UNDERSÖKN ING EN IN LED DE S MED följande frågeställning: Vilka skillnader finns mellan de danska och svenska utlokaliseringsreformerna, med avseende på hur dessa reformer motiveras och utformas? Denna fråga kan besvaras med följande sammanfattning av diskussionen ovan. De studerade utlokaliserings-programmen, det svenska som började beredas under 2004 och det danska som presenterades under 2015, uppvisar markanta skillnader. Det danska programmet motiverades med fler argument än det svenska programmet, omfattade en avsevärt större andel av hela myndigheter, och utlokaliseringarna skedde till en vidare spridning av destinationsorter i landet. Dessutom finns tecken på att parts-hanteringen kan ha skett på ett exkluderande sätt i det danska programmet, vilket också är en skillnad programmen emellan, då det svenska programmet var tydligt inkluderande av externa parter. Dessa skillnader kan dels förklaras med en spårbundenhet som påverkat hur de respektive programmen utformats, och dels med de institutionella förutsättningar som råder i de bägge länderna och programmens respektive interna logik.
De likheter som uppvisats kan förklaras med mimetisk isomorfism, alltså att det danska programmet utformats med internationella erfarenheter i åtanke, inklusive erfarenheter från Sverige. Denna förklaring kan också appliceras på några av skillnaderna, då länder med erfarenheter av utlokaliseringar som skiljer sig från de svenska också studerats av den danska förvaltningen innan utlokaliserings-programmet presenterades. Sådan inhämtning av internationella erfarenheter verkar inte ha skett i det svenska fallet, då utredningen som föregick den svenska reformen inte gör sådana hänvisningar. Detta kan rimligen antas orsakas av Sveriges större egna erfarenheter med att utlokalisera statlig verksamhet. Det danska inhämtandet av erfarenheter från andra länder kan alltså vara en metod för att kompensera för den relativa bristen av egna erfarenheter inom området.
Undersökningen hade som sekundärt syfte att undersöka huruvida skillnaderna mellan de väst- och östnordiska förvaltningsmodellerna som Danmark och Sverige ingår i kunde ha påverkat arbetet med utlokaliseringsreformerna. Denna påverkan
44
skulle i huvudsak ha kunnat visa sig i att de danska utlokaliseringarna skulle ha argumenterats för som en metod för att kunna öka myndigheters självständighet från sina respektive ministerier. Detta har inte kunnat beläggas. Förvaltnings-modellen verkar endast ha haft en inverkan i det svenska fallet, med avseende på att initiativet till och planeringen av reformprogrammet skedde i den svenska regeringen, men som det danska fallet visar skulle detta resultat ha kunnat uppstå även utan förvaltningsmodellens inverkan. Således verkar inte skillnaderna i förvaltningsmodell länderna emellan ha haft någon påverkan på de studerade reformerna.
De analysverktyg som konstruerades för undersökningens genomförande, kategoriseringen av argument för utlokaliseringar av myndigheter som baserades på Marshalls liknande kategorisering, och kategoriseringen av utformnings-faktorer i utlokaliseringsprogram, visade sig fungera tillfredsställande. Med hjälp av analysverktygen kunde de båda undersökta fallen kontrasteras så att skillnader och likheter dem emellan tydligt kunde identifieras. Kategoriseringen av argument förefaller komplett, och efter att de överlappande kategorierna som förekom i förlagan eliminerats verkar ömsesidig uteslutning ha åstadkommits. Kategoriser-ingen av utformningsvariabler kan rimligen kompletteras med fler faktorer eller modifieras till att omfatta andra faktorer än de som användes i denna undersökning, baserat på de behov som uppstår eller sammanhang som förekommer i det fall dessa analysverktyg används i framtida undersökningar.
45
Källförteckning
Ahlbäck Öberg, Shirin och Wockelberg, Helena (2016a). Nordic Administrative Heritages and Contemporary Institutional Design. I Greve, Carsten, Lægreid, Per och Rykkja, Lise H. (red.) Nordic Administrative Reforms: Lessons for Public Management. London: Palgrave Macmillan, ss. 57–78.
Ahlbäck Öberg, Shirin och Wockelberg, Helena (2016b). Reinventing the old reform agenda:
public administrative reform and performance in Sweden. I Hammerschmid, Gerhard, Van de Walle, Steven, Andrews, Rhys och Bezes, Philippe (red.) Public Administration Reforms in Europe: The View from the Top. Cheltenham: Edward Elgar Publishing, ss. 162–172.
Anthonsen, Mette, Lindvall, Johannes och Schmidt-Hansen, Ulrich (2011). Social democrats, unions and corporatism: Denmark and Sweden compared. Party Politics, 17(1), ss. 118–134.
Balle Hansen, Morten, Lægreid, Per, Pierre, Jon och Salminen, Ari (2012). Comparing
Agencification in Nordic Countries. I Verhoest, Koen, Van Thiel, Sandra, Bouckaert, Geert och Lægreid, Per (red.) Government Agencies: Practices and Lessons from 30 Countries. Basingstoke:
Palgrave Macmillan, ss. 259–264.
Balle Hansen, Morten och Normann Andersen, Vibeke (2012). Denmark. I Verhoest, Koen, Van Thiel, Sandra, Bouckaert, Geert och Lægreid, Per (red.) Government Agencies: Practices and Lessons from 30 Countries. Basingstoke: Palgrave Macmillan, ss. 212–222.
Brans, Marleen (2003). Comparative Public Administration: From General Theory to General Frameworks. I Peters, B. Guy och Pierre, Jon (red.) Handbook of Public Administration. London:
Sage Publications, ss. 424–439.
Christensen, Tom, Lie, Anund och Lægreid, Per (2007). Still Fragmented Government or
Reassertion of the Centre? I Christensen, Tom och Lægreid, Per (red.) Transcending New Public Management. Aldershot: Ashgate Publishing, ss. 17–42.
Danmark på Vippen (2015). God utflytningsplan – men vi skal videre. I Danmark på Vippen [Blogg], 1 oktober. http://danmarkpaavippen.dk/god-udflytningsplan-men-vi-skal-videre/
[2017-12-06].
Danmark på Vippen (2017). Hvem er med? http://danmarkpaavippen.dk/medlemmer/
[2017-12-06].
DR (2016). Staten sparer millioner ved at utflytte arbejdsplatser.
https://www.dr.dk/nyheder/regionale/midtvest/staten-sparer-millioner-ved-udflytte-arbejdspladser [2017-12-05].
Egeberg, Morten (2003). How Bureaucratic Structure Matters: An organizational Perspective. I Peters, B. Guy och Pierre, Jon (red.) Handbook of Public Administration. London: Sage Publications, ss. 116–126.
46
Ferbing, Lisa Herold och Stage, Ingrid (2015). Udflytning med omtanke [Brev till Folketinget].
http://www.ft.dk/samling/20142/almdel/ul%C3%B8/bilag/17/index.htm [2017-12-13].
Finansministeriet (2015). Bedre Balance: Statslige Arbejdspladser Tættere på Borgere og Virksomheder. https://www.fm.dk/publikationer/2015/bedre-balance [2017-11-07].
Finansministeriet (2017). Ny udflytning: Regeringen vil etablere flere tusinde statslige arbejdspladser ude i landet. Pressmeddelande 2017-10-03.
https://www.fm.dk/nyheder/pressemeddelelser/2017/10/regeringen-vil-etablere-flere-tusinde-statslige-arbejdspladser-ude-i-landet [2017-11-07].
Folketinget (2015a). Oversigt over udvalgsdokumenter om udflytning af statslige arbejdsplatser.
http://www.ft.dk/samling/20142/almdel/ul%C3%B8/bilag/11/index.htm [2017-12-05].
Folketinget (2015b). Møde med fagforbund om udflytning af statslige arbejdspladser fra hovedstaden. http://www.ft.dk/samling/20142/almdel/ul%C3%B8/bilag/20/index.htm [2017-12-05].
Greve, Carsten och Ejersbo, Niels (2016). Denmark: towards the Neo-Weberian State in the digital era. I Hammerschmid, Gerhard, Van de Walle, Steven, Andrews, Rhys och Bezes, Philippe (red.) Public Administration Reforms in Europe: The View from the Top. Cheltenham: Edward Elgar Publishing, ss. 119–128.
Jefferson, C. W. och Trainor, M. (1996). Public Sector Relocation and Regional Development.
Urban Studies, 33(1), ss. 37–48.
Kristensen, Helle Hjortnæs, Drejer, Ina och Halkier, Henrik (2013). Staten i provinsen: Nye potentialer for Nordjylland. Aalborg: Institut for Kultur og Globale Studier, Aalborg Universitet.
Kuhlmann, Sabine och Wollmann, Hellmut (2014). Introduction to Comparative Public Administration: Administrative Systems and Reforms in Europe. Cheltenham: Edward Elgar Publishing.
Lindegaard, Klaus (2009). Erfaringer med udflytning af statslige arbejdsplatser: Undersøgelse til Velfærdsministeriet. http://www.ft.dk/samling/20141/almdel/UL%C3%98/bilag/107/index.htm [2017-11-30].
Lokaliseringsutredningen (2005). Omlokalisering av statlig verksamhet (N 2004:15). Stockholm:
Näringsdepartementet.
March, James G. och Olsen, Johan P. (1989). Rediscovering Institutions: The Organizational Basis of Politics. New York: The Free Press.
March, James G. och Heath, Chip (1994). A Primer on Decision Making: How Decisions Happen.
New York: The Free Press.
Marshall, J. Neill och Aldermann, Neil (1991). Rolling Back the Frontiers of the State: Civil Service Reorganization and Relocation in Britain. Growth & Change, 22(4), ss. 51–74.
Marshall, J. Neill (2007). Public Sector Relocation Policies in the UK and Ireland. European Planning Studies, 15(5), ss. 645–666.
Niklasson, Birgitta (2012). Sweden. I Verhoest, Koen, Van Thiel, Sandra, Bouckaert, Geert och Lægreid, Per (red.) Government Agencies: Practices and Lessons from 30 Countries. Basingstoke:
Palgrave Macmillan, ss. 245–258.
47
Nilsson, Jan-Evert (1992). Relocation of state agencies as a strategy for urban development: The Swedish case. Scandinavian Housing and Planning Research, 9(2), ss. 113–118.
Näringsdepartementet (2005). Mer än 2200 jobb till Östersund, Gotland, Karlstad/Kristinehamn och Arvidsjaur. Pressmeddelande 2005-04-09.
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2006/12/ulrica-messings-pressmeddelanden-2002-2006-/ [2017-12-01].
Peters, B. Guy (2014). The Politics of Bureaucracy: An Introduction to Comparative Public Administration. London: Routledge.
Proposition 2004/05:5. Vårt framtida försvar. Stockholm: Regeringskansliet.
Proposition 2004/05:100. 2005 års ekonomiska vårproposition. Stockholm: Regeringskansliet.
Proposition 2005/06:1. Budgetpropositionen för 2006. Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringsformen 1974:152. Stockholm: Justitiedepartementet.
Regeringskansliet (2017). Regeringen omlokaliserar sju myndigheter. Pressmeddelande
2017-08-30. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/08/regeringen-omlokaliserar-sju-myndigheter/ [2017-11-02].
Riksrevisionen (2009). Omlokalisering av myndigheter (RiR 2009:30). Stockholm: Riksrevisionen.
Skatteministeriet (2006). Fusionen.
http://www.skm.dk/skattetal/analyser-og-rapporter/ska%CF%84/2006/januar/ska%CF%84-januar-2006/fusionen [2017-12-05].
Statskontoret (2016). Statliga myndigheters lokalisering: Ett samlat underlag. Stockholm:
Statskontoret.
Statsministeriet (2015a). Sammen for Fremtiden [Regeringsplattform].
http://stm.dk/_a_3023.html [2017-12-07].
Statsministeriet (2015b). Statsminister Lars Løkke Rasmussens tale ved Folketingets åbning den 6.
oktober 2015. http://stm.dk/_p_14250.html [2017-12-07].
Sveriges Riksdag (2015). Relocation of Governmental Workplaces [Brev till Folketinget].
http://www.ft.dk/samling/20151/almdel/ul%C3%B8/bilag/32/index.htm [2017-12-07].
Trondal, Jarle och Kiland, Charlotte (2009). Byråkrati og geografi: Byråkratisk relokalisering av norsk sentralforvaltning. Norsk Statsvitenskapelig Tidsskrift, 25(4), ss. 331–355.
Bilaga 1, s. 1 av 3
Bilaga 1: Översikt över utlokaliserade myndigheter i de båda programmen.
Ankestyrelsen Aalborg 50 Delar av
Arbejdsskadestyrelsen - 325 Hela
Arbejdstilsynet Slagelse 60 Delar av
ATP/Udbetaling Danmark Hillerød - Delar av
ATP/Udbetaling Danmark Frederikshavn - Delar av
ATP/Udbetaling Danmark Holstebro - Delar av
ATP/Udbetaling Danmark Haderslev - Delar av
ATP/Udbetaling Danmark Vordingborg - Delar av
Banedanmark Fredericia 40 Delar av
Banedanmark Ringsted 270 Delar av
Bygningsstyrelsen Skanderborg 32 Delar av
Børnerådet Billund 16 Hela
Civilstyrelsen Viborg 84 Hela
Danida Fellowship Centre Holbæk 15 Hela
Danmarks Akkrediteringsinstitution Holbæk 42 Hela
Danmarks Evalueringsinstitut Holbæk 62 Hela
Dansk Institut for Internationale Studier Aarhus 88 Hela
Diverse Klagenævn Viborg 162 Delar av
DMI Karup 10 Delar av
Energinet.dk Fredericia 7 Delar av
Energinet.dk Esbjerg 49 Delar av
Energistyrelsen Esbjerg 51 Delar av
Erhvervsstyrelsen Esbjerg 5 Delar av
Erhvervsstyrelsen Nykøbing
Falster
26 Delar av
Færdselsstyrelsen Ribe 65 Hela
Forsvarsministeriets Personalestyrelse Hjørring 31 Delar av
Geodatastyrelsen Aalborg 96 Hela
GEUS Aarhus 13 Delar av
Havarikommissionen for Civil Luftfart og Jernbane
Ringsted 11 Hela
Jagt- og Skovbrugsmuseet Djursland 13 Hela
Miljøstyrelsen Slagelse 61 Delar av
Nationalt Center for Undervisning i Natur, Teknik og Sundhed
Sorø 13 Hela
NaturErhvervstyrelsen Tønder 20 Delar av
NaturErhvervstyrelsen Sønderborg 370 Delar av
Naturstyrelsen Randbøl 81 Hela
Patent- og Varemærkestyrelsen Ikast 35 Delar av
Rådet för Socialt Udsatte Rønne 5 Hela
Skat Aalborg 60 Delar av
Skat Thisted - Delar av
Bilaga 1, s. 2 av 3
Danska utlokaliserade myndigheter i programmet Bedre Balance
Ort Antal
tjänster
Hela eller delar av
myndigheter
Skat Ringkøbing 40 Delar av
Skat Herning 40 Delar av
Skat Grenå - Delar av
Skat Ribe 20 Delar av
Skat Odense 20 Delar av
Skat Tønder - Delar av
Skat Middelfart - Delar av
Skat Næstved 20 Delar av
Skatteankestyrelsen Silkeborg 25 Delar av
Slots- og Kulturstyrelsen Nykøbing Falster
60 Delar av
Socialstyrelsen Odense 177 Delar av
Spillemyndigheten Odense 50 Hela
Statens Administration Hjørring 226 Hela
Statens Administration - 68 Hela
Statens Værksteder for Kunst Helsingør 8 Hela
Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering
Brønderslev 37 Delar av
Styrelsen for Forskning og Innovation Odense 39 Delar av
Styrelsen for Patientsikkerhed Aarhus 100 Delar av
Styrelsen for Vand- og Naturforvaltning Lemvig 15 Delar av Styrelsen for Vand- og Naturforvaltning Sønderborg 22 Delar av
Søfartsstyrelsen Korsør 190 Hela
Søopmåling fra Forsvarets Skibe Aalborg 13 Delar av
Taksationssekretariatet Viborg 2 Hela
Udlændingestyrelsen Næstved 375 Hela
Källa: Finansministeriet, 2015, ss. 16–27
Bilaga 1, s. 3 av 3
Arbetslivsinstitutet Östersund 30 Delar av
Arbetslivsinstitutet Gotland 15 Delar av
Arbetsmarknadsverket Östersund 200 Delar av
Arbetsmarknadsverket Arvidsjaur 60 Delar av
Arbetsmarknadsverket Kristinehamn 90 Delar av
CSN Gotland 25 Delar av
Elsäkerhetsverket Kristinehamn 24 Delar av
Försvarets materielverk Östersund 100 Delar av
Försäkringskassan Östersund 360 Delar av
Försäkringskassan Arvidsjaur 40 Delar av
Försäkringskassan Gotland 100 Delar av
Institutet för utvärdering av
internationellt utvecklingssamarbete
Karlstad 15 Hela
ITPS Östersund 10 Delar av
Konsumentverket Karlstad 160 Hela
Kriminalvårdsstyrelsen Östersund 100 Delar av
Kriminalvårdsstyrelsen Arvidsjaur 20 Delar av
Kronofogdemyndigheten Gotland 55 Delar av
Kronofogdemyndigheten/Skatteverket Östersund 115 Delar av Myndigheter under finansdepartementet Karlstad 17 Delar av
Naturvårdsverket Östersund 60 Delar av
NUTEK Östersund 38 Delar av
Riksantikvarieämbetet Gotland 140 Delar av
Riksutställningar Gotland 70 Hela
Räddningsverket Kristinehamn 100 Delar av
Räddningsverket Karlstad 20 Delar av
Sida Gotland 60 Delar av
Statens folkhälsoinstitut Östersund 150 Hela
Statens institut för kommunikationsanalys Östersund 31 Hela Statens institutionsstyrelse Kristinehamn 130 Delar av
Statligt ägda bolag 361 Delar av
Källa: Proposition 2005/06:1, s. 38; Sveriges Riksdag, 2015, ss. 2–3