Den tidigare forskningen visar på ett behov av fler studier om ett informellt IPL. Denna uppsats bidrar med kunskap om betydelsen av ett informellt IPL i ett teamarbete. Studien visar hur i teamarbetet IPL blev invecklat när professionella skillnader framträdde på olika sätt, ibland som bränsle och ibland som hinder för gemensam kunskapsutveckling. Kunskapsfrågan blev central för teamet vid hantering av en kontrovers kring en kontroversiell sakfråga. I den här typen av kontroverser är kunskap och makt sammanfogade, som genom att skapa en icke-demokratisk procedur, kan bli en barriär för IPL och ett vetenskapligt välgrundat beslutstagande i team. Interprofessionella team, där professioner som experter ska ta del av varandras expertkunskaper, möter utmaningar. Samtidigt visar studien en procedur där interaktioner genom textanvändning ändå främjade ett IPL. Uppsatsen visar också hur lärandet fick konsekvenser när teamet diskuterade kön/genus. Diskussionen om kön/genus blottade dess komplexa innebörd som har särskild betydelse inom det medicinska området. Inom hälsoområdet uppfattas interprofessionellt tillsatta team ofta vara en garanti för att genom mångperspektivitet och kritisk massa öka kvalitén i processen och slutresultatet. I praktiken är ett teamarbete baserat på ett informellt IPL komplext, vilket därför gynnas av fler forskningsstudier.
I uppsatsen identifieras nya forskningsfrågor som; Vilken betydelse får IPL i andra teamarbeten, i en annan kontext och teamkonstellation? På vilket sätt framträder professionella skillnader och gör inverkan på IPL? Och hur överensstämmer begreppet en konstruktiv kontrovers kring en kontroversiell sakfråga teoretiskt
med andra (i praktiken existerande) kontroverser? Är begreppet tillämpningsbart i praktiken och om, hur i så fall kan begreppet utvecklas?
49
Referenser
Abrandt Dahlgren, M., Dahlgren, L. O., & Laginder, A. M. (2009). I takt och otakt - om teori och praktik. I M. Abrandt Dahlgren & I. Carlsson (Red.), Lärande på vuxnas vis - vetenskap och beprövad erfarenhet (s. 17-
43). Lund: Studentlitteratur.
Abbott, A. (1988). The System of Professions: An Essay on the Division of Expert Labor. Chicago: University of
Chicago Press.
Avery, P. G. (2002). Political Tolerance, Democracy and Adolescents. I W. C. Parker (Red.), Education for Democracy: Contexts, Curricula and Assessments (s.113 - 130). Connecticut: Information Age Publishing.
Bainbridge, L., & Wood, V.I. (2012). The power of prepositions: Learning with, from and about others in the context of interprofessional education. Journal of Interprofessional Care, 26(6), 452-458.
Bainbridge, L., & Wood, V.I. (2013). The power of prepositions: A taxonomy for interprofessional education. Journal of Interprofessional Care, 27(2), 131-136.
Barr, H. (2001). Editorial. Collaboration and conflict. Journal of Interprofessional Care, 15(1), 5-6.
Barr, H. (2003). Unpacking interprofessional education. I A. Leathard (Red.), Interprofessional collaboration: from policy to practice in health and social care (s. 265-279). East Sussex: Routledge.
Barr, H., Freeth D., Hammick, M., Koppel, I., Reeves, S. (2000). Evaluations of interprofessional education. A United Kingdom Review for Health and Social Care. The United Kingdom Centre for Advancement of
Interprofessional Education with the British Educational Research Association. London: CAIPE Barr, H., Koppel I., Reeves, S., Hammick, M., & Freeth, D. (2005). Effective Interprofessional Education: Assumption, Argument and Evidence. Oxford: Blackwell Publishing.
Beauchamp, T. L. (1987). Ethical theory and the problem of closure. I H. T. Engelhardt Jr & A. L. Caplan (Red.), Scientific controversies. Case studies in the resolution and closure of disputes in science and technology (s. 27- 48).
Cambridge: Cambridge University Press.
Beauchamp, T., & Childress, J. (2001). Principles of Biomedical Ethics. Fifth Edition. New York: Oxford
University Press.
Bell, A. V., Michalec, B., & Arenson, C. (2014). The (stalled) progress of interprofessional collaboration: the role of gender. Journal of Interprofessional Care, 28(2), 98-102.
Bell, E., McAllister, S., Ward, P. R., & Russel, A. (2016). Interprofessional learning, impression management, and spontaneity in the acute health care setting. Journal of Interprofessional Care, 30(5), 553-
558.
Berlin, J., Carlström, E., & Sandberg, H. (2009). Varför team? I J. Berlin, E. Carlström & H. Sandberg (Red.), Team i vård, behandling och omsorg. Erfarenheter och reflektioner. (s. 263-276). Lund: Studentlitteratur.
Bragesjö, F., & Hallberg, M. (2006). Vetenskaplig kunskap som problem för beslutsfattare och praktiker? exemplet mässlingsvaccination. Socialvetenskaplig tidskrift. 13(3), 228-243.
Bragesjö, F., & Hallberg, M. (2009). Forskning med juridiska förvecklingar: Om tolkningsflexibilitet i kontroversen om mässlingsvaccination och autism. Sociologisk forskning, 46(1), 5-27.
Brante, T. (1987). Sociologiska föreställningar om professioner. I U. Bergryd (Red.), Den Sociologiska Fantasin - teorier om samhället (s. 124-154). Simrishamn: Grafo Tryck AB
Brante, T. (1998). Vetenskapsbaserade kontroverser som problemområde sui generis. I V. Novakova (Red.), Amalgam och hälsa? (s. 98-104). Stockholm: Forskningsrådsnämnden.
50
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I M. Lindh (Red.), Vetenskap för profession. Profession och vetenskap - idéer och strategier för ett professionslärosäte (s. 15-34). (Rapport nr 8). Borås:
Responstryck.
Brante, T. (2014). Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället.
Stockholm: Liber AB.
Brante, T., & Elzinga, A. (1988). ”Kontroversstudier - förslag till ett forskningsprogram”. Tidskrift för vetenskapsstudier (VEST), (5-6), 59-67.
Brante, T., & Elzinga, A. (1990). Towards a theory of scientific controversies. Science Studies, (2), 33-46.
Brante, T., & Hallberg, M. (1989). ”Kontroversen om dödsbegreppet”. Tidskrift för vetenskapsstudier (VEST), (10-11), 4-29.
Brante, T., & Norman, H. (1995). Epidemisk masspsykos eller reell risk? En sociologisk studie av kontroversen kring elöverkänslighet. Stockholm: Brutus Östling bokförlag Symposion.
Braun, H.J., O´Sullivan, P.S., Dusch, M.N., Antrum, S., & Ascher, N.L. (2015). Improving interprofessional collaboration: Evaluation of implicit attitudes in the surgeon-nurse relationship.
International Journal of Surgery, 13, 175-179.
Brooks, V., & Thistethwaite, J. (2012). Working and learning across professional boundaries. British Journal of Educational Studies, 60(4), 403-420.
Burford, B., Morrow, G., Baldauf, B., Spencer, J., Johnson, N., Rothwell, C., … Illing, J. (2013). Newly qualified physicians‘ perceptions of informal learning from nurses: implications for interprofessional education and practice. Journal of Interprofessional Care, 27(5), 394-400.
Carpenter, J. (1995). Doctors and nurses: stereotypes and stereotype change in interprofessional education. Journal of Interprofessional Care, 9(2), 151-161.
Centre for the Advancement of Interprofessional Education, CAIPE. (2018). About us. Hämtad 2018-10-
25 från https://www.caipe.org/about-us
Chatalalsingh, C., & Reeves, S. (2014). Leading team learning: what makes interprofessional teams learn to work well? Journal of Interprofessional Care, 28(6), 513-518.
Clark, P.G. (2006). What would a theory of interprofessional education look like? Some suggestions for developing a theoretical framework for teamwork training. Journal of Interprofessional Care, 20(6), 577-589.
Clarke, D. (2010). Achieving teamwork in stroke units. The contribution of opportunities dialogue. Journal of Interprofessional Care, 24(3), 285-297.
Collin, K. M., Paloniemi, S., & Mecklin, J. P. (2010). Promoting inter-professional teamwork and learning - the case of a surgical operating theatre. Journal of Interprofessional Care, 23(1), 43-63.
Collin, K. M., Valleala, U. M., Herranen, S., & Paloniemi, S. (2012). Ways of interprofessional collaboration and learning in emergency work. Studies in Continuing Education, 34(3), 281-300.
Collins, H. M. (1981). Stages of the Empirical Programme of Relativism. Social Studies of Science, 11, 3-10.
Czarniawska, B. (1998). A narrative approach to organization studies. Qualitative research methods. California:
Sage.
Czarniawska-Joerges, B. (2004). Narrative in Social Science Research. London: Sage.
Dahlborg-Lyckhage, E., Fredén, L., Hassler, S., & Skyvell Nilsson, M. (2014). Gränshinder. En kvalitativ och kvantitativ studie av samverkande sjukvård (Rapport nr 2014:3). Trollhättan: Högskolan Väst.
51
Dahlgren, L. O. (2009). Interprofessional and problem-based learning: A marriage made in heaven?
Journal of Interprofessional Care, 23(5), 448-454.
D´eon, M. (2005). A blueprint for interprofessional learning. Journal of Interprofessional Care, 19(1), 49-59.
Deutsch, M. (1969). Conflicts: Productive and destructive. Journal of social issues, 25(1), 7-41.
De Vaus, D. (2001). Research Design in Social Research. London: Sage.
Dewey, J. (1997). Demokrati och utbildning. Uddevalla: Daidalos
Drinka, T. J. K., & Clark, P. G. (2000). Health care teamwork. Interdisciplinary Practice and Teaching.
Connecticut: Greenwood Publishing Group, Inc.
Döös, M., Wilhelmson, L., & Backlund, T. (2001). Kollektivt lärande på individualistiskt vis - ett lärdilemma för praktik och teori. I T. Backlund, H. Hansson & C. Thunborg (Red.), Lärdilemman i arbetslivet (s. 43-78). Lund: Studentlitteratur.
Ekström, B. L. (2012). Kontroversen om DAMP. En kontroversstudie av vetenskapligt gränsarbete och översättning mellan olika kunskapsparadigm (Avhandling, Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten).
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29641/2/gupea_2077_29641_2.pdf
Ellström, P. E. (1996a). Arbete och lärande - förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. Solna:
Arbetslivsinstitutet.
Ellström, P. E. (1996b). Rutin och reflektion. Förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. I P. E. Ellström, B. Gustavsson & S. Larsson (Red.), Livslångt lärande. (s.142-179). Lund: Studentlitteratur.
Ellström, P. E. (2006). The meaning and role of reflection in informal learning at work. I C. Boud, P. Cressey & P. Docherty (Red.), Productive reflection at work. Learning for changing organizations (s. 43-53).
London: Routledge.
Engeström, Y. (2001). Expansive Learning at Work: toward an activity theoretical reconceptualization.
Journal of Education and Work, 14(1), 133-156).
Engelhardt Jr, H. T., & Caplan, A. L. (1987). Scientific controversies. Case studies in the resolution and closure of disputes in science and technology. Cambridge: Cambridge University Press.
Eraut, M. (2000). Non-formal learning and tacit knowledge in professional work. British Journal of Educational Psychology, 70, 113-136.
Eraut, M. (2004). Informal learning in the workplace. Studies in Continuing Education. 26, 247-273.
Evans, L. (2002). Reflective Practice in Educational Research. London: Continuum.
Forsman, B. (2004). Forskares frihet: om makt och moral. Lund: Studentlitteratur.
Freeth, D. (2001). Sustaining interprofessional collaboration. Journal of Interprofessional Care, 15(1), 37-46.
Freeth, D., Hammick, M., Koppel, I., Reeves, S., & Barr, H. (2002). A critical Review of Evaluations of Interprofessional Education. London: LTSN-Centre for Health Sciences and Practices.
Freeth, D., Hammick, M., Reeves, S., Koppel, I., Barr, H. (2005). Effective Interprofessional Education: Development, Delivery and Evaluation. Oxford: Blackwell Publishing.
General Medical Council (2009). Tomorrow´s Doctors. Outcomes and standards for undergraduate medical education.
52
Giere, R. N. (1987). Controversies involving science and technology: a theoretical perspective. I Jr. H. Engelhardt & L. Caplan (Red.), Scientific controversies. Case studies in the resolution and closure of disputes in science and technology (s. 125-150). Cambridge: Cambridge University Press.
Gieryn, T. (1983). Boundary-Work and the Demarcation of Science from Non-science: Strains and Interests in Professional Ideologies of Scientists. American Sociological Review; 48(6), 781-795.
Gilbert, J. H. V. (2005). Interprofessional learning and higher education structural barriers. Journal of Interprofessional Care, 19, 87-106.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun. Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (1963). The presentation of self in everyday life. London: Penguin.
Gothlin, E. (1999). Kön eller genus? Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning.
Granberg, O. (2018). Att identifiera en lärande organisation. I O. Granberg & J. Ohlsson (Red.), Den lärande organisationen 2.0. (s. 61-96). Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O., & Ohlsson, J. (2005). Kollektivt lärande i team. Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet. Pedagogisk forskning i Sverige, 10(3/4), 227-243.
Gregory, L. R., Hopwood, N., & Boud, D. (2014). Interprofessional learning in work: what spatial theory can tell us about workplace learning in an acute care ward. Journal of Interprofessional Care, 28(3), 200-205.
Gubrium, J. F., & Holstein, J. A. (1997). The New Language of Qualitative Method. New York: Oxford
University Press.
Gubrium, J. F., & Holstein, J. A. (2002). Handbook of interview research. Thousand Oaks, California: Sage
Publications, Inc.
Hall, P. (2005). Interprofessional teamwork: Professional cultures as barriers. Journal of Interprofessional Care,
1, 188-196.
Hallberg, M. (2007). Vetenskapliga kontroverser oundvikliga i dagens samhälle. Läkartidningen, 104(8),
577-581.
Hallberg, M., & Bragesjö, F. (2003). Konflikt eller consensus: om kontroversstudier som forskningsfält. Stockholm:
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
Hallberg, M., & Rigné, E. M. (1994). Child Sexual Abuse - a Study of Controversy and Construction. Acta Sociologica, 37(2), 141-163.
Hamberg, K. (2004). Om förvirringen kring biologi, kön och genus i medicinen. I Vetenskapsrådet. (Red.), Medicinsk genusforskning - teori och begreppsutveckling (s. 21-29). Uppsala: Ord & Form AB.
Hammarström, A. (2001). Medicinen har mycket att lära av genusvetenskapen. Klinik och vetenskap.
Läkartidningen, 98(11), 1222-1227.
Hammarström, A. (2005). Genusperspektiv på medicinen - två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik. Stockholm: Högskoleverket.
Hammick, M., Freeth, D., Copperman, J., & Goodsman, D. (2009). Being Interprofessional. Cambridge:
Polity Press.
Hammick, M., Freeth, D., Koppel, I., Reeves, S., & Barr, H. (2007). A best evidence systematic review of interprofessional education: BEMI Guide no. 9. Medical Teacher, 29(8), 735-751.
Harden, R.M. (1998). AMEE guide No.12: Multiprofessional education: Part 1- effective multiprofessional education: a three-dimensional perspective. Medical Teacher, 20(5), 402-408.
53
Hean, S., Craddock, D., & O´Halloran, C. (2009). Learning theories and interprofessional education: a user´s guide. Learning in Health and Social Care, 8(4), 250-262.
Herrman, M., Nilsson, L., Lundh Snis, U., & Flensburg, P. (2010). Interprofessionellt samarbete. I S. Lagrosen, U. Lundh Snis & E. Nehls (Red.), Lärande i och för det nya arbetslivet (s. 191-220). Lund:
Studentlitteratur.
Hess. D. (2004). Controversies about Controversial Issues in Democratic Education. PS: Political Science and Politics, 37(2), 257-261.
Hoholm, T., La Rocca, A., & Aanestad, M. (2018). Controversies in healthcare innovation. Service, Technology and Organization. London: Palgrave MacMillan.
Hydén, L. C., & Hydén, M. (1997). Att studera berättelser. Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv.
Stockholm: Liber.
Hylin, U. (2010). Interprofessional education. Aspects on learning together on an interprofessional training ward
(Avhandling, Karolinska institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning). Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad från
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/38978/thesis.pdf?sequence=1&isAllowed=y Högskolan Väst. (2011). Forskningsstrategier. Underlag till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition 2012 (Dnr 2011/124A15). Trollhättan: Högskolan Väst.
Illeris, K. (2011). The Fundamentals of Workplace Learning. Understanding How People Learn in Working Life.
Abingdon, Oxon: Routledge.
Jacobsen, F. (2011). Learning with, from and about each other: Outcomes from an interprofessional training unit
(Avhandling, Aarhus University, Faculty of health sciences). Aarhus: Aarhus University. Hämtad från https://www.fysio.dk/globalassets/documents/fafo/afhandlinger/phd/2011/ph.d._flemming_jakobsen _2011.pdf
Jasanoff, S. (1996). Beyond Epistemology: Relativism and Engagement in the Politics of Science. Social Studies of Science, 26, 393-418.
Johansson, A. (2009). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (1979). Controversy and Learning. Review of Educational Research, 49(1),
51-69.
Johnson, D. W., Johnson, R. T., & Smith, K. A. (2000). The constructive controversy. The Educative Power of Intellectual conflict. Change - the Magazine of Higher Learning, January-February, 29-37.
Katzenbach, J. & Smith, D. (1993). The wisdom of Teams. Creating the High Performance Organization. Boston:
Harvard Business School Press.
Kolb, D. A. (1984). Experiential learning: experience as the source of learning and development. New Jersey: Prentice
Hall.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvarnström, S. (2007). Interprofessionella team i vården. En studie om samarbete mellan hälsoprofessioner
(Licentiatavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa). Linköping: Linköpings universitet. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:24189/FULLTEXT01.pdf Kvarnström, S. (2008). Difficulties in collaboration: A critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of Interprofessional Care, 22(2), 191-203.
54
Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning. Legitimate peripheral participation. New York: Cambridge
University Press.
Leathard, A. (1991). Going interdisciplinary. Nursing, 4(33), 9-11.
Leathard, A. (1994). Going Inter-professional: Working Together for Health and Welfare. Kentucky: Routledge.
Lehtinen, U. (2004). Behöver genusmedicinare ett delvis annat kroppsbegrepp än andra genusvetare? I Vetenskapsrådet (Red.), Medicinsk genusforskning - teori och begreppsutveckling (s. 53-61). Uppsala: Ord & Form
AB.
Lewy, L. (2010). The complexities of interprofessional learning/working. Has the agenda lost its way?
Health Education Journal. 69(1), 4-12.
Lidskog, M. (2008). Learning with, from and about each other. Interprofessional education on a training ward in municipal care for older persons (Avhandling, Örebro universitet, Hälsoakademin). Örebro: Örebro universitet.
Hämtad från http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:136345/FULLTEXT01.pdf
Lidskog, M. (2009). Att lära med, från och om varandra. I J. Berlin, E. Carlström & H. Sandberg (Red.),
Team i vård, behandling och omsorg: erfarenheter och reflektioner (s. 101-124). Lund: Studentlitteratur.
Liinason, M. (2008). Vad är genus? Socialmedicinsk tidskrift, 3, 260-265.
Lindh Falk, A., Hammar, M., & Nyström, S. (2015). Does gender matter? Differences between students at an interprofessional training ward. Journal of Interprofessional Care, 29(6), 616-621.
Ljunggren, C., & Unemar Öst, I., & Englund, T. (2015). Kontroversiella frågor. Om kunskap och politik i samhällsundervisningen. Malmö: Gleerups utbildning.
Marsick, V. J. (2009). Toward a unifying framework to support informal learning theory, research and practice. Journal of Workplace Learning, 21(4), 265-275).
Marsick, V. J., Watkins, K. E., Callahan, M. W., & Volpe, M. (2008). Informal and incidental learning in the workplace. I C. Smith & N. DeFrates-Densch (Red.), Handbook of research on adult learning and development (s. 570-600). New York: Routledge.
McMullin, E. (1987). Scientific controversy and its termination. I Jr. H. Engelhardt & L. Caplan (Red.),
Scientific controversies. Case studies in the resolution and closure of disputes in science and technology (49-91). Cambridge:
Cambridge University Press.
McMurtry, A., Rohse, S., & Kilgour, K. N. (2016). Socio-material perspectives on interprofessional team and collaborative learning. BMC Medical Education, 50, 169-180.
Meads, G., & Ashcroft, J. (2005). Development. I G. Meads & J. Ashcroft, med H. Barr, R. Scott & A. Wild. The Case for Interprofessional Collaboration (s. 104-119). Oxford: Blackwell Publishing.
Meyer, E., & Lees, A. (2013). Learning to Collaborate: An Application of Activity Theory to Interprofessional Learning Across Children´s Services. Social Work Education, 32(5), 662 - 684.
Mishler, E. G. (1986). Research Interviewing. Context and Narrative. Cambridge: First Harvard University
Press.
Moran, M., & Thistlethwaite, J. (2010). Learning outcomes for interprofessional education (IPE): Literature review and synthesis. Journal of Interprofessional Care, 24(5), 503-513.
Mäkitalo, Å. (2012). Professional learning and the materiality of social practice. Journal of Education and Work, 25(1), 59-78.
55
Mäkitalo, Å., & Säljö, R. (2002). Invisible People: Institutional Reasoning and Reflexivity in the
Production of Services and “Social Facts” in Public Employment Agencies. Mind, Culture, and activity, 9(3),
160-178.
Nelkin, D. (1992). Controversy: Politics of Technical Decisions. Beverly Hills: Sage
Nisbet, G., Dunn, S., & Lincoln, M. (2015). Interprofessional team meetings: Opportunities for informal interprofessional learning. Journal of Interprofessional Care, 29(5), 426-432.
Nisbet, G., Dunn, S., Lincoln, M., & Shaw, J. (2016). Development and initial validation of the interprofessional team learning profiling questionnaire. Journal of Interprofessional Care, 30(3), 278-287.
Nisbet, G., Lincoln, M., & Dunn, S. (2013). Informal interprofessional learning: an untapped opportunity for learning and change within the workplace. Journal of Interprofessional Care, 27(6), 469-475.
Nonaka, (1994). A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation. Organization Science. 5(1), 14-
37.
Nyström, S., Dahlberg, J., Edelbring, S., Hult, H., & Abrandt Dahlgren, M. (2016). Debriefing practices in interprofessional simulation with students: a sociomaterial perspective. BMC Medical Education, 16(148), 1-
8.
Oates, M. (2016). Socio-material theory: an alternative view of interprofessional team learning. BMC Medical Education, 50, 160 - 166.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber
AB.
Ovretveit. J. (1997). How to Describe Interprofessional Working? I J. Ovretveit, P. Mathias & T. Thompson (Red.), Interprofessional Working for Health and social care (s. 9-33). Basingstoke: MacMillan Press
Ltd.
Parsell, G., & Bligh. J. (1998). Educational principles underpinning successful shared learning. Medical Teacher, 20(6), 522-529.
Petrie, H. G. (1976). Do you see what I see? The Epistemology of Interdisciplinary inquiry. The Journal of Aesthetic Education, 10, 29-43.
Polanyi, M. (1966). The tacit dimension. London: Routledge & Kegan Paul.
Polkinghorne, D. (1988). Narrative knowing and the human sciences. Albany: State University of New York
Press.
Ponzer, S., Faresjö, T., & Mogensen, E. (2009). Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete.
Läkartidningen, 106(13), 929-931.
Reeves, S. (2011). Using the sociological imagination to explore the nature of interprofessional interactions and relations. I K. Simon, J. Chesters, J. Thistlethwaite & S. Reeves (Red.), Sociology of interprofessional Health Care Practice: Critical reflections and Concrete Solutions (s. 9-22) New York: Nova Science
Publishers, Inc.
Reeves, S., Fletcher, S., Barr, H., Birch, I., Boet, S., Davies, N., … Kitto, S. (2016). A BEME systematic review of the effects of interprofessional education: BEME Guide No. 39. Medical Teacher, 38(7), 656 - 668.
Reeves, S., Lewin, S., Espin, S., & Zwarenstein, M. (2010). Interprofessional teamwork in health and social care. Oxford: Wiley-Blackwell.
56
Reeves, S., Perrier, L., Goldman, J., Freeth, D., Zwarenstein, M. (2013). Interprofessional education: effects on professional practice and healthcare outcomes (update). Cochrane Database of Systematic Reviews,
28(3), 1465-1858. CD002213. doi:10.1002/14651858.CD002213.pub3.
Reeves, S., Zwarenstein, M., Goldman, J., Barr, H., Freeth, D., Hammick, M., … Koppel, I. (2008). Interprofessional education: effects on professional practice and health care outcomes. Cochrane Database of Systematic Reviews 23(1), CD002213. doi: 10.1002/14651858.CD002213.pub2.
Riessman, C. K. (2003). Performing identities in illness narrative: Masculinity and multiple sclerosis.
Qualitative Research, 3, 5-33.
Riessman, C. K. (2005). Narrative Analysis. I N. Kelly, C. Horrocks, K. Milnes, B. Roberts (Red.),
Narrative, Memory & Everyday Life (s. 1-7). Huddersfield: University of Huddersfield.
Riessman, C. K. (2008). Narrative Methods for the Human Sciences. Thousand Oaks, California: Sage
Publications.
Robinson, M., & Cottrell, D. (2005). Health professionals in multi-disciplinary and multi-agency teams; Changing professional practice. Journal of Interprofessional Care, 19(6), 547-560.
Schön, D. A. (1987). Educating the Reflective Practitioner. Toward a New design for Teaching and Learning in the Professions. San Francisco: Jossey-Bass.
SFS: 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS: 1991:1128. Lag om psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS: 1991:1129. Lag om rättspsykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialdepartementet.
Sismondo, S. (2012). An Introduction to Science and Technology Studies. Oxford: Wiley-Blackwell.
Smith, K., Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (1981). Can Conflict Be Constructive? Controversy Versus Concurrence Seeking in Learning Groups. Journal of Educational Psychology, 73(5), 651-663.
Smirthwaite, G. (2010). Mellan biologism och diskursfundamentalism - om kön och genus i medicinen. I B. Wijma, G. Smirthwaite & K. Swahnberg (Red.), Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar (s. 71-86).
Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2006). God vård, en vägledning till föreskriften SOSFS:2005:12 om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Handbok med information och vägledning för tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Sollami, A., Caricati, L., & Mancini, T. (2015). Ambivalent stereotypes of nurses and physicians: impact on students ‘attitude toward interprofessional education. Acta Biomed For Health Professions, 86(1), 19-28.
Strategi. (2018a). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2018-10-25 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/strategi
Strategi. (2018b). I Synonymer.se. Hämtad 2018-10-25 från https://www.synonymer.se/sv-syn/strategi
Sundström, E., & de Meuse, K. P., & Futrell, D. (1990). Work teams. Applications and effectiveness.
American Psychologist, 45(2), 120-133.
Swahnberg, K., Lykke, N., & Wijma, B. (2010). Genus och medicin: en dubbelbottnad och politiskt känslig fråga. Läkartidningen, 107(34), 1928-1931.
57
Tannen, D. (1990). You just don´t understand: Women and men in conversation. New York: Ballantine.
Teräs, M. (2015). Inter-professional working and learning: instructional actions and boundary crossing or boundary making in oral health care. Journal of Education and Work, 29(5), 614-636.
Thistlethwaite, J. (2012). Interprofessional education: a review of context, learning and the research agenda. Medical education, 46(1), 58-70.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Thylefors, I., Persson, O., & Hellström, D. (2005). Team types, perceived efficiency and team climate in Swedish cross - professional teamwork. Journal of Interprofessional Care, 19(2), 102 - 114.
Tjosvold, D. (1995). Cooperation theory, constructive controversy, and effectiveness: Learning from crisis. I R. Guzzo, E. Salas & Associates (Red.), Team effectiveness and decision making in organizations (s. 79-
112). California: Jossey-Bass Inc Publishers.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2014). Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014. Vetenskapsrådets rapporter 2015.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet 2017. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard
University Press.
Vygotsky, L. S. (1986). Thought and language. Cambridge, MA: MIT Press.
Wagter, J. M., van de Bunt, G., Honing, M., Eckenhausen, M., & Scherpbier, A. (2012). Informal interprofessional learning: Visualizing the clinical workplace. Journal of Interprofessional Care, 26(3), 173-182.
Weiss, D., Tilin, F., & Morgan, M. (2018). The Interprofessional Health Care Team. Leadership and Development.
Burlington MA: Jones & Bartlett Publishing Inc.
Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. Cambridge: Cambridge University
Press.
Wertsch, J. V. (2007). Mediation. I H. Daniels, Michael Cole & J. V. Wertsch (Red.), The Cambridge Companion to Vygotsky (s. 178-192). Cambridge: Cambridge University Press.
White, H. (1987). The Content of the Form: Narrative Discourse and Historical Representation. Baltimore: John
Hopkins University Press
Wilhelmsson, M. (2011). Developing interprofessional competence. Theoretical and empirical contributions
(Avhandling, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls -och välfärdsstudier). Linköping: Linköpings universitet. Hämtad från http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:429676/FULLTEXT01.pdf
Wilhelmsson, M., Ponzer, S., Dahlgren, L-O., Timpka, T., & Faresjö, T. (2011). Are female students in general and nursing students more ready for teamwork and interprofessional collaboration in healthcare?
BMC Medical Education, 11(15), 1-10.
Wollmer, A., Dick, M., Gross, S., & Wehner, T. (2016). Constructive Controversy as a Prime Example of “The Power of Distributed Perspectives”: New Developments in Application and Research. I G. Abel & M. Plumacher (Red.), The Power of Distributed Perspectives (s. 245-266). Berlin: CPI books GmbH
58
World Health Organization. (2010). Framework for Action on Interprofessional Education and Collaborative Practice. Genéve: WHO.
Yin, R. K. (1994). Case study research. Design and Methods. Second edition. United States of America: Sage
59