Solbruket syftade till att bygga en kunskapsbas kring såväl tekniska som användar- relaterade möjligheter och utmaningar för nätanslutna batterilager inom svenska lantbruk med befintlig solel med målsättningen att stödja utformningen av systemlösningar, affärsmodeller och tjänster.
Från den tekniska utvärderingen kan konstateras att batterilagret fyller den tänkta funktionen genom att kapa effekttoppar och medföra en mindre ekonomisk vinst för pilotlantbruket. Styrning av batterilager är dock inte trivialt och kostnaden för såväl batteritekniken som styrning är idag betydande.
Från de användarrelaterade studierna, i form av intervjustudie på pilotlantbruket och enkätstudie bland en större grupp lantbrukare, kan ett antal huvudsakliga utmaningar för batteritekniken identifieras, såsom:
- Batteritekniken upplevs idag inte vara trygg, vilket skapar tveksamheter
gällande investeringar. För att tekniken ska få ett större genomslag behöver den bli mer förutsägbar vad gäller exempelvis livslängd och kostnader.
- Att batterilager kan motiveras ur miljösynpunkt är essentiellt för att motivera gruppen att investera. Särskilt ifrågasätts materialutvinningen och tillverkningen av moderna batterier.
- Affärsmodeller kring batterilager måste ta hänsyn till den önskan om
självständighet och oberoende som finns inom denna målgrupp. Leasingavtal och tredjepartsfinansiering upplevs inte som attraktiva affärsmodeller.
- Om batterilagret kan tillgodose behovet av reservkraft på lantbruket skulle det skapa ett stort mervärde för lantbrukare, särskilt bland lantbrukare med
djurhållning, och eventuellt även kunna motivera en något högre investeringskostnad.
- Att långtidslagra energi genom andra tekniska lösningar, snarare än
korttidslagring i batterier, upplevs skapa en större nytta både för det enskilda lantbruket och på samhällsnivå.
- Den som ska investera i ett batterilager behöver huvudsakligen praktiskt stöd i form av dimensionering och systemsimuleringar baserat på detaljer om det lokala energisystemet och de marknader som man verkar på.
Alla dessa utmaningar behöver batteritekniken kunna möta för att bli en attraktiv investering för lantbrukare med befintlig solel. Det är viktigt att beakta att batteritekniken inte upplevs som mogen, utan investeringen ses som ett väsentligt risktagande. Först när balans mellan teknikmognad och investeringskostnad uppstår är det rimligt att konsumenten kan ta ställning till olika affärsmodeller.
Publikationslista
Primära målgrupper för kommunikationen har dels varit jordbrukssektorn i form av lantbrukare, lantbruksorganisationer etc., dels utvecklare och leverantörer av produkter, system och tjänster relaterade till nätkopplade batterier och solelsystem. Samtlig
kommunikation har därför skett på svenska. Nedan listas ett urval av den skriftliga kommunikationen kring projektet.
Artikel i NyTeknik, webbupplagan 2017-08-31:
https://www.nyteknik.se/energi/lagring-av-solel-testas-i-lantbruket-6867921
Annonsartikel i Mittmedias annonsbilaga till tidningarna inom Hela Hälsingland, maj 2018. På initiativ av energi- och klimatrådgivarna i Hälsingland publicerades denna artikel innehållande information om Solbruket.
Projektbeskrivning RISE websida, ri.se:
https://www.ri.se/sv/solel-och-batterier-gor-nytta-i-lantbruket
Projektbeskrivning på Vattenfalls webisda, vattenfall.se:
https://www.vattenfall.se/fokus/trender-och-innovation/solbruket---solceller-och- batterilager-pa-mjolkgard/
Projektwebsida:
http://solartestbed.se/om-projekten/solbruket/
Artikel i tre av Hela Hälsinglands tidningar (Hudiksvalls Tidning, Ljusnana och Söderhamnskuriren), ” Här lagras energi från solen i batterier – gården med i unikt forskningsprojekt” 2018-08-30. Tillgänglig via: https://www.helahalsingland.se/kop- plus/har-lagras-energi-fran-solen-i-batterier-garden-med-i-unikt-forskningsprojekt#sign-up Folder ” Solbruket: Mjölkgården som blev ett forskningsprojekt med solceller och batterilager”, framtagen av Vattenfall till Öppet Hus-dagen.
Referenser
Brudermann, T., Reinsberger, K., Orthofer, A., Kislinger, M., & Posch, A. (2013). Photovoltaics in agriculture: A case study on decision making of farmers. Energy
Policy, 61, 96-103. doi: https://doi.org/10.1016/j.enpol.2013.06.081
Energikommissionen. (2017) Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2). Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Falemo, E. (2016) Informationsbehov och elsäkerhetskrav rörande små- och storskalig
energilagring av el (Dnr: 16EV600). Kristinehalm: Elsäkerhetsverket.
Fitzgerald, G., Mandel, J., Morris, J., & Touati, H. (2015). The Economics of Battery Energy Storage: How multi-use, customer-sited batteries deliver the most services and value to customers and the grid. Rocky Mountain Institute.
GAFE (Goda Affärer på Förnybar Energi), http://godaaffarerpafornybarenergi.se, senast besökt 2018-12-05
Hansson, M. (2016). Potentialen för lokala energilager i distributioinsnäten. Stockholm: Power Circle AB.
Hjalmarson, G. (2016). Regeringen främjar lagring av egenproducerad el. Regeringskansliet. Tillgänglig via:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/10/regeringen-framjar-lagring-av- egenproducerad-el/
Innovatum Teknikpark. (2013). Solcellsanläggningar för lantbruket. En förstudie om
intressenter, affärsmodeller, kvalité, säkerhet och underhåll. Trollhättan.
Kristoffersson, J., Norlander, N. (2018). Batterilager för offentliga och kommersiella
lokaler (Dnr: 2016-007355). Eskilstuna: Energimyndigheten.
Kvale, S., Brinkmann, S., 2009, Den kvalitativa forskningsintervjun – andra upplagan. Studentlitteratur, Lund.
Lingfors, D., Widén, J., Marklund, J., Boork, M., & Larsson, D. (2015). Photovoltaics in Swedish agriculture: Technical potential, grid integration and profitability.
In International Solar Energy Society, ISES Solar World Congress 2015, SWC 2015, 8-
12 November 2015 (pp. 259-267). International Solar Energy Society.
Luthander, R. (2018). Self-Consumption of Photovoltaic Electricity in Residential
Buildings (Doctoral dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis). Tillgänglig via:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1254956/FULLTEXT01.pdf
Luthander, R., Widén, J., Munkhammar, J., & Lingfors, D. (2016). Self-consumption enhancement and peak shaving of residential photovoltaics using storage and
curtailment. Energy, 112, 221-231.
Lönnermark, A. (2018). Brandsäker energilagring-Sammanställning av risker och forskningsbehov. RISE Rapport 2018:42.
Norberg, I., Pettersson, O., Gustavsson, A., Kovacs, P., Boork, M., Ollas, P., Widén, J, Lingfors, D., Marklund, J., Larsson, D., Ingman D. och Jältorp, H., ”Solel i Lantbruket - realiserbar potential och nya affärsmodeller,” Agriculture & Industry, Uppsala, 2015.
Nordling, A., Englund, R., & Hembjer, A. och Mannberg, A. 2015. Energilagring:
Teknik för lagring av el. Stockholm: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA).
Nordling, A. (2016) Sveriges framtida elnät: En delrapport (IVA-M 464). Stockholm: Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Nyholm, E., Goop, J., Odenberger, M., & Johnsson, F. (2016). Solar photovoltaic- battery systems in Swedish households–Self-consumption and self-sufficiency. Applied
energy, 183, 148-159.
Romare, M., & Dahllöf, L. (2017). The life cycle energy consumption and greenhouse
gas emissions from lithium-ion batteries (Rapportnummer C 243). Stockholm: IVL
Swedish Environmental Research Institute.
Trost, J., Hultåker, O., 2016, Enkätboken – femte upplagan, Studentlitteratur Lund
Widegren, K. (2016). Marknadsförutsättningar för elektriska batterilager–
principiella utgångspunkter och möjligheter (PM 2016-02-08). Eskilstuna:
Through our international collaboration programmes with academia, industry, and the public sector, we ensure the competitiveness of the Swedish business community on an international level and contribute to a sustainable society. Our 2,200 employees support and promote all manner of innovative processes, and our roughly 100 testbeds and demonstration facilities are instrumental in developing the future-proofing of products, technologies, and services. RISE Research Institutes of Sweden is fully owned by the Swedish state.
I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar vi till ett
konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE 2 200 medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. Vi erbjuder ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.
RISE Research Institutes of Sweden AB Box 857, 501 15 BORÅS
Telefon: 010-516 50 00
E-post: info@ri.se, Internet: www.ri.se
Energi och cirkulär ekonomi
RISE Rapport : 2019:31 ISBN: 978-91-88907-58-5