Denna uppsats har syftat till att empiriskt analysera det långsiktiga och kortsiktiga förhållandet, samt Granger-kausaliteten, mellan stålkonsumtionen i Kina och dess ekonomiska utveckling. Eftersom resultaten från tidigare studier angående kointegration mellan metallkonsumtion och ekonomisk utveckling är blandade så var valet av land för studien baserad på att det är intressant att studera ett land med en hög stålkonsumtion och snabb ekonomisk tillväxt.
Den årliga datan över Kinas stålkonsumtion och BNP för perioden 1970 och 2011 har analyserats med hjälp av tre olika ekonometriska test. Genom Augmented Dickey-Fuller test har det funnits att både stålkonsumtionen och den ekonomiska utvecklingen i Kina är icke-stationära tidsserier som är integrerade av första ordningen, I(1). Resultatet från Engle-Granger metoden har indikerat att samtliga tidsserier är kointegrerade, dvs. det råder ett långsiktigt jämviktsförhållande mellan dem. Dessutom med hjälp av Granger-kausalitet test har det bestämts att kausalsambandet mellan tidsserierna är enkelriktat och går från den ekonomiska utvecklingen till stålkonsumtionen. Detta betyder att det är den snabba tillväxten i Kinas BNP som har bidragit till att den kinesiska stålkonsumtionen stiger så kraftigt. Stålkonsumtionen har däremot ingen effekt på den ekonomiska utvecklingen. Detta stämmer överens med Tilton (1990) som hävdar att metallefterfrågan beror på den allmänna ekonomiska situationen. Studien har även fastställt att en enprocentig ökning av BNP föregående år medför en ökning av stålkonsumtionen på 0,57 procent nästkommande år, och en kortsiktig avvikelse från den långsiktiga jämvikten i föregående år korrigeras med 22,3 procent nästkommande år.
Trots att den kinesiska ekonomin växer så kraftigt har Kina fortfarande långt kvar innan miljontals kineser har lyfts ur fattigdom. Enligt Dagens Industri (2013) skruvar många ekonomer ner framtidsutsikter för den ekonomiska tillväxten i Kina. Det förväntas att
tillväxten i BNP kommer att minska från 8 procent till 7,8 procent under 2013. Utifrån denna information och de resultat som denna studie har kommit fram kan tillväxten i stålkonsumtionen också förväntas minska, vilket är viktigt för stålproducenter och även järnmalmsproducenter att känna till då de planerar sin produktion.
Det skulle vara intressant att undersöka med samma tillvägagångssätt som i den här studien hur Kinas konsumtion av andra industrimetaller (såsom koppar, aluminium, bly och zink) förhåller sig till den ekonomiska utvecklingen. Även skulle man kunna genomföra en likadan studie för andra länder. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att samla in en mer tillförlitlig data över stålkonsumtionen och därefter genomföra samma test som i denna undersökning och sedan jämföra hur de resultaten skiljer sig gentemot denna studie.
REFERENSLISTA
Cameron, R. & L. Neal. (2003). A Concise Economic History of the World: From
Paleolithic Times to the Present. 4th ed. New York: Oxford University Press.
Dagens Industri. (2013). Ekonomer mer deppiga om Kina. 14 maj 2013.
Dickey, D. A., D. W. Jansen & D. L. Thornton. (1994). A Primer on Cointegration with an Application to Money and Income, in Rao, B. B. (ed.), Cointegration for the Applied
Economist. St. Martin´s Press, Inc.
Enders, W. (2010). Applied Econometric Time Series. Wiley.
Focacci, A. (2007). Empirical relationship between total consumption-GDP ratio and per capita income for different metals: The case of Brazil, China and India.
International Journal of Social Economics, 34, Iss: 9, s. 612 – 636.
Ghosh. S. (2006). Steel consumption and economic growth: Evidence from India.
Resources Policy, vol. 31, s. 7-11.
Glynn, J., N. Perera & R. Verma. (2007). Unit Root Tests and Structural Breaks: A Survey with Applications. Revista de Métodos Cuantitativos para la Economía y la
Empresa, vol. 3, s. 63-79.
Granger, C. W. J. (1969). Investigating causal relations by econometric models and cross-spectral methods. Econometrica, vol. 37, no. 3, s. 424–438.
Granger, C.W. J & P. Newbold. (1974). Spurious regressions in econometrics. Journal
of Econometrics, vol. 2, s. 111-120.
Guzmán, J., T. Nishiyama & J. E. Tilton. (2005). Trends in the intensity of copper use in Japan since 1960. Resource Policy, vol. 30, no. 1, s. 21-27.
HCM - Handelsbanken Capital Markets (2013). Basmetaller. Tillväxtekonomier driver
boomen på metallmarknaderna. Tillgänglig på Internet:
http://research.handelsbanken.se/fi-fx-credits-commodities/All-publications/publication/19491/basmetaller (2013-03-15).
Holden, D. & R. Perman. (1994). Unit Roots and Cointegration for the Economist, in in Rao, B. B. (ed.), Cointegration for the Applied Economist. St. Martin´s Press, Inc.
Huh, K.-S. (2011). Steel consumption and economic growth in Korea: Long-term and short-term evidence. Resources Policy, vol. 36, s.107-113.
IISI - International Iron and Steel Institute. (n.d.). FAQ About Steel. www.worldsteel.org/faq/about-steel.html (2013-02-14).
IISI - International Iron and Steel Institute. (olika år). World Apparent Steel Consumption 1970-1979, 1975-1984, 1985-1994, 1995-2004, 2002-2011. Brussels. Jaunky, V. C. (2012). Is there a material Kuznets curve for aluminium? Evidence from rich countries. Resources Policy, vol. 37, s. 296-307.
Jernkontoret – Den svenska stålindustrins branschorganisation. (2000). Järn- och
stålframställning: Historia Grundläggande metallurgi. Stockholm.
Kina. (2013a). Landguiden: Länder i fickformat Online. Utrikespolitiska Institutet. Tillgänglig på Internet: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/Utrikeshandel (2013-04-20).
Kina. (2013b). Landguiden: Länder i fickformat Online. Utrikespolitiska Institutet. Tillgänglig på Internet: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/Befolkning-Sprak (2013-04-20).
Kinnman, S. (2008). Kinas handelsutveckling med världen och Sverige.
Kommerskollegium. Tillgänglig på Internet:
http://www.kommers.se/upload/Analysarkiv/Press/Pressmaterial/Rapport%20Kinas%20 handelsutveckling%20med%20v%C3%A4rlden%20och%20Sverige.pdf (2013-04-29). Labson, B. S. & P. L. Crompton. (1993). Common Trends in Economic Activity and Metals Demand: Cointegration and Intensity of Use Debate. Journal of Environmental
Economics and Management, vol. 25, s. 147-161.
Larsson, J. (2005). Kina utmanar - fackliga och industriella perspektiv. Metalls utredningsavdelning. Stockholm.
Maddala, G. S. (1992). Introduction to Econometrics, 2nd ed., New York: McMillan. Maddala, G. S. & I.-M. Kim. (1998). Unit Roots, Cointegration, and Structural Change. Cambridge University Press, Cambridge.
NE - National encyclopedia. (2013). http://www.ne.se/kina/näringsliv (2013-05-15). Radetzki, M. & J. E. Tilton. (1990). Conceptual and Methodological Issue, in Tilton, J. E. (ed.), World Metal demand: Trends and Prospects. Resource for the Future, Washington, D.C.
SGU 2002:4 - Sveriges geologiska undersökning. Mineralmarknaden, Tema: Stål. Uppsala.
Tilton, J. E. (1990). World Metal Demand: Trends and Prospects. Resources for the Future, Washington, D.C.
UN – United Nations. (2012). GDP, at constant 2005 prices (US dollars). http://unstats.un.org/unsd/snaama/selbasicFast.asp (2013-03-28).
Wårell, L. & A. Olsson. (2009). Trends and Developments in the Intensity of Steel Use:
An Econometric Analysis. Tillgänglig på Internet:
BILAGOR
Bilaga 1. ADF – test på tidsseriernas nivåvärden