I följande avsnitt kommer slutsatserna från detta projekt att presenteras men även rekommendationer på vad framtida projekt bör fokusera på.
5.1 Dagens och framtida kartläggningar
I dagens läge har Sverige ännu inte en effektiv, storskalig textilåtervinning på grund av stora materialförluster hos mekanisk återvinning. Dessutom går majoriteten av textilier till förbränning och processen blir idag därmed linjär. Med en uppskalning av den kemiska återvinningsmetoden för cellulosabaserade textilier, anser vi att den cirkulära ekonomin i framtiden kan uppnås inom textilindustrin där det ökade avfallet istället blir till nya resurser. Vår slutsats är att det är en tidsfråga när en uppskalning faktiskt sker. När den sker, kommer troligtvis fler länder att ta efter vilket kommer att leda till en ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan i återvinningscykeln. Bomullsproduktionen kommer minska i förhållande till viskosproduktionen, samtidigt som andelen av andra hållbarare fibrer kommer att behöva öka. Fibergapet (Hämmerle, 2011) kommer alltså att delvis fyllas med nya hållbarare lösningar samtidigt som den ökande avfallsmängden kommer att behöva bli till nya resurser.
5.2 Potentiell omvandling av den svenska textilindustrin
Mycket tyder på att en omvandling av textilindustrin, mot en cirkulär ekonomi, är möjlig och har börjat ske. Textilindustrin präglas av en högre grad av appropriability, då den blir allt mer vetenskapsbaserad och beroende av kemiska processer. Textilindustrin får en bioraffinaderi-karaktär och där finns mer förädlingspotential, miljövänlighet och resurseffektivitet. Befintliga och nya aktörer inom textilindustrin arbetar i ett flertal internationella och tvärvetenskapliga samarbeten för att driva genom omvandlingen mot en cirkulär ekonomi. Fortsatt omvandling kan ske i form av gemensamma satsningar längs hela värdekedjan för att undvika salients. Stor potential finns vid integration av anläggningar för att öka miljövänligheten och resurseffektiviteten, alternativt att placera anläggningar i kluster för att uppnå samma effekt utan att offra exempelvis flexibilitet. Klusterbildning kan dessutom med stor sannolikhet vara mer fördelaktigt, då detta möjliggör för närmare samarbeten mellan aktörer inom klustret samtidigt som innovation främjas.
5.3 Problem och rekommendationer
Våra rekommendationer ligger till stor del i linje med de aspekter Naturvårdsverket har identifierat för att uppnå en kommersialiserad återvinning (Östlund et al., 2015). Huvudsakliga fokus bör vara att öka insamlingsmöjligheterna, vilket främst kan uppnås genom implementeringar av nya policys. Fler sorteringsmetoder måste växa fram. I vår mening är RFID-teknologi rimligast att implementera på grund av dess möjligheter och kapacitet att effektivisera sorteringsprocessen. Detta men även på grund av de tillämpningsmöjligheter som finns för RFID-teknologi inom samtliga steg inom textilvärdekedjan. För den kemiska återvinningen bör en uppskalning och effektivisering ske för att kunna hantera stora textilflöden. Även separationsmöjligheter finns hos den kemiska återvinningsmetoden. Mekaniska återvinningen bör i framtiden enbart vara ett alternativ vid nedcykling av material. Vid de tillfällen som textilierna inte kan återvinnas ska förbränning prioriteras över deponering. Slutsatsen blir då att samtliga steg i återvinningscykeln behöver effektiviseras för att undvika
45
flaskhalsar i återvinningscykeln. Dessa förbättringar kommer att stabilisera infrastrukturen för återvinningscykeln och troligtvis bidra till att det ökade avfallet istället blir till nya resurser. Därmed uppnås en cirkulär ekonomi för cellulosabaserade textilier, en ökad resurseffektivitet och en minskad miljöpåverkan.
5.4 Framtida arbeten
En intressant observation av textilmarknaden skulle kunna göras i framtiden för att se vilken textiltyp som kan komma att dominera. Detta kommer troligtvis falla i linje med Dosis teori om att valet baseras på den som faktiskt kan genomföra störst kostnadsbesparingar och använda sig av institutionella faktorer. Det kan därmed bli intressant att ta med syntetfiber och övriga cellulosabaserade fibrer i analysen, då man behöver ta hänsyn till övriga aktörer såsom VTT, Saxion universitetet och Aalto universitetet har gjort.
I takt med att fler substitut för bomull utvecklas, kommer bomullens betydelse troligtvis att minska i relation till dessa substitut. Därför vore det intressant att se vilken påverkan denna trend kommer att ha på de länder och regioner som idag är beroende av sin bomullsexport. Vilka typer av lösningar och nya trender kommer att växa fram i samband med en minskad bomullsproduktion?
Vidare forskning bör göras inom framställning av dissolvingmassa, viskos och återvinning för att undersöka de kemiska möjligheterna att minimera och återanvända kemikalier så mycket som möjligt. Anledningen är att man vill genomföra processerna lönsammare på större skala. Samtidigt bör inte framtida författare begränsas till dessa fiberråvaror, utan urvalet av fler och hållbarare fibrer bör även studeras för att dels kunna driva fram textilmarknaden ytterligare, och dels för att kunna hitta nya innovativa lösningar. Exempelvis finns en kemisk återvinning för polyester redan i full skala i Asien. Återvunna fibrer är likvärdiga jungfrufibrerna men processen för återvinning är mer kostsam än tillverkningen av jungfrufibrer (Östlund et al., 2015). Det kanske visar sig vara lönsamt med syntetfibrer, då förlusten är minimal och resursanvändningen är hög. Däremot behövs ett flertal metoder undersökas för att försäkra sig om att cykeln blir sluten och inget läckage sker, utan att allt verkligen återvinns. Det ideala vore om man i framtiden kan genomföra arbeten som fokuserar på att driva fram utvecklingen för kemisk återvinning för allt fler fibersorter. Detta genom att ta lärdomar av hur infrastrukturen för polyester kemiskt återvinns i Asien.
Kartläggningarna av återvinningscykeln som genomfördes i denna rapport kan expanderas ytterligare med tillägg av fler biflöden och komponenter. Framtida författare som har intresset av att vidareutveckla de befintliga figurer som presenterats i rapporten, bör även geografiskt lokalisera varje steg i återvinningscykeln. Detta skulle precisera kartläggningen ytterligare, samtidigt som transportfrågan exempelvis kan bearbetas när en geografisk kartläggning väl har genomförts. Denna idé var i åtanke när figurerna modellerades, dock insågs det snabbt att detta inte skulle vara genomförbart med tanke på projektets omfattning och avgränsningar.
Slutligen skulle det vara önskvärt om flertalet av de problem och rekommendationer som diskuterades under avsnitt 4.4.1 vidareutvecklades, analyserades och realiserades inom en snar framtid. I detta projekt fördes en översiktlig diskussion om hur dessa skulle kunna genomföras. En stark rekommendation från oss är att på en ännu detaljerad nivå ta itu med dessa problem, genomföra pilotprojekt och även driva ytterligare forskning inom varje steg i återvinningsprocessen. Detta skulle då uppfylla rapportens slutgiltiga syfte, att kunna etablera en storskalig svensk textilåtervinning.
46
6 Referenser
Ahlfort, K. (2012). Slut på textil-slöseriet. KTH MAGAZINE. Tillgänglig på: https://www.kthmagazine.se/artiklar/slut-pa-textil-sloseriet [Hämtad 2017-02-10].
Allt om Vetenskap. (2014). Tio saker du inte visste om viskos. Allt om Vetenskap. Tillgänglig på: http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/tio-saker-du-inte-visste-om-viskos [Hämtad 2017-02-25]
Arshad, K., Skrifvars, M., Vivod, V., Volmajer Valh, J. and Vončina, B. (2014). Biodegradation of Natural Textile Materials in Soil. Tekstilec, 57(2), s.118–132. Avfall Sverige. (2013). Textilt avfall: En framtida resurs–Pilotprojektet i Stockholm. RAPPORT U2013:15. Malmö: Avfall Sverige. Tillgänglig på:
http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/U2013-15.pdf [Hämtad 2017-03-25].
Batra, S. & Pourdeyhimi, B. (2012). Introduction to nonwovens technology. Lancaster: DEStech Publications, Inc.
Beton, A., Cordella, M., Dodd, N., Boufateh, I., Wolf, O., Kougoulis, J., Dias, D., Desaxce, M., Perwueltz, A., Farrant, L., Gibon, T. & Le Guern, Y. (2014). Environmental improvement potential of textiles (IMPRO Textiles). Luxembourg: Publications Office.
BioInnovation. (u.å.). Etablera närodlad textil i Sverige - BioInnovation. Tillgänglig på: http://www.bioinnovation.se/projekt/narodlad-textil-i-sverige/ [Hämtad 2017-04-26]. Björk, M., & Hällfors, E. (2015). THE CONCEPT OF MODULARIZATION AND THE DEFINITION OF A MODULE: An investigation and comparison of two successful
companies within the automotive industry. Examensarbete, Kungliga Tekniska högskolan. Blomkvist, P. & Hallin, A. (2015). Method for engineering students – Degree projects using the 4-phase model. Lund: Studentlitteratur.
Blomkvist, P. & Johansson, P. (2016). A Dynamic Mind. Perspectives on Industrial Dynamics in Honour of Staffan Laestadius. Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan.
Boulding, K. E. (1966). The economics of the coming spaceship earth. Environmental Quality Issues in a Growing Economy, s.3-14.
Brismar, A. (2014). Textila strömmar och förbehandlingsmetoder för textilfiberåtervinning: En studie om förutsättningar för pilot, begränsad och fullskalig drift av Re:newcells
anläggning i Vänersborg. Green Strategy. Tillgänglig på: http://www.greenstrategy.se/wp- content/uploads/2014/05/Textila-str%C3%B6mmar-och-f%C3%B6rbehandlingsmetoder-f%C3%B6r-textilfiber%C3%A5tervinning-Green-Strategy-2014.pdf [Hämtad 2017-04-06]. Bywater, N. (2011). The Global Viscose Fibre Industry in the 21st Century – The First 10 Years. Lenzinger Berichte, 89, s.22–29.
47
Carlsson, A., Hemström, K., Edborg, P., Stenmarck, Å., & Sörme, L. (2006). Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Tillgänglig på:
http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/05/SMED_Rapport_2011_46.pdf [Hämtad 2017-03-27].
Caro, F., & Martínez-de-Albéniz, V. (2015). Fast fashion: business model overview and research opportunities. Retail Supply Chain Management, s.237–264.
Cerny, A. (2012). The Tragedy of the Aral: Counting on Cotton, a Region Loses its People. Disaster by Design: The Aral Sea and Its Lessons for Sustainability, s.223-250.
Chapagain, A., Hoekstra, A., Savenije, H. & Gautam, R. (2006). The water footprint of cotton consumption: An assessment of the impact of worldwide consumption of cotton products on the water resources in the cotton producing countries. Ecological Economics, 60(1), s.186-203.
Chen, C., Duan, C., Li, J., Liu, Y., Ma, X., Zheng, L., Stavik, J. & Ni, Y. (2016). Cellulose (dissolving pulp) manufacturing processes and properties: A
mini-review. BioResources, 11(2), s.5553–5564.
Collis, J. & Hussey, R. (2014). Business research: a practical guide for undergraduate and postgraduate students. 4. uppl. Basingstoke: Palgrave Macmillan M.U.A.
Dahlbo, H., Elander, M., Gíslason, S., Hanssen, O., Kiørboe, N., Palm, D., Salmenperä, H., Watson, D., Ingulfsvann, A., Nystad, Ø. & Rubach, S . (2015). A Nordic textile strategy: Part II: A proposal for increased collection, sorting, reuse and recycling of textiles. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.
Dahmén, Erik (1950). Svensk industriell företagarverksamhet: kausalanalys av den industriella utvecklingen 1919-1939. Bd 1. Diss., Lunds Tekniska högskola.
Dobbs, R., Oppenheim, J., Thompson, F., Brinkman, M. and Zornes, M. (2011). Resource Revolution: Meeting the world’s energy, materials, food, and water needs. McKinsey Global Institute.
Dosi, G. (1982). Technological paradigms and technological trajectories: a suggested
interpretation of the determinants and directions of technical change. Research policy, 11(3), s.147–162.
Dosi, G., & Nelson, R. R. (2013). The evolution of technologies: An assessment of the state-of-the-art. Eurasian Business Review, 3(1), s.3–46.
Edelstein, M. (2012). Disaster by Design: The Multiple Caused Catastrophes of the Aral Sea. Disaster by Design: The Aral Sea and its Lessons for Sustainability, s.105-151. EIA (2014). Oil and natural gas import reliance of major economies projected to change rapidly - Today in Energy - U.S. Energy Information Administration (EIA). Tillgänglig på: https://www.eia.gov/todayinenergy/detail.php?id=14691. Senast ändrad 2014. [Hämtad 2017-03-15].
48
EJF (2007). The Children behind Our Cotton. Environmental Justice Foundation, London, Storbritannien
Ek, M., Gellerstedt, G. and Henriksson, G. (2009). Wood Chemistry and Wood Biotechnology (Vol 1). Berlin: Walter de Gruyter & Co.
Eliasson, K., Magnusson, K., Fråne, A., Haikonen, K., Hultén, J., Olshammar, M., Stadmark, J. and Voisin, A. (2016). Swedish sources and pathway for microplastics to the marine environment. C 183. Stockholm: IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd.
Tillgänglig på: https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-
sverige/regeringsuppdrag/2016/mikroplaster/swedish-sources-and-pathways-for-microplastics-to-marine%20environment-ivl-c183.pdf [Hämtad 2017-04-27]. Ellen MacArthur Foundation & McKinsey Center for Business and Environment.
(2015). Growth within: a circular economy vision for a competitive Europe. Ellen MacArthur Foundation, June. Tillgänglig på:
https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/publications/EllenMacArthurFo undation_Growth-Within_July15.pdf [Hämtad 2017-03-14].
Ellen MacArthur Foundation (2013). The Circular Economy Applied to the Automotive Industry - Ellen MacArthur Foundation. Tillgänglig på:
https://www.ellenmacarthurfoundation.org/circular-economy/interactive-diagram/the-circular-economy-applied-to-the-automotive-industry [Hämtad 2017-03-10].
Ellen MacArthur Foundation. (2015). Towards a Circular Economy: Business Rationale For an Accelerated Transition. Ellen MacArthur Foundation, s. 1–20. Tillgänglig på:
https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/TCE_Ellen-MacArthur-Foundation_9-Dec-2015.pdf [Hämtad 2017-03-17].
Energiföretagen. (2017). Elproduktion - Energiföretagen Sverige. Tillgänglig på: https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/el/produktion/ [Hämtad 2017-04-15]. Eriksson, J. (2015). Pilot spinning of viscose staple fibres: Screening for imoprtant spinning parameters using design of experiments. Examensarbete. Umeå Universitet.
Farole, T. & Winkler, D. (2014). Making foreign direct investment work for Sub-Saharan Africa. Washington, DC: World Bank.
Filippa K Circle. (2016). Re:newcell, getting cotton-clever — Filippa K Circle. Tillgänglig på: http://filippakcircle.com/2016/05/18/making-use-of-all-that-cotton/ [Hämtad 2017-03-24]. Geels, F. W., & Kemp, R. (2006). Transitions, transformations and reproduction: dynamics in socio-technical systems. Flexibility and stability in the innovating economy, s.227–56.
H&M. (2016). H&M Conscious Actions Sustainability Report 2015. Tillgänglig på:
http://sustainability.hm.com/content/dam/hm/about/documents/en/CSR/2015%20Sustainabilit y%20report/HM_SustainabilityReport_2015_final_FullReport_en.pdf [Hämtad 24 Mar. 2017].
49
H&M. (u.å.). H&M-gruppen | Återvinn dina kläder. Tillgänglig på:
https://about.hm.com/sv/sustainability/get-involved/recycle-your-clothes.html [Hämta 2017-03-18].
Haggar, S. (2010). Sustainable Industrial Design and Waste Management. San Diego: Elsevier Science.
Hellström, S. (2012). Viscose production: Impact from alkali resistance (R18) and hemicellulose content in dissolving cellulose on the processability and quality of viscose. Examensarbete, Umeå universitet.
Henriksson, G. (2017). Professor i träkemi med specialintresse för bioteknologi, Kungliga Tekniska högskolan. Intervju 8 februari.
Hsu, C. & Robinson, P. (2006). Practical Advances in Petroleum Processing. New York: Springer Science+Business Media, Inc.
Hughes, T. (1993). Networks of power. Baltimore: The Johns Hopkins University Press. Håll Sverige Rent. (u.å.). Vad kan vi göra åt nedskräpningen? Tillgänglig på:
http://www.hsr.se/fakta/skraprapport-2016/vad-kan-vi-gora-nedskrapningen [Hämtad 2017-03-10].
Hämmerle, F. M. (2011). The Cellulose gap (the future of cellulose fibers). Lenzinger Berichte, 89, s.12-21.
IndexMundi (u.å.). Cotton - Daily Price - Commodity Prices - Price Charts, Data, and News - IndexMundi. Tillgänglig på:
http://www.indexmundi.com/commodities/?commodity=cotton&months=120 [Hämtad 2017-03-15].
Jackowski, T., Chylewska, B., & Cyniak, D. (2002). Influence of the spinning process parameters on strength characteristics of cotton yarns. Fibres and Textiles in Eastern Europe, 10(3), s.27–31.
Jahan, M. S., Ahsan, L., Noori, A., & Quaiyyum, M. A. (2008). Process for the production of dissolving pulp from Trema orientalis (Nalita) by prehydrolysis kraft and
soda-ethylenediamine (EDA) process. BioResources, 3(3), s.816–828.
Joy, A., Sherry, J., Venkatesh, A., Wang, J. & Chan, R. (2012). Fast Fashion, Sustainability, and the Ethical Appeal of Luxury Brands. Fashion Theory, 16(3), s.273-296.
Jönsson, C. (2015). Svensk textilåtervinning snart här. Swerea. Swerea.se. Tillgänglig på: https://www.swerea.se/nyheter/svensk-textilatervinning-snart-har# [Hämtad 2017-02-17]. Kaur, M., Sandhu, M., Mohan, N., & Sandhu, P. S. (2011). RFID technology principles, advantages, limitations & its applications. International Journal of Computer and Electrical Engineering, 3(1), s.151-157.
50
Kontturi, E., & Vuorinen, T. (2008). Indirect evidence of supramolecular changes within cellulose microfibrils of chemical pulp fibers upon drying. Cellulose, 16(1), s.65–74.
Kornfeldt, T. (2016). Pappersbruket får nytändning med textilmassa. Ny Teknik. Tillgänglig på: http://www.nyteknik.se/nyheter/pappersbruket-far-nytandning-med-textilmassa-6534980 [Hämtad 2017-02-25].
Larsson, M., Andersson-Skog, L., Broberg, O., Magnusson, L., Petersson, T., & Sandberg, P. (2014). Det svenska näringslivets historia 1864–2014. Stockholm: Dialogos Förlag.
Lenzing Aktiengesellschaft. (u.å.). The global fiber market, tillgänglig på
http://www.lenzing.com/en/fibers/the-global-fiber-market.html [Hämtad 2017-02-10]. Lenzing Aktiengesellschaft. (2016). Annual Report 2015. Lenzing: Lenzing
Aktiengesellschaft. Tillgänglig på:
http://www.lenzing.com/fileadmin/template/pdf/konzern/geschaftsberichte_gb_ugb_jfb/GB_E N/GB_2015_E.pdf [Hämtad 2017-02-10].
Lenzing.com. (u.å.). The global fiber market. Tillgänglig på
http://www.lenzing.com/en/fibers/the-global-fiber-market.html [Hämtad 2017-02-10]. Lindex Group. (u.å.). Återanvänd & återvinn. Tillgänglig på:
http://about.lindex.com/se/ateranvand-atervinn/ [Hämta 2017-03-18].
Liu, Y., Shi, L., Cheng, D., & He, Z. (2016). Dissolving Pulp Market and Technologies: Chinese Prospective-A Mini-Review. BioResources, 11(3), s.7902–7916.
Magnusson, H. (2015). From recovery boiler to integration of a textile fiber plant: Combination of mass balance analysis and chemical engineering. Lic.-avh., Karlstads universitet.
Magnusson, H. (2017). Konsult inom kemiteknik. E-post 22 mars. Magnusson, H. (2017). Konsult inom kemiteknik. E-post 1 maj.
Magnusson, H., Kvarnlof, N., Henriksson, G., & Germgard, U. (2016). Integrating
prehydrolysis kraft pulping of softwood and viscose fibre manufacturing. Appita Journal: Journal of the Technical Association of the Australian and New Zealand Pulp and Paper Industry, 69(3), s.264-272.
Magnusson, R. (2002). Skiftlag 4. Stehag: Gondolin.
Mainka, H., Täger, O., Körner, E., Hilfert, L., Busse, S., Edelmann, F. T., & Herrmann, A. S. (2015). Lignin–an alternative precursor for sustainable and cost-effective automotive carbon fiber. Journal of Materials Research and Technology, 4(3), s.283–296.
Mendes, C. V. T., Rocha, J. M. S., Sousa, G. D. A., & Carvalho, G. V. S. (2011). Extraction of hemicelluloses prior to kraft cooking: A step for an integrated biorefinery in the pulp mill. O Papel, 72(9), s.79–83.
51
Mikkola, J., Sklavounos, E., King, A. and Virtanen, P. (2015). CHAPTER 1. The Biorefinery and Green Chemistry. Ionic Liquids in the Biorefinery Concept, s.1-37.
Mishra, S. P. (2000). A Textbook of Fiber Science and Technology. New Dehli: New Age Internation Pvt Ltd Publishers.
Mistra Future Fashion. (u.å.). about - Mistra Future Fashion. Tillgänglig på: http://mistrafuturefashion.com/about/ [Hämtad 2017-04-03].
Mistra Future Fashion. (2016). Re:Mix – nytt projekt - Mistra Future Fashion. Tillgänglig på: http://mistrafuturefashion.com/sv/remix-ett-nytt-projekt/ [Hämtad 2017-04-27].
Mud Jeans. (u.å.). Something about MUD Jeans. Tillgänglig på: http://www.mudjeans.eu/about-mud-jeans/ [Hämtad 2017-05-08]
Muthu, S. (2014). Roadmap to Sustainable Textiles and Clothing. Singapore: Springer Singapore.
Nachmany, M., Fankhauser, S., Townshend, T., Collins, M., Landesman, T., Matthews, A., Pavese, C., Rietig, K., Schleifer, P. & Setzer, J. (2014). The GLOBE climate legislation study: a review of climate change legislation in 66 countries. 4. uppl. London: GLOBE International and the Grantham Research Institute, London School of Economics.
Naturvårdsverket. (2016). Förslag om hantering av textilier – Redovisning av
regeringsuppdrag. Naturvårdsverket. Skrivelse 2016-09-26. Ärendenr: NV-06147-14. Tillgänglig på: http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/regeringsuppdrag/2016/redovisade/redovisning-regeringsuppdrag-hantering-textilier-2016-09-26.pdf [Hämtad 2017-02-10].
Naturvårdsverket. (u.å.). Textilavfall. Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Textil/. Senast ändrad år 2016. [Hämtad 2017-02-10]
Norlin, H. (2017). Styrelseledamot på Re:newcell AB. E-post 21 mars. Norlin, H. (2017). Styrelseledamot på Re:newcell AB. E-post 28 mars. Norlin, H. (2017). Styrelseledamot på Re:newcell AB. E-post 6 april.
Novotny, M., & Laestadius, S. (2014). Beyond papermaking: technology and market shifts for wood-based biomass industries–management implications for large-scale
industries. Technology Analysis & Strategic Management, 26(8), s.875–891.
NPTEL. (u.å.). NPTEL: Textile Engineering - Fabric Manufacture - I. Tillgänglig på: http://nptel.ac.in/courses/116102005/20# [Hämtad 2017-02-25].
Palm, D., Elander, M., Watson, D., Kiørboe, N., Salmenperä, H., Dahlbo, H., Moliis, K., Lyng, K., Valente, C., Gíslason, S., Tekie, H. & Rydberg, T. (2014). Towards a Nordic textile
52
strategy: Collection, sorting, reuse and recycling of textiles. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Palme, A. (2016). Recycling of cotton textiles: Characterization, pretreatment, and purification Diss., Chalmers Tekniska högskola.
Palme, A., Idström, A., Nordstierna, L., & Brelid, H. (2014). Chemical and ultrastructural changes in cotton cellulose induced by laundering and textile use. Cellulose, 21(6), s.4681– 4691.
Paper Province. (u.å.) Paper Province. Tillgänglig på: http://paperprovince.com/om-oss/regional-kraftsamling/ [Hämtad 2017-05-03]
Pavitt, K. (1984). Sectoral patterns of technical change: Towards a taxonomy and a theory. Research policy, 13(6), s.343–373.
Peterson, A. (2015). Towards Recycling of Textile Fibers. Separation and Characterization of Textile Fibers and Blends. Examensarbete, Chamers Tekniska högskola.
Porter, M. (1998). Clusters and the New Economics of Competition. Harvard Business Review, (November-December 1988). Tillgänglig på: https://hbr.org/1998/11/clusters-and-the-new-economics-of-competition [Hämtad 2017-04-20].
Quye, A. (2014). Factors influencing the stability of man-made fibers: A retrospective view for historical textiles. Polymer Degradation and Stability, 107, s.210–218.
Samuel, D., Found, P., & Williams, S. (2015). How did the publication of the book The Machine That Changed The World change management thinking? Exploring 25 years of lean literature. International Journal of Operations & Production Management, 35(10), s.1386– 1407.
Sawhney, A. P. S., Price, J. B., & Calamari, T. A. (2004). A successful weaving trial with a size-free cotton warp. Indian Journal of Fibre & Textile Research, 29(2), s.117–121. Saxena, S., Raja, A. & Arputharaj, A. (2016). Challenges in Sustainable Wet Processing of Textiles. Textile Science and Clothing Technology, s.43-79.
Sandin, G. (2017). Forskare på RISE Research Institutes of Sweden. E-post 26 april. Schmidt, A., Watson, D., Roos, S., Askham, C., & Poulsen, P. B. (2016). Gaining benefits from discarded textiles: LCA of different treatment pathways. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet
Schumpeter, J. (1942). Capitalism, Socialism, and Democracy. New York: Harper & Bros. Shen, L., & Patel, M. K. (2010). Life cycle assessment of man-made cellulose
fibres. Lenzinger Berichte, 88, s.1–59.
Stellman, J. (1998). Encyclopaedia of occupational health and safety. Geneva: International labour Office.
53
Thompson, P., Willis, P., & Morley, N. (2012). A review of commercial textile fibre recycling technologies. Banbury: The Old Academy. Tillgänglig på: wrap.co.uk.
Tímár-Balázsy, Á., & Eastop, D. (2012). Chemical Principles of Textile Conservation. Hoboken: Taylor and Francis.
Tomani, P. (2010). The lignoboost process. Cellulose Chemistry & Technology, 44(1), s.53-58.
Trash-2-Cash. (u.å.). A. Innovation of Meaning ← Timeline ← Trash 2 Cash. Trash2cashproject.eu. Tillgänglig på:
http://trash2cashproject.eu/timeline2016/01/20/innovation-meaning/ [Hämtad 2017-04-03]. Trash-2-Cash. (u.å.). B. About ← Trash 2 Cash. Trash2cashproject.eu. Tillgänglig på: http://trash2cashproject.eu/about/ [Hämtad 2017-04-03].
United Nations. (2016). The World’s Cities in 2016. New York: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division.
Vakkilainen, E. (2005). Kraft recovery boilers–Principles and practice. Helsingfors: Suomen Soodakattilayhdistys r.y.
Vats, S., & Rissanen, M. (2016). Parameters Affecting the Upcycling of Waste Cotton and PES/CO Textiles. Recycling, 1(1), s.166–177.
Watson, D., Palm, D., Syversen, F., Skogesal, O., & Pedersen, J. Fate and Impact of Used (2016). Textiles Exports: Phase One Report. Nordiske Arbejdspapirer, 2016:905.
Köpenhamn: Nordisk Ministerråd. Tillgänglig på:
http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:919621/FULLTEXT02.pdf [Hämtad 2017-03-24]. Woodings, C. (2001). Regenerated cellulose fibres. Boca Raton, FL: CRC Press.
World Bank Group: ECOFYS. 2016. Carbon Pricing Watch 2016. Washington, DC: World Bank © World Bank. https://openknowledge.worldbank.org/handle/10986/24288 License: CC