Syftet med studien var att undersöka hur jämställdheten, nyhetsvärderingen och gestaltningen av e-sporten såg ut i tre olika typer av medier.
Om vi börjar att titta på jämställdhet så var rapporteringen i linje med vad tidigare studier visat. Det är en ojämn fördelning mellan könen inom sportjournalistiken överlag och även i e-sporten och rapporteringen därifrån. Kvinnor får mycket mindre plats och var huvudperson i ungefär var tionde artikel. Frånvaron av kvinnor gör att mansdominansen cementeras. Enligt genussystemet så är det ett problem med att kvinnor som nyhetssubjekt är underrepresenterat. Kvinnors erfarenheter och perspektiv kommer i skymundan. Här kan e-sportsrapporteringen bli mer jämställd för att välkomna fler kvinnor in i sporten. Däremot fanns ingen tydlig skillnad hos de olika medierna.
Det finns en stor skillnad när det handlade om vilka som fick skriva artiklarna. Hos SVT som är ett public service-företag så var ungefär hälften kvinnor och hälften män, att jämföra med Aftonbladet och Dagens Nyheter där det var betydligt färre. En markant skillnad som går att förklara med att SVT har i uppgift att bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vilket de andra inte har.
Ett annat resultat var att kvinnor i mycket högre utsträckning skriver om just kvinnor och att män skriver nästan bara om män. Enligt en tidigare studie så förväntas kvinnor vara
intresserade av damidrott och det är därför kvinnor oftare får rapportera om kvinnor (Bjurner, 2015). Resultatet stödjer den tesen.
När det handlade om nyhetsvärdering och gestaltning så var det tydligt från redaktionerna att e-sporten kategoriseras som en sport. Nästan hälften (46 procent) av alla artiklar hamnade under sportkategorin och resten fördelades mellan flera olika kategorier med lägre
procentandel.
Olika huvudämnen togs i upp samband med artiklarna och när man skrev om e-sport så fanns det mycket olika saker att skriva om. Det som stack ut mest vad att man skrev om olika evenemang eller tävlingar som anordnades framförallt i Sverige. Helt enkelt planerade händelser som man inom sportjournalistik ofta rapporterar kring. Här liknar rapporteringen inom e-sport den traditionella sportrapporteringen. Det som däremot sticker ut lite för just e-sport var att Riksidrottsförbundet fick vara huvudämnet i många artiklar. Debatten kring om man skulle få bli medlem eller inte pågick under flera år och var något alla medier rapporterade om. Den kampen pågår än och att man inte får vara med på grund av anledningar som att det inte är tillräckligt fysiskt eller att det pågår våld i spelen är något andra sporter inte problem med. Det är ovanligt och kontroversiellt, ämnet uppfyller vissa nyhetskriterier och därför rapporterar man om det.
Ett annat nyhetskriterie som var mycket viktigt var geografisk och kulturell närhet. När det skrivs om e-sport så är det viktigt att det finns en koppling till Sverige. Det kunde handla om ett evenemang som anordnades i Sverige eller person från landet som presterade bra
någonstans ute i världen. Den svenska kopplingen är otroligt viktig för att det ska vara värt att skriva om e-sport och sett till att 82 procent av alla artiklar har något svenskt i blickfånget så
är det nästan ett krav för att det ska vara värt att publicera. Helt enkelt, för att publicera om e-sport så krävs det att många nyhetskriterier uppfylls. Då människor som redan är insatta inte håller till på medierna som är analyserade i studien så är deras uppgift istället att försöka bredda intresset för den publik som inte är insatt.
E-sport framställdes främst som sport/idrott i artiklarna. Nästan hälften (48 procent) av artiklarna och det beror till stor del på att det är sportjournalister som skriver artiklarna som publiceras under sportkategorin. Som vi tidigare såg så är det oftast där artiklarna hamnar och därför är det inte konstigt att e-sport skrivs om som en sport. E-sporten är organiserad på liknande vis som vanliga sporter som till exempel fotboll eller ishockey. Det finns
organiserade lag som deltar i olika serier, turneringar eller mästerskap vilket gör att det blir enkelt att skriva om e-sport på samma sätt som fotboll eller ishockey.
I många fall framställs e-sporten som en samhällsfråga. Detta går i linje med vad tidigare forskning visat. Man vill rapportera om det utifrån ett makroperspektiv vilket kan förklaras i att medierna har en viss målgrupp. Att diskussionen kring om e-sporten ska vara en sport eller inte drar till sig uppmärksamhet från de som redan är insatta och även dem som kanske inte har så bra koll. Det finns ett allmänintresse där och därför skrevs det mycket om det potentiella medlemskapet hos Riksidrottsförbundet och det i sin tur skapade en metadebatt kring ämnet där representanter från båda sidor fick komma till tals. Eftersom att ett förbund som ingår i Riksidrottsförbundet får ta del av skattepengar så är ytterligare en faktor som gör att det är viktigt att det skrivs om detta.
Det här ett nytt ämne för medierna att rapportera om och det finns få studier om hur det det rapporteras kring e-sport. Det är viktigt att detta breddas då det är växande bransch som är påväg att bli mycket stor i hela världen. Därför tycker jag att man ska fokusera på att titta på hur kvinnor porträtteras när de väl får uppmärksamhet. Klyftan finns där då det är en
mansdominerad bransch men för att klyftan ska bli mindre så måste kvinnorna känna sig välkomna. När det rapporterades om kvinnor i artiklarna jag läste så pratades det mycket om trakasserier och genussystemet som ett problem. Valensen var även negativ. Detta kan vara intressant att titta på mer djupgående med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Det är en
studie som välkomnas och förhoppningsvis kan en sådan ge en tydlig bild av hur kvinnor porträtteras inom e-sporten.
10. Referenser
Altheide, David L. & Snow, Robert P. (1979). Media logic. Beverly Hills: Sage Publications.
Asp, Kent. (1983). The Struggle for the Agenda. Party Agenda, Media Agenda, and Voter Agenda in the 1979 Swedish Election Campaign. Communication Research 10(3), 333-355.
Bjurner, Moa. (2015). “Det är så mycket män överallt”: En kvalitativ studie om kvinnliga
sportjournalister i en mansdominerad bransch. Umeå Universitetet.
England, Edmund, & Tuules, Johanna (1998). Vad blir en sportnyhet. Stockholms universitet.
Dagens Nyheter. (2019).
https://www.dn.se/
Dagens Nyheter. (2008). Om Dagens Nyheter.
Dearing, James W. & Rogers, Everett M. (1996). Agenda-Setting. Thousand Oaks: Sage Publications, 35.
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke. (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 129.
Entman, R.M. (1993). `Framing: towards clarification of a fractured paradigm, Journal of
Communication´, 43 (4) 51-58. I McQuail, Denis 2010. Mass Communication Theory. Sage Communication Ltd. S. 380.
Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson, Henrik. Towns, Ann. Wängnerud, Lena. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer, 198.
Ghersetti, Marina. (2000). Sensationella berättelser, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Univ. (JMG), Göteborg.
Global Media Monitoring Project. (2010). Who Makes the News? (Hämtad 2020-01-09)
http://cdn.agilitycms.com/who-makes-the-news/Imported/reports_2010/global/gmmp_global _report_en.pdf
Goffman, E. (1974). Frame Analysis: an Essay on the Organization of Experience. New horstiYork: Harper and Row. I McQuail, Denis 2010. Mass Communication Theory. Sage Communication Ltd. S. 380.
Gonzenbach W.J. William J. & Mcgavin, Lee. (1997). A Brief History of Time: A Methodological Analysis of Agenda Setting. S. 122-124.
Hadenius, Stig & Weibull, Lennart. (1990). Sensationsjournalistik eller nödvändig
granskning, Svensk informations mediecenter (SIM), Stockholm.
Hirdman, Yvonne. (1988). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift (3), S. 49-63.
Hvitfelt, Håkan. (1985): På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Stockholm: Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. S. 215-216.
Hvitfelt, Håkan. (1989). Nyheterna och verkligheten: byggstenar till en teori. Göteborg: Univ.Journalisthögskolan, 1989. 194. Rapport/ Göteborgs universitet, Journalisthögskolan, ISSN: 1100-3235; 1989:1.
Jönsson, Anna Maria & Strömbäck, Jesper. (2007). TV-journalistik i konkurrensens tid.
Nyhets- och samhällsprogram i svensk TV 1990-2004. Stockholm: Ekerlids.
Kulturdepartementet, Tillstånd för Sveriges Television AB att sända TV och sökbar text-tv Regeringsbeslut (2013-12-19)
https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/06/1f/061fc8d0-dfba-441c-9740-59639eafbe29/
sandningstillstand_2014_-_2019.pdf
Lippman, Walter. (2017). Public Opinion. New York: Free Press. 24-26. I Strömbäck, Jesper. (2014). Makt, medier och samhälle. Studentlitteratur AB, Lund. S. 99-100.
McCombs and Shaw. (1993). The evolution of agenda-setting theory: 25 years in the marketplace of ideas, Journal of Communication, 43 (2): S. 58-66.
McCombs, Maxwell. (2006). Makten över dagordningen. Om medierna, politiken och
opinionsbildningen. Stockholm: SNS. S. 98-99
Nationalencyklopedin, Public service
https://www-ne-se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/public-service
(2020-01-09)
Nationalencyklopedin, Genussystem.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genussystem (Hämtad 2019-11-19)
Nilsson, Daniel. (2012). Forskare: ”Idrotten är inte jämställd”. Bohuslänningen.
http://www.bohuslaningen.se/sport/forskare-idrotten-är-inte-jämställd-1.2439212 (Hämtad
2020-01-07)
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper. (2005). Hot på agendan. En analys av nyhetsförmedling om
Orvesto internet
https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/rackviddsmatningar/orvesto-internet
(Hämtad 2020-01-09)
Persson, Thomas. (2019). E-sportens historia i tryckt press 2010–2019. Högskolan i Gävle.
Rutegård, Mathias. (2017). ”Kvinnor får inte samma plats i media”. Uppsala Nya Tidning.
http://www.unt.se/sport/kvinnor-far-inte-samma-plats-i-media-4687744.aspx(Hämtad
2020-01-07)
Shehata, A. Medierna och makten över publiken. I Nord, L. & Strömbäck, J. (red.) (2012).
Medierna och demokratin. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 317-338.
Scheufele, D.A. (1999). `Framing as a theory of media effects´, Journal of Communication, 49 (1): 103-122.
Shoemaker, Pamela J. & Reese, Stephen D. (2014). Mediating the Message in the 21st
Century. A Media Sociology Perspective. New York: Longman.
Statens Medieråd. (2019). Kvinnor och män i medier (Hämtad 2019-11-19)
https://www.statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier. 425.html
Strömbäck, Jesper. (2014). Makt, medier och samhälle. Studentlitteratur AB, Lund.
Svenska E-sportföreningen. (u.å). Vad är e-sport? (Hämtad 2020-01-09)
https://www.sesf.se/vad-ar-e-sport
SVT, SVT:s historia. (Hämtad 2019-11-20)
Associates.
Weibull, Lennart, Wadbring, Ingela. (2014). Massmedier. Nya villkor för press, radio och tv i
det digitala medielandskapet. Ekerlids förlag.
Zhu, Jian-Hua & Boroson, William. (1997). Susceptibility to Agenda Setting: A
Cross-Sectional and Longitudinal Analysis of Individual Differences. I Strömbäck, Jesper. (2014). Makt, medier och samhälle. Studentlitteratur AB, Lund. S. 106.