Under senare tid har allt fler studier påpekat att de flesta företag inte växer alls, utan att tillväxten istället är koncentrerad till ett fåtal så kallade snabbväxande företag. Man kan också spekulera i att förekomsten av snabbväxande företag speglar en underliggande ekonomisk dynamik som leder till snabb strukturomvandling. Detta har också lett till ett ökat intresse för dessa företag. Kan vi genom att närmare studera dessa företag få information om hur den ekonomiska politiken kan utformas för att få fler snabbväxare?
Ett problem med de tidigare studierna är att det inte finns någon enhetlig definition av snabbväxande företag och att det är svårt att på förhand veta hur valet av definition påverkar de resultat som presenteras. Syftet med denna rapport har varit att göra en genomgång av befintliga mått och definitioner av snabbväxande företag som har använts i tidigare empiriska studier.
Resultaten från undersökningen indikerar att det inte finns något självklart val av vilken definition av snabbväxare som ska användas. Alla definitionerna har sina olika fördelar och nackdelar. Det mest använda måttet i tidigare studier är att definiera snabbväxarna som en viss andel med snabbast tillväxt i antal anställda under en 3-års period. Vid internationella jämförelser har dock de flesta studier använt sig av OECDs definition av snabbväxande företag. Denna definition grundar sig på att antalet anställda för en snabbväxare ska ha växt med minst 20 procent per år under 3 år och att antalet anställda vid mätperiodens början ska vara minst tio.
Resultaten från vår empiriska undersökning indikerar att ett problem med de flesta definitioner (förutom förändring i absolut antal sysselsatta) är att de inte kan ta hänsyn till de företag som har noll anställda vid mätperiodens början. Under perioden 2005-2008 visade det sig att dessa företag skapade 55 042 jobb, vilket motsvarade 13 procent av alla bruttojobb som skapades under denna period och närmare en tredjedel av nettojobben. De allra flesta definitionerna inkluderar således inte en viktig del av företagsdynamiken.
OECD-måttet, som inte inkluderar företag med färre än tio anställda, är än mer problematiskt. Denna restriktion innebar att 459 029 företag exkluderas från undersökningen, vilket motsvarade cirka 95 procent av alla företagen i undersökningen. I dessa företag skapades 172 010 jobb, vilket är ekvivalent med 39,5 procent av alla jobb som skapades i ekonomin. Detta innebär att en mycket stor del av dynamiken inom näringslivet inte kan analyseras med detta mått.
Den empiriska undersökningen visade också att det är av stor vikt vid vilken tillväxtandel som företag karakteriseras som en snabbväxare. Detta illustrerades tydligt när vi studerade snabbväxarna mätt i termer av absolut sysselsättning. För överlevande företag med minst en anställd 2005 står de 10 procent snabbaste växande företagen i ekonomin för 89 procent av alla jobb som skapades under den studerade tidsperioden. Det sista företaget som inkluderas i denna definition (det marginella bidraget) kommer endast att ha växt med tre personer under en 3-års period. Om syftet är att studera snabbväxande företag kommer således en studie som baseras på de 10 procent snabbaste växande företagen att inkludera företag som växer marginellt, vilket innebär att en sådan definition bör undvikas.
Resultaten som presenteras i rapporten leder också till att det så kallade Birch-indexet och Zoltan Acs definition ”High-Impact Firms” kan ifrågasättas. Birch-indexet har utvecklat i syfte att kompensera för sannolikheten att små företag har högre variation i
sysselsättningstillväxten än stora företag, vilket innebär att procentuella mått på snabbväxare kommer att gynna små företag medan absoluta tillväxttal kommer att gynna stora företag. Resultaten visar dock att Birch-indexet de facto inte jämnar ut skillnaderna mellan procentuell och absolut tillväxt. Sett som ett mått på sysselsättningstillväxt fångar Birch-indexet primärt företag vars absoluta sysselsättningstillväxt är stor och därför framförallt större företag. Frågan är därmed varför man istället inte använder sig av den absoluta förändringen i antal anställda? Vi anser att indexets relevans för att definiera snabbväxande företag därför bör ifrågasättas. Resultaten i rapporten visar också att Acs
”High-Impact Firms” kommer att inkludera företag som har en negativ sysselsättningsutveckling. Om målvariabeln är sysselsättningsförändringen i företagen ska således denna definition på snabbväxare användas med försiktighet.
Ett problem som uppmärksammades i rapporten är att alla de studerade definitionerna har olika problem när internationella jämförelser av snabbväxande företag ska genomföras.
Andelsmåtten kommer till exempel att inkludera företag med skilda tillväxttal över tid.
Nollföretagen kommer inte att inkluderas i de flesta definitioner och betydelsen av dessa företag kan mycket troligt skilja sig åt mellan olika länder. OECD-definitionerna inkluderar inte de mindre företagen, vilket försvårar jämförelser mellan länder som skiljer sig åt med avseende på företagens storleksfördelning och var de nya arbetena skapas. Detta är speciellt problematiskt eftersom rapporten visade att OECD-definitionen är det mest använda måttet vid internationella jämförelser.
En fråga är således om det finns något alternativt mått för att öka graden av precision i de internationella jämförelserna. En möjlighet skulle vara att använda ett statistiskt mått som grundar sig på tillväxtfördelningen. De snabbväxande företagen skulle till exempel kunna identifieras som extrema observationer, det vill säga ett företag identifieras som en snabbväxare om dess tillväxt är tre standardavvikelser större än medelvärdet för alla företag som inkluderas i undersökningen. Detta skulle innebära att samma definition används i alla länder, att antalet snabbväxare skulle kunna variera över tid och att ingen godtycklig gräns för vad som ska räknas som en snabbväxare behöver fastställas.9 En grundläggande tanke med att studera snabbväxarna i ekonomin är att denna forskning ska kunna användas för att identifiera policy-åtgärder som kan leda till att antalet snabbväxare i ekonomin ökar. Denna typ av fokusering kan dock vara problematisk av flera skäl. För det första är det inte säkert att snabbväxarna är persistenta över tiden, det vill säga en observerad snabbväxare i period t behöver inte vara en snabbväxare i period t+1. Om det inte existerar någon samvariation över tiden, eller om det till och med är så att snabb tillväxt följs av negativ tillväxt, är det inte säkert att studier av snabbväxare i en viss tidpunkt kan generera insikter om hur den ekonomiska politiken ska utformas för att stimulera uppkomsten av fler snabbväxande företag. Det föreligger således ett behov att komplettera de många statiska analyserna med studier som fokuserar på dynamiken hos snabbväxare över tid. En intressant fråga är också om detta spelar någon roll, eller om den ekonomiska politiken ska inriktas på mer generella åtgärder för att förbättra incitamenten för att starta och expandera företag.
9 Ett visst mått av godtycke kommer dock även ett sådant mått att kunna kritiseras för. Ska till exempel en snabbväxare definieras som företag med en tillväxttakt på två eller tre
standardavvikelser över medelvärdet? Eller ska en annan definition användas? Detta val kommer att vara godtyckligt och studier som applicerar denna typ av statistiska mått bör därför
kompletteras med analyser av hur känsliga resultaten är för val av definition.
Ett annat möjligt problem är att snabbväxarna kan ha växt trots att det existerar olika typer av tillväxtbarriärer i ekonomin, vilket innebär att det utifrån dessa företag kan vara svårt (eller till och med missvisande) att identifiera vilka åtgärder som krävs för att förbättra företagsutvecklingen i ekonomin. Fler studier bör därför rikta sin uppmärksamhet mot de företag som inte växer eller växer marginellt. Skälet till detta är att gruppen av företag som inte växer eller växer marginellt är mycket större än antalet företag som kan klassificeras som riktiga snabbväxare. Många av dessa företag rapporterar också hög lönsamhet och har därmed de finansiella förutsättningarna för att växa, men avstår av någon anledning.
Bidraget till sysselsättningen kan därmed bli större om näringslivspolitiken kan få denna stora grupp av företag att nyanställa fler individer, snarare än att stimulera tillväxten hos de snabbväxande företagen. Det kan också vara värdefullt att studera om de snabbväxande företagen lyckats växa trots olika typer av tillväxthinder och hur mycket de skulle kunna öka sin tillväxt om dessa hinder togs bort eller reducerades. Man kan också då jämföra potentialen hos lönsamma företag som inte valt att växa med den (o)förlösta potentialen hos redan snabbväxande företag.
Referenser
Acs, Zoltan J. and Mueller, Pamela (2008), “Employment Effects of Business Dynamics:
Mice, Gazelles and Elephants.” Small Business Economics 30(1), 85–100.
Acs, Zoltan J., William Parsons and Spencer Tracy (2008), “High Impact Firms: Gazelles Revisited.” An Office of Advocacy Working Paper, U.S. Small Business
Administration.
Ahmad, Nadim (2006), “A Proposed Framework for Business Demographic Statistics.”
OECD Statistics Working Paper Series, STD/DOC(2006)3.
Anyadike-Danes, M. och Bonner, K. och Mason, C. och Hart, M. och (2009). ”The
Economic Impact of High-Growth Start-ups: understanding the challenge for policy in the UK.” 32nd ISBE Conference, Liverpool.
Autio, Erko, Arenius, Pia and Wallenius, Hannele (2000), “Economic Impact of Gazelle Firms in Finland.” Working Papers Series 2000:3, Helsinki University of Technology, Institute of Strategy and International Business.
Autio, Erkko and Acs, Zoltan (2007) "Individual and country-level determinants of growth aspiration in new ventures (interactive paper)," Frontiers of Entrepreneurship
Research: Vol. 27: Iss. 19, Article 2.
Baumol, William J. (1990), “Entrepreneurship: Productive, Unproductive, and Destructive.” Journal of Political Economy 98(5), 893–921.
Biosca, Albert Bravo (2010), “Growth Dynamics Exploring business growth and contraction in Europe and the US.” NESTA Research report: November
Birch, David L. (1979). The Job Generation Process. MIT Program on Neighborhood and Regional Change, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, MA.
Birch, David L. and James Medoff (1994), “Gazelles.” In Lewis C. Solmon and Alec R.
Levenson, eds., Labor Markets, Employment Policy and Job Creation. Boulder and London: Westview Press, 159–167.
Birch, David L., Andrew Haggerty and William Parsons (1995), Who’s Creating Jobs?
Boston, MA: Cognetics Inc.
Bjuggren, Carl Magnus, Daunfeldt, Sven-Olov and Johansson, Dan (2010). "Ownership and High-Growth Firms." Working Paper No. 147.
Bolton J. E. (1971). Report of the committee of inquiry on small firms. Cmnd 4811, HMSO, London.
Brown, C., Hamilton, J. & Medoff, J. (1990). Employers Large and Small. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Brüderl, Josef and Preisendörfer, Peter (2000), “Fast-Growing Businesses: Empirical Evidence from a German Study.” International Journal of Sociology 30(3), 45–70.
Coad, Alex (2009). The Growth of Firms – A Survey of Theories and Empirical Evidence.
UK, Cheltenham:, Edward Elgar Publishing Limited.
Coad, Alex och Hölzl, Werner (2010). “Firm growth: empirical analysis.” Working paper for an entry in the Handbook on the Economics and Theory of the Firm (M. Dietrich and J. Krat, eds) UK, Cheltenham: Edward Elgar Publishing Limited.
Dahmén, E. (1950). Svensk industriell företagarverksamhet: kausalanalys av den industriella utvecklingen 1919–1939, volume I and II. IUI, Stockholm. Translated (volume I) by Leijonhufvud, A. (1970). Entrepreneurial Activity and the Development of Swedish Industry 1919–1939. Homewood IL: Richard D. Irwin Inc,
Daunfeldt, Sven-Olov, Elert, Niklas och Johansson, Dan (2010). "The Economic
Contribution of High-Growth Firms: Do Definitions Matter?" Working Paper No. 151.
Stockholm: Ratio.
Davis, S.J., Haltiwanger, J. & Schuh, S. (1996a). Job Creation and Destruction.
Cambridge, MA: MIT Press.
Davis, S.J., Haltiwanger, J. & Schuh, S. (1996b). Small Business and Job Creation:
Dissecting the Myth and Reassesing the Facts. Small Business Economics, 8(4), 297–
315.
Delmar, Frédéric, Per Davidsson and William B. Gartner (2003), “Arriving at the High-growth Firm.” Journal of Business Venturing 18(2), 189–216.
Delmar, F. and Wennberg, K. (2010) “Knowledge Intensive Entrepreneurship: The Birth, Growth and Demise of Entrepreneurial Firms.” UK, Cheltenham:, Edward Elgar Publishing Limited.
Deschryvere, Matthias (2008), “High Growth Firms and Job Creation in Finland.” The Research Institute of the Finnish Economy (ETLA), Discussion Papers No. 1144.
Falkenhall, Björn och Junkka, Fredrik (2009). Gasellföretag – kännetecken och utvecklingsmönster. Working Paper 2009:05. Östersund: Tillväxtanalys.
Fritsch, Michael and Weyh, Antje (2006), “How Large are the Direct Employment Effects of New Businesses? An Empirical Investigation for West Germany.” Small Business Economics 26(2–3): 245–260.
Galbraith, John K. (1956), American Capitalism: The Concept of Countervailing Power, Boston: Houghton Mifflin.
Galbraith, John K. (1967), The New Industrial State, London: Hamish Hamilton.
Halabisky, David, Dreessen, Erwin and Parsley, Chris (2006), “Growth in Firms in Canada, 1985–1999.” Journal of Small Business and Entrepreneurship 19(3), 255–
268.
Haltiwanger, J. & Krizan, C. J. (1999), Small Business and Job Creation in the United States: The Role of New and Young Businesses. In Z.J. Acs, (Ed.), Are Small Firms Important? Their Role and Impact (pp. 79-97). Boston and Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Henrekson, Magnus och Johansson, Dan (2010). "Gazelles as Job Creators – A Survey and Interpretation of the Evidence." Small Business Economics, 35(2): 227–244.
Hoffmann, Anders N. and Junge, Martin (2006). “Documenting Data on High-growth Firms and Entrepreneurs across 17 Countries.” FORA Working Paper, Copenhagen.
Industrial Economics and Management, the Royal Institute of Technology.
Johansson, D. (2001). The dynamics of firm and industry growth: The Swedish Computing and Communications Industry. Doctoral dissertation in economics, Department of Industrial Economics and Management, the Royal Institute of Technology.
Kirchhoff, Bruce A. (1994), Entrepreneurship and Dynamic Capitalism. Westport, CT.:
Praeger.
Kirchhoff, B.A. & Greene, P.G. (1998). Understanding the Theoretical and Empirical Content of Critiques of U.S. Job Creation Research. Small Business Economics, 10(2), 153–169.
Littunen, Hannu and Timo Tohmo (2003), “The High Growth in New Metal-Based Manufacturing and Business Service Firms in Finland.” Small Business Economics 21(2), 187–200.
López-García, Paloma and Puente, Sergio (2010). ”What makes a high-growth firm?a probit analysis using spanish firm-level data. ” Documentos de trabajo del Banco de España, ISSN 0213-2710, Nº 20, 2009 , págs. 9-39.
Morena, Ana M. and Casillas, José C. (2007), “High-Growth SMEs versus Non-High-Growth SMEs: A Discriminant Analysis.” Entrepreneurship and Regional Development 19(1), 69–88.
Picot, Garnett and Dupuy, Richard (1998), “Job Creation by Company Size Class: The Magnitude, Concentration and Persistence of Job Gains and Losses in Canada.” Small Business Economics 10(2), 117–139.
Storey, David J. (1994), Understanding the Small Business Sector. London: Routledge.
Schumpeter, Joseph A. (1934/[1911]), The Theory of Economic Development. New Brunswick and London: Transaction Publishers.
Schumpeter, Joseph. A. (1942). Capitalism, Socialism and Democracy. New York: Harper
& Row.
Schreyer, Paul (2000), “High-Growth Firms and Employment.” OECD Science, Technology and Industry Working Papers, 2000/3.
Stangler, D.(2010), ”High-growth firms and the future of the American economy.”
Kauffman Foundation Research Series: Firm Formation and Economic Growth (March).
Teruel, M. and de Wit, G. (2011), “Determinants of high-growth firms.” Scales Research Reports, EIM Business and Policy Research, January
.Tschoegl, A.E. (1983), “Size, growth, and transnationality among the world's largest banks.” The Journal of Business 56(2), 187-201.
van Praag, C. Mirjam and Peter H. Versloot (2008), “The Economic Benefits and Costs of Entrepreneurship: A Review of the Research.” Foundations and Trends in
Entrepreneurship 4(2), 65–154.
Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och ana-lyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda. Huvud-kontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, Bryssel, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington.
Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser och därigenom medverkar vi till:
• stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag
• utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling
Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i regle-ringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska:
• arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik
• genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder
• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning
• svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser
Om Working paper/PM-serien: Exempel på publikationer i serien är me-todresonemang, delrapporter och underlagsrapporter.
Övriga serier:
Rapportserien – Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer.
Statistikserien – löpande statistikproduktion.
Svar Direkt – uppdrag som ska redovisas med kort varsel.