Slutsatser av studien och dess analys

Vad som genom denna studie tydligt framkommit är att Umeå kommuns pensionsstiftelses styrelse i dagsläget generellt sätt inte har någon eller endast liten erfarenhet och kompetens gällande MPT, annan finansiell teori och förvaltning. Vi anser därför att kompetensen hos styrelsen inom dessa områden behöver utvecklas för att möjligheten ska finnas att anta en mer aktiv och medveten roll i förvaltningen av sina pensionsmedel. I dagsläget har de förlitat sig väldigt mycket på deras externa förvaltare, vilket vi anser kan bero på avsaknaden av kompetensen inom dessa områden. Därför skulle en ökad kompetens och förståelse innebära att de inte längre behöver vara lika beroende av den externa förvaltaren. Men då styrelsen inte har, förrän idag, efterfrågat att anta en mer aktiv och medveten roll så har styrelsemedlemmarna inte varit i behov av att besitta denna typ av finansiella kompetens förut. I och med efterfrågan att anta en mer aktiv och medveten roll så ställs därför högre krav på styrelsens kompetens inom

86

dessa områden. Slutsatsen av detta är att styrelsen är i ett stort behov av att utveckla den gemensamma finansiella kompetensen de idag besitter för att kunna anta denna nya roll de efterfrågar. Att denna kompetens och förståelse inom MPT och annan finansiell teori utvecklas hos styrelsen, kommer även på sikt bidra till att styrelsen kan ta till sig annan finansiell information och teori bättre, vilket innebär att deras absorptionsförmåga kommer förbättras.

Genom att styrelsen får ta del av denna studie och dess innehåll gällande MPT och annan finansiell teori så bidrar vi till att utveckla och öka deras kompetens inom dessa områden, vilket kan ses som utveckling av deras informella kompetens. Denna ökade kompetens och förståelse skapar möjligheten till agerande och att de får mer makt över situationen samt att de då kan känna en större delaktighet och ansvar i förvaltningen och styrelsearbetet. Detta skapar förutsättningar och möjligheter för en mer aktiv och medveten styrelse.

En annan aspekt, utöver att utveckla styrelsens kompetens, som uppkommit genom studien och är av vikt för att anta en mer aktiv och medveten roll, är att alla i styrelsen ska eftersträva att uppnå gemensamt uppsatta mål. Denna aspekt är något som de intervjuade styrelsemedlemmarna framförde. Även vi anser att Umeå kommuns pensionsstiftelses styrelse behöver sätta upp tydligare mål gällande deras förvaltning.

En gemensam strävan mot ett mål bidrar till att styrelsens medlemmar kan arbeta mer fokuserat och utvärdera sitt arbete efter de uppsatta målen. Styrelsen blir därigenom mer uppmärksamma och aktiva eftersom de tvingas utvärdera och kontrollera deras prestation i förhållande till de uppsatta målen med förvaltningen. Att sätta upp tydligare mål anser vi är av hög vikt om de ska kunna anta en mer aktiv och medveten roll.

Utöver att utveckla kompetensen hos styrelsen inom MPT och annan finansiell teori samt fastställa gemensamma mål så är en annan aspekt väldigt viktig att ta hänsyn till om styrelsen ska kunna bli mer aktiva och medvetna i sin förvaltning. Denna aspekt berör styrelsemedlemmarnas motivation, möjlighet och drivkraft till att anta denna nya roll. Genom studien har det konstaterats att motivationen, möjligheten och drivkraften till att anta en aktiv och medveten roll skiljer sig åt mellan de intervjuade individerna.

Av denna anledning är det därför viktigt att kartlägga dessa faktorer hos styrelsemedlemmarna för att säkerställa att dessa faktorer finns hos dem i tillräckligt hög grad för att bli mer aktiva och medvetna. Utan motivation, möjlighet och drivkraft hos Umeå kommuns pensionsstiftelses styrelsemedlemmar så kommer de inte kunna genomföra en förändring mot en aktiv och medveten styrelse. Styrelsemedlemmarnas motivation och drivkraft kan ökas genom den ökade kompetensen och förståelsen som studien bidrar med. Detta anser vi visar på ännu en anledning till varför styrelsens medlemmar och deras arbete kan gynnas av att få en ökad kompetens och förståelse inom MPT, annan finansiell teori och förvaltning.

De slutsatser som kan dras av vår utvecklade risk- och allokeringsmodell är att dess input påverkar modellens utfall i hög grad. Styrelsemedlemmarna måste därför förstå vikten av vilka tillgångsslag som väljs att inkludera i portföljen eftersom de valda tillgångsslagen påverkar utfallet av modellen. Slutsatser av detta är att modeller baserade på historisk data alltid bör tolkas med försiktighet och i förhållande till det rådande marknadsläget. Att modeller bör tolkas med försiktighet är något vi vill uppmärksamma och förmedla till styrelsen vid användandet av modellen som ett verktyg i deras förvaltning så att modellens utfall inte tolkas som absoluta sanningar.

87

Modellen ska istället användas som ett verktyg som ska kompletteras med annan aktuell information om exempelvis marknadsläget för att skapa möjligheten att kunna bli mer aktiva och medvetna.

Umeå kommuns pensionsstiftelses styrelse kan bli mer aktiva och medvetna genom att använda vår utvecklade risk- och allokeringsmodell. Styrelsen kan med hjälp av modellen se vad olika fiktiva portföljer får för utfall och hur de olika delarna i modellen hänger samman samt påverkar utfallet. Genom detta så kommer de kunna vara mer delaktiga i investeringsprocessen då denna modell kan användas som ett verktyg i praktiken.

När de tre fiktiva portföljerna studeras, som föreslogs i studiens empiri- och analyskapitel, så kan vi konstatera att diversifiering kan uppnås genom att kombinera olika tillgångsslag i portföljen med hjälp av risk- och allokeringsmodellen. Detta bidrar till att styrelsen får en förståelse för fördelen med att konstruera väl diversifierade portföljer samt att styrelsen kan se dess effekter genom att studera modellens utfall.

Slutsatsen av att diversifiering går att illustreras genom studiens modell visar på relevansen för styrelsen att utforska olika alternativa portföljsammansättningar.

En annan slutsats som kan dras genom att studera de tre fiktiva portföljerna är att med en ökad förväntad avkastning följer en högre risk vilket är i enlighet med MPT. Sådana mönster bidrar till att styrelsen, genom att använda modellen, får en förståelse för sådan teori i praktiken. Denna förståelse styrelsen får för teorin med hjälp av verktyget i form av risk- och allokeringsmodellen gör att de kan bli mer medvetna.

5.2.1 Sammanfattande slutsatser och diskussion

De slutsatser som dragits ovan är att om Umeå kommuns pensionsstiftelses styrelse ska kunna anta en mer aktiv och medveten roll i förvaltningen av sina pensionsmedel så måste de öka den befintliga kompetensen inom områdena MPT, annan finansiell teori och förvaltning. Styrelsen ska även använda studiens risk- och allokeringsmodell som ett verktyg vilket bidrar till en mer aktiv och medveten styrelse. Att båda dessa delar bidrar till en mer aktiv och medveten styrelse har konstaterats men däremot leder dessa delar inte var för sig till denna förändring utan de måste ses i relation till varandra. Detta eftersom utan en ökad kompetens och förståelse inom MPT, annan finansiell teori och förvaltning så blir modellen och dess utfall svåra att tolka och använda i praktiken. Utan denna ökade kompetens och förståelse så kommer inte styrelsen kunna använda modellen som det verktyg den är ämnad att vara. En ökad kompetens och förståelse tillsammans med modellen kan i sin tur bidra till att ytterligare kompetens och förståelse skapas eftersom styrelsen får en förståelse för relationen mellan modellens olika komponenter.

Genom att skaffa en ökad kompetens och förståelse för MPT och annan finansiell teori så bidrar det till att risk- och allokeringsmodellens metod och utfall kan tolkas, då en grundläggande förståelse finns för den bakomliggande teorin i modellen. En ökad kompetens och förståelse samt risk- och allokeringsmodellen bör alltså ses i relation till varandra då dessa tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för en mer aktiv och medveten styrelse genom att möjliggöra modellens användande som ett verktyg.

88

Att dessa två olika delar ska ses i relation till varandra för att bidra till att styrelsen antar en mer aktiv och medveten roll besvarar till stor del studiens frågeställning. Utöver dessa delar så är även styrelsemedlemmarnas tillgängliga informationsunderlag, motivation, möjlighet och drivkraft samt fastställandet av gemensamma mål viktigt.

Detta för att styrelsen ska ha möjligheten att bli mer aktiv och medveten i sin förvaltning. För att återkoppla till studiens sammanlänkning av styrelsens finansiella kompetens och risk- och allokeringsmodellen så visas nedan en figur. Figuren illustrerar hur dessa två gemensamt bidrar till att besvara studiens frågeställning.

Figur 19: Studiens process

Vad som även framkommit i studien är att Umeå kommuns pensionsstiftelses styrelse har tendenser att ses som en temporär enhet eftersom vissa medlemmar sedan bildandet av pensionsstiftelsen har bytts ut flertalet gånger. En styrelse av mer temporär karaktär där styrelsemedlemmar byts ut kan påverka negativt hur aktiva och medvetna styrelsen kan vara. Med det menar vi att den kompetens och förståelse som utvecklats hos styrelsen för MPT och annan finansiell teori riskerar att försvinna eller minskas då medlemmarna lämnar posten och uppdraget i styrelsen. Detta innebär att en temporär styrelse där medlemmarna avgår vid olika tillfällen kan vara problematiskt då det inte skapar en stabil styrelse med den rätta och tillräckliga finansiella kompetensen och förståelsen. En mindre temporär styrelse anser vi krävs för att de ska kunna vara mer aktiva och medvetna och använda studiens risk- och allokeringsmodell. Slutsatsen av detta är att en stabil styrelse där medlemmarna byts ut mer sällan alltså kommer främja en mer aktiv och medveten styrelse i jämförelse med en temporär styrelse där medlemmarna oftare byts ut.