• Av anställda på företaget upplevde majoriteten sin sociala arbetsmiljö som bra. • Strax över hälften av anställda skattade sin hälsa som bra.
• Ett samband fanns mellan upplevd social arbetsmiljö och självskattad hälsa på säkerhetsföretaget. Anställda som upplever en dålig social arbetsmiljö har 3,3 gånger så höga odds att uppleva sin hälsa som dålig än gruppen som upplever en bra social arbetsmiljö.
41
REFERENSLISTA
Abrahamsson, K., Bradley, G., Brytting, T., Eriksson, T., Forslin, J., Miller, M., Söderlund, B., & Trollestad, C. (2003). Friskfaktorer i arbetslivet. Stockholm: Prevent.
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Albin, M., Gustavsson, P., Kjellberg, K., & Theorell, T. (2017). Arbetsmiljö och jämlik hälsa –
Underlagsrapport. Stockholm: Kommissionen för jämlik hälsa.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Arbetsmiljöverket. (2011). Företagshälsovården behövs för jobbet. Stockholm:
Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2012). Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2015a). Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2015b). Arbetsmiljön 2015. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket. (2016a). Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga
pusselbitar i en god arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2016b). Arbetsorsakade besvär 2016. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket. (2016c). Frågor och svar om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Hämtad 2018-04-12, från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa- stress-hot-och-vald/fragor-och-svar-om-organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/
Arbetsmiljöverket. (2016d). Arbetsmiljölagen – med kommentarer. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2017). Hälsa och säkerhet. Hämtad 2018-04-16, från
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/
Bringsén, Å., Andersson, I., & Ejlertsson G. (2009). Development and quality analysis of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS). Scandinavian Journal of Public Health,
37(1), 13-9. doi: 10.1177/1403494808098919
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber.
Cobb, S. (1976). Social support as a moderator of life stress. Psychomatic Medicine, 38(5), 300–314.
42
Cohen, S., & Wills, T. A. (1985). Stress, social support, and the buffering hypothesis.
Psychological Bulletin, 98(2), 310-357. doi:10.1037/0033-2909.98.2.310
Dahlgren, G., & Whitehead, M. (1991). Policies and Strategies to Promote Social Equity in
Health (Arbetsrapport 2007:14). Hämtad från Institutet för Framtidsstudier: https://core.ac.uk/download/pdf/6472456.pdf
Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl, S., & ∅rhede, E. (2000). User's guide for the QPSNordic: General Nordic Questionnaire
for Psychological and Social Factors at Work. Köpenhamn: København Nordic
Council of Ministers.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2:a uppl.). Lund. Studentlitteratur. Eriksson, M., Lindström, B., & Lilja, J. (2007). A sense of coherence and health.
Salutogenesis in a societal context: Åland, a special case? Journal of Epidemiol
Community Health, 61, 684–688. doi: 10.1136/jech.2006.047498
Finansdepartementet. (2016). Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet.
Folger, J. P., Poole, M. S., & Stutman, R. K. (1997). Working through conflict: Strategies for
Relationships, Groups and Organizations. Boston: Pearson.
Folkhälsomyndigheten. (2005). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Solna: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2018a). Folkhälsans utveckling: Årsrapport 2018. Solna: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2018b). Självskattat allmänt hälsotillstånd. Hämtad 2018-04-12, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-
statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/sjalvskattat-allmant-halsotillstand/
Glisson, C., & James, L. R. (2002). The cross‐level effects of culture and climate in human service teams. Journal of Organizational Behavior, 23(6), 767-794.
doi: 10.1002/job.162
Harris, P. R., & Harris, K. G. (1996). Managing effectively through teams. Team Performance
Management: An International Journal, 2(3), 23-36. doi:
10.1108/13527599610126247
Hochwälder, J. (2013). Negative Life Events and Mental Ill-Health Among Women: A Prospective Study of the Main, Moderating and Mediating Effect of Sense of Coherence. Journal Of Happiness Studies, 14(6), 1739-1750. doi: 10.1007/s10902- 012-9407-6
Janlert, U. (2012). Arbetslöshet och hälsa – en kunskapsöversikt. Kommissionen för ett
43
http://malmo.se/download/18.6e1be7ef13514d6cfcc800036206/UrbanJanlert_unde rlag.pdf
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, Productivity, and the
Reconstruction Of Working Life. New York: Basic Books.
Kivimäki, M., Sutinen, R., Elovainio, M., Vahtera, J., Räsänen, K., Töyry, S., Ferrie, J. E., & Firth-Cozens, J. (2001). Sickness absence in hospital physicians: 2 year follow up study on determinants. Occupational and Environmental Medicine, 58(6), 361-366. doi: 10.1136/oem.58.6.361
Lasalvia, A., Bonetto, C., Bertani, M., Bissoli, S., Cristofalo, D., Marrella, G., Ceccato, E., Cremonese, C., De Rossi, M., Lazzarotto, L., Marangon, V., Morandin, I., Zucchetto, M., Tansella, M., & Ruggeri, M. (2009). Influence of perceived organisational factors on job burnout: Survey of community mental health staff. The British Journal of
Psychiatry : The Journal of Mental Science, 195(6), 537-44. doi:
10.1192/bjp.bp.108.060871
Länsisalmi, H., & Kivimäki, M. (1999). Factors associated with innovative climate: What is the role of stress? Stress Medicine, 15(4), 203-213. doi: 10.1002
Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology (6:e uppl.). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Piirainen, H., Räsänen, K., & Kivimäki, M. (2003). Organizational Climate, Perceived Work-
Related Symptoms And Sickness Absence: A Population-Based Survey. Journal of
Occupational and Environmental Medicine, 45(2), 175-184. doi:
10.1097/01.jom.0000052957.59271.f4
Prevent. (2017). BAM: Handbok bättre arbetsmiljö (12:e uppl.). Stockholm: Prevent. Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bbe3/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1 d3e/mal-for-folkhalsan
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9 846/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Regeringskansliet. (2015). En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016–2020. Hämtad från
http://www.regeringen.se/48fbb1/contentassets/414e55ccaf03458fb6716bc7fedc24c 9/en-arbetsmiljostrategi-for-det-moderna-arbetslivet-skr.-20151680
Revicki, D. A., & May, H. J. (1989). Organizational Characteristics, Occupational Stress, and Mental Health in Nurses. Behavioral Medicine, 15(1), 30 36, doi:
44
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. SFS 1994:579. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SOU 2017:47. Nästa steg på vägen för en mer jämlik hälsa. Stockholm: Wolters Kluwer. Stansfeld, S. A., Rael, G. S., Head, J., Shipley, M., & Marmot, M. (1997). Social support and
psychiatric sickness absence: A prospective study of British civil servants. Psychological Medicine, 27(1), 35-48.
Stressforskningsinstitutet. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering av
aktuell forskning. Stockholm: Stressforskningsinstitutet.
Togari, T., & Y amazaki, Y. (2012). A causal relationship between sense of coherence and psycho-social work environment: From one-year follow-up data among Japanese young adult workers. Global Health Promotion, 19(1), 32-42. doi:
10.1177/1757975911429870
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waddel, G., & Burton, A. K. (2006). Is work good for your health and well-being? London: The Stationery Office.
Waldenström, K. (2007). Externally assessed psychosocial work characteristics : A
methodological approach to explore how work characteristics are created, related to self-reports and to mental illness (Doctoral thesis, Department of Public Health
Science Division of Occupational Medicine). Stockholm: Karolinska Institutet. Tillgänglig:
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/39223/thesis.pdf?sequenc e=1&isAllowed=y
WHO. (1948). Constitution of the World Health Organization. Genève: World Health Organization.
WHO. (1964). Declaration of Helsinki: World Medical Association Declaration of Helsinki. Genève: World Health Organization.
WHO. (1986). Ottawa Charter on Health Promotion. Genève: World Health Organization. WHO. (1991). Sundsvall Statement on Supportive Environments for Health. Genève: World
Health Organization.
WHO. (1998). Health Promotion Glossary. Genève: World Health Organization.
WHO. (2015). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. Genève: World Health Organization.
Wännström, I., Peterson, U., Åsberg, M., Nygren, Å., & Gustavsson, J. (2009). Psychometric properties of scales in the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic): Confirmatory factor analysis and prediction of
45
certified long‐term sickness absence. Scandinavian Journal of Psychology, 50(3), 231-244. doi: 10.1111/j.1467-9450.2008.00697.x
1
BILAGA A MISSIVBREV OCH ENKÄT
6
1
1
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00