Slutsatser

Vi sammanfattar i detta kapitel det som vi anser är de viktigaste slutsatserna i vår studie. Det har framkommit för oss viktiga faktorer som vi presenterar utifrån olika aktörers resonemang och erfarenheter av specialpedagogisk handledning i de tre olika teman som vi arbetat med. En av dessa faktorer handlar om hur de olika aktörerna beskriver och resonerar kring

handledning som ett verktyg. Många som medverkat i intervjuerna beskriver detta som vad vi anser är likt en kopplingsstation med ett cirkulärt tänkande där insikt, förståelse och reflektion är viktiga verktyg i handledningssamtalet vilket ses som en möjlighet i arbetet med eleverna. Det skiljer sig dock en hel del mellan de intervjuade gällande synen på aktörernas roller och formen för samtalet. Flera av specialpedagogerna anser att det inte finns någon given uttalad roll och skriven form för samtalet. Andra anser sig själva vara en ledande aktör med kunskap utöver vad pedagogerna besitter likt vad majoriteten av pedagogerna tar för givet. Detta kan bli ett hinder i specialpedagogens handledningssamtal. Specialpedagogens roll blir därmed ifrågasatt och handledningssamtalet kan mista sin egentliga funktion. Det föreskrivande respektive det icke föreskrivande perspektivet är i dess verklighet otydliga på skolorna även om vi kan utläsa att det icke föreskrivande dominerar då många handledningssamtal handlar om en reflektionsprocess kring sin egen roll.

En annan viktig faktor som vi tar fasta på handlar om handledningssamtalets innehåll. Flera specialpedagoger anser att man på skolorna ser problem utifrån ett individperspektiv istället för att försöka se lösningar som är mer övergripande kring elevens skolsituation. Det blir många gånger ett hinder i åtgärder och i arbetsprocessen.

Våra specialpedagoger och pedagoger resonerar och beskriver det individuella respektive det kollektiva handledningssamtalet utifrån olika erfarenheter och känslor. Av den litteratur vi läst ser de kollektiva handledningssituationerna ut att föredras eftersom flera dimensioner mellan flera människor lyfter samtalen. Det intressanta för oss var att se hur de intervjuade beskrev handledningssituationen i det individuella och kollektiva forumet utifrån egna känslor kring bemötande och osäkerhet i yrket respektive det motsatta, alltså en erfarenhet som utgör en trygghet i det kollektiva. Då anses syftet med handledningssamtalet vara grupphandledning

40

med pedagoger som undervisar eleven medan flera känner att det inte alls är utvecklande eftersom de då får känslan av att göra fel då olika uttalanden görs i gruppen vilket i sin tur leder till en känsla att inte duga. Dessa uttalanden kommer från både specialpedagoger samt pedagoger och är en intressant faktor i studerandet kring specialpedagogisk handledning. Vi ser det som ytterligare ett hinder för att kunna utföra bra handledningssamtal i skolan.

41

Referenser

Ahlberg, A. (2007). Handledning för förändring? i Kroksmark, & Åberg, Handledning i pedagogiskt

arbete (ss. 242-268). Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, A. (2013). Att bygga broar. Stockholm: Liber.

Ahlefeld Nisser, D. (2009). Vad kommunikation vill säga. Stockholm: Stockholms universitet. Alila, S., Määtä, K., & Uusiautti, S. (2016). How Does Supervision Support Inclusive Teacherhood?

International Electronic Journal of Elementary Education, 351-362.

Backman , J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och reflektion. Karlstad: Karlstad universitet.

Clark, P. (2009). Reflecting on reflection in interprofesional education: implication for theory and practise . Journale of interprofesional care, 213-223.

Cole, B. (2005). Mission impossible? Special educational needs, inclusion and reconceptualization of the role of the SENCO in England and Wales. European Journal of Special Needs Education, 27-36.

Creswell, J. W. (2013). Qualitative inquiry and research design Choosing among five approaches. Thousand oaks: SAGE Publications.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2016). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Gjems, L. (2007). Meningsskapande handledning. i T. Kroksmark, & K. Åberg, Handledning i

pedagogiskt arbete (ss. 179-198). Lund: Studentlitteratur.

Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk

forskning, 136-142.

Handal, G. (2007). Handledaren-Guru eller kritisk vän. i T. Kroksmark, & K. Åberg, Handledning i

pedagogiskt arbete (ss. 19-31). Lund: Studentlitteratur.

Hägg, K., & Kuoppa, S.-M. (2007). Professionell handledning-med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur.

Kennedy, A. (2005). Models of Continuing Professional Development a framework for analysis.

Journal of In-service Education, 235-249.

Kroksmark, T., & Åberg, K. (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S., & Brinkmann , S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larrivee, B. (2000). Transforming Teaching Practice: Becoming the critically reflective teacher.

Reflective Practice, 293-307.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, ss. 16-35.

42

Lendahls Rosendahl, B., & Rönnerman, K. (2005). Handledning i mötet mellan högskola och skola. i S. Persson, & K. Rönnerman, Handledningens dilemma och möjligheter (ss. 20-28). Lund: Studentlitteratur.

Lendahls Rosendahl, B., & Rönnerman, K. (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk forskning, 35-51.

Mc Laughlin, M., & Talbert, J. (2008). Building School-Based Teacher Learning Communities Professional Strategies to improve Student Achivement. Teachers college press, ss. 35-45. Mollberger Hedqvist, G. (2006). Samtal för förståelse-Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal?

Stockholm: HLS Förlag.

Mårtensson Blom, K. (2006). Att ordsätta det ordlösa- en handledares dagbok. i B. Wrangsjö,

Utforska tillsammans, Handledande förhållningssätt (ss. 205-235). Smedjebacken: Mareld.

Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik-Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i

Sverige, 124-138.

Näslund, J. (1995). Handledning för yrkesverksamma. FOG-rapport nr 26.

Näslund, J. (2007). Socialpsykologiska aspekter-makt i handledning. i Å. K. Kroksmark T, Handledning i

pedagogiskt arbete (ss. 165-178). Lund: Studentlitteratur.

Persson, S., & Rönnerman, K. (2005). Handledningens dilemma och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Sahlin, B. (2005). Utmaning eftertanke. Stockholm: HLS förlag.

SFS 2007:638. (u.d.). Examensförordning för specialpedagoger. Stockholm.

Skagen, K. (2007). Ett tema av yttersta betydelse-Om handledning under senmodernismen. i T. Kroksmark, & K. Åberg, Handledning i pedagogiskt arbete (ss. 33-60). Lund: Studentlitteratur. Strain, P. S., & Joseph, G. E. (2004). Engaged Supervision to Support Recommended Practices for

Young Children with Challenging Behavior. Teachers collage press, 39-50.

Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning-Lärares tankar om specialpedagogisk

handledning. Åbo: Åbo akademi.

Tveiten, S. (2005). Evalution of the concept of supervision related to public health nurses in Norway.

Journal of Nursing management , 13-21.

Tveiten, S. (2014). Yrkesmässig handledning. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Wächter, A. (2001). Samtal pågår. Lund: Studentlitteratur.

Åberg, K. (2007). Handledda lärargrupper för vad och vem? i T. Kroksmark, & K. Åberg, Handledning i

pedagogiskt syfte (ss. 77-97). Lund: Studentlitteratur.

Åberg, K. (2009). Anledning till handledning. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Åsén Nordström, E. (2014). Pedagogisk handledning i tanke och handling- en studie av handledares

43

Bilaga 1

En förfrågan om deltagande i en studie

Denna inbjudan riktar sig till specialpedagoger som arbetar

med handledning och pedagoger som deltagit i handledning

med specialpedagog.

Vi är två blivande specialpedagoger som läser vår sista termin vid Mälardalens högskola. Under våren 2017 planerar vi att genomföra vårt examensarbete som har som syfte att studera olika aktörers resonemang och erfarenheter av specialpedagogisk handledning. Vi söker därför specialpedagoger som arbetar med handledning och pedagoger i skolan som tagit del av handledning med specialpedagog, antingen enskilt eller i grupp.

Vi kommer att göra en kvalitativ studie med fokus på intervjuer och undrar därför om vi kan få intervjua dig?

Varje intervju beräknas ta c:a 40-60 minuter. Tid och plats för en intervju kan vi tillsammans komma överens om. Vi ser gärna att intervjun spelas in, det för att underlätta senare

transkribering och att vårt fokus under samtalet kan läggas på innehållet.

Vetenskapsrådets etiska regler för uppsatsskrivande och forskning kommer att beaktas i studien. Det innebär att ditt deltagande ska bygga på att du har fått information om studiens syfte. Det ska vara frivilligt att delta och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att behöva ge förklaring till detta. Konfidentialitet ska gälla, det innebär att all information anonymiseras så att det inte framgår vem som deltagit eller till exempel skolans namn. Intervjuerna ska endast användas för vår studie. Inspelningarna kommer att förstöras när studien blivit godkänd. En återkoppling av resultat till de deltagande ser vi som önskvärt.

Vi hoppas att detta mail väcker intresse för vår studie. Din medverkan skulle vara till stor hjälp. Vi avser att genomföra intervjuerna under februari-mars 2017.

Tack på förhand! Camilla och Monika

Monika Wahlund

Camilla Sundström

Du kan också kontakta vår handledare under uppsatsskrivandet:

Gunnlaugur Magnusson, gunnlaugur.magnusson@mdh.se UKK, Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation,

Bilaga 2

Intervjufrågor

1.Vad är handledning för dig?

2. Har du haft handledning i grupp eller enskilt?

3.Vilka förväntningar har du på handledarsamtalet?

4. Vilka hinder/ möjligheter finns för handledning?

5.Vilken sätter agendan för handledarsamtalet?

6. Vilka ämnen behandlas i samtalen?