, X. & Chande, S. (2014a). Adopting and Agile approach for the Development of Mobile applications. International Journal of Computer Applications, 94(17), 43-50.
Flora, H., Wang, X. & Chande, S. (2014b). An Investigation into Mobile Application Development Processes: Challenges and Best Practices. International Journal of Modern
Education & Computer Science, 6(6), 1-9. doi: 10.5815/ijmecs.2014.06.01
Freeman, J. (2015). Common Problems Experienced When Adopting Agile Development. http://www.seguetech.com/blog/2015/08/05/Common-Problems-adopting-agile-development [2016-02-10]
Ghani, I., Bello, M. & Bagiwa. I. (2015). Survey-based Analysis of Agile Adoption on Performances of IT Organizations. Journal of Korean Society for Internet Information, 16(5), 87-92.
36 Holcombe, M. (2008). Running an Agile Software Development Project [Elektronisk]. New Jersey, Hoboken: Wiley.
Ikonen, M., Kettunen, P., Oza, N. & Abrahamsson, P. (2010). Exploring the Sources of Waste in Kanban Software Development Projects. 36th EUROMICRO Conference on Software
Engineering & Advanced Applications, 376-381. doi: 10.1109/SEAA.2010.40
Jansson, T. (2015). Agila projektledningsmetoder och motivation. Diss. Karlstad: Karlstads universitet.
Karlstads universitet (2015). IT-samhället behöver välutbildade människor. https://www.kau.se/it [2016-05-06]
Kruchten, P. (2009). The Context of Software Development.
http://philippe.kruchten.com/2009/07/22/the-context-of-software-development/ [2016-03-25] Lindstrom, L. & Jeffries, R. (2004). Extreme programming and agile software development methodologies. Information Systems Management, 21(3), 41-52.
McManus, J. (2003). Team agility. Computer Bulletin, 45(5), 26-27. doi: 10.1093/combul/45.5.26
Moczar, L. (2013). Why Agile Isn't Working: Bringing Common Sense to Agile Principles. http://www.cio.com/article/2385322/agile-development/why-agile-isn-t-working--bringing-common-sense-to-agile-principles.html [2016-02-10]
O'Donnell, B. (2015). Understanding mobile app development challenges.
https://powermore.dell.com/business/understanding-mobile-app-development-challenges/ [2016-03-16]
Papatheocharous, E. & Andreou, A. (2014). Empirical evidence and state of practice of software agile teams. Journal of Software: Evolution and Process, 26(9), 855-866. doi: 10.1002/smr.1664
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Pham, A. & Pham, P. (2012). Scrum in Action: Agile Software Project Management and
Development [Elektronisk]. Boston: Course PTR.
Qumer, A. & Henderson-Sellers, B. (2007). An evaluation of the degree of agility in six agile methods and its applicability for method engineering. Information and Software Technology, 50(4), 280-295. doi: 10.1016/j.infsof.2007.02.002
Saldaña, J. (2011). Fundamentals of Qualitative Research [Elektronisk]. New York: Oxford University Press.
Vallon, R., Wenzel, L., Brüggemann, M. & Grechenig, T. (2015). An Agile and Lean Process Model for Mobile App Development: Case Study into Austrian Industry. Journal of Software, 10(11), 1245-1264.
Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
37