Studien visar att barn och unga med en avliden nära anhörig kan bearbeta och finna sätt att hantera sorgen genom den undersökta stödgruppsverksamheten. Deltagandet i stödgruppsverksamheten kan vara ett sätt för barn och unga att bearbeta sorgen på då de får träffa andra barn och unga i liknande situationer och därmed få en gemenskap med andra. Stödgruppsverksamheten är en form av peer support och kan leda till en ökad KASAM hos deltagarna och på så sätt bidra till att hantera och bearbeta deras sorgeprocess.
7.1 Förslag till utveckling i praktik
Studiens resultat pekar på att det finns ett behov av fortsättningsgrupper inom stödgruppsverksamheten då flertalet barn och unga beskrev att de ville fortsätta att gå i stödgruppen. Några deltagare uttryckte att det var långt att åka och att det tog mycket tid från deras fritid vilket pekar på att det finns behov av att öka tillgängligheten av stödgruppsverksamheten i länet. Möjligheten till att delta i stödgruppsverksamheten bör inte bero på vart man är bosatt i länet utan borde snarare bero på behov. En tanke som uppstått under studiens gång är huruvida stödgruppsverksamheten skulle kunna samverka med skolor runtom i länet då det skulle kunna öka tillgängligheten, speciellt på de orter som ligger långt bort från Falun där stödgrupperna finns förlagda i nuläget. Detta medför självfallet att behovet av stödgruppsledare förändras beroende på hur man utformar stödgruppsverksamheten. Förslagsvis skulle stödgruppsledarna kunna åka ut till skolorna istället för att barnen ska komma till stödgruppsverksamheten. Nackdelen med detta skulle kunna vara att barn och unga som inte vill vara öppna med sitt deltagande i stödgruppsverksamheten för andra barn väljer att inte delta om stödgruppsverksamheten är förlagd i skolan. En fördel skulle däremot kunna vara att det blir lättare för de barn och unga som går i samma skola att fortsätta att hålla kontakten efter stödgruppens avslut.
En annan förbättringsåtgärd i ledet mot att utveckla stödgruppsverksamheten skulle kunna vara genom andra sätt att inhämta deltagarnas synpunkter. För att kunna få en djupare förståelse samt kunna ställa följdfrågor vid oklarheter skulle kvalitativa intervjuer kunna vara en lämplig metod. Dock är kvalitativa intervjuer tidskrävande, utifrån detta finns en tanke om att man bör fortsätta samla in kvalitativa enkäter men komplettera med några kvalitativa intervjuer för att få ett mer fylligt material. Ett annat förslag till förbättring kan vara att involvera deltagarna i författandet av enkätfrågor för att säkerställa att frågorna är anpassade till målgruppen. Stödgruppsverksamheten skulle även kunna undersöka om det finns hjälpmedel som är anpassade för barn och unga vid samtal eller skriftlig ifyllnad av enkäter. Kanske skulle stödgruppsverksamheten kunna ta hjälp av andra professioner för att ta reda på om det finns lämpliga hjälpmedel. Att använda hjälpmedel som är anpassade till barn och unga skulle kunna vara till hjälp då det kan tänkas vara svårt för dem att fylla i enkäter samt att reflektera över det som efterfrågas i enkäten.
7.2 Förslag till ytterligare forskning
Det finns behov av ytterligare kunskap gällande likheter och skillnader mellan ålder, kön och kulturell tillhörighet i förhållande till att delta i stödgrupp för barn och unga med en avliden nära anhörig. Det är även viktigt att undersöka om det är just deltagandet i stödgruppsverksamheten som har lett till den positiva utvecklingen för barn och unga i studien eller om det är ett naturligt led i sorgeprocessen. Förslagsvis kan detta undersökas genom randomiserade interventioner, där man låter en grupp delta i stödgrupp och en annan grupp motta någon annan form av insats, t.ex. enskilda samtal. Att inte erbjuda någon form av insats alls skulle vara oetiskt. För att kunna utföra interventionsstudier är det av stor vikt att ha två insatser som antas vara gynnsamma för de presumtiva deltagarna.
Referenslista
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium (2. uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber.
Coatsworth-Puspoky, Robin, Forchuk, Cheryl and Ward-Griffin, Catherine (2006). Peer support relationships: An unexplored interpersonal process in mental health. Journal
of Psychiatric and Mental Health Nursing, (13), 490-497.
Cullberg, Johan (2006). Kris och utveckling (5. uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Dyregrov, Atle (2007). Sorg hos barn: en handledning för vuxna (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (4. uppl.).
Stockholm: Norstedts juridik.
Ferrer–Wreder, Laura, Stattin, Håkan, Cass Lorente, Carolyn, Tubman, G., Jonathan & Adamson, Lena (2012). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga: en
forskningsöversikt (2. uppl.). Stockholm: Gothia.
Grinnell, Richard M. & Unrau, Yvonne A (2014). Social work research and evaluation:
foundations of evidence-based practice (Tenth edition.). Oxford: Oxford University
Press.
Hammarlund, Claes-Otto (2012). Bearbetande samtal: krisstöd, avlastningssamtal, stress- &
konflikthantering (2. uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Henoch, Ingela, Berg, Christina & Benkel, Inger (2015). The Shared Experience Help the Bereavment to Flow: A Family Support Group Evaluation. American Journal of
Hospice & Palliative Medicine, 1-7. doi: 10.1177/1049909115607204
Hjern, Anders, Arat, Arzu, Rostila, Mikael, Berg, Lisa & Vinnerljung, Bo (2014). Hälsa och
sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under
barndomen (Nka Barn som anhöriga 2014:3). Göteborg: Afp tradehouse AB. Hämtat
den 16 oktober 2015 från http://www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/ Rapporter_kunskapsöversikter/Nka_CHESS3_BSA_webb.pdf
Hjern, Anders & Manhica Helio, Adelino (2013). Barn som anhöriga till patienter i vården -
hur många är de? (Nka Barn som anhöriga 2013:1). Kalmar: Lenanders Grafiska.
Hämtat den 16 oktober 2015 från http://www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/ Rapporter_kunskapsöversikter/Nka_rapport_Barn_som_anhöriga_2013-1.pdf
Hjern, Anders, Rostila, Mikael, Berg, Lisa & Vinnerljung, Bo (2013). Barn som anhöriga:
hur går det i skolan? (Nka Barn som anhöriga 2013:3). Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.Hämtat den 16 oktober 2015 från http://
www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/Rapporter_kunskapsöversikter/Bsa- Rapport-2013-3_Chess2_Skolan.pdf
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
LaFreniere, Lucas & Cain, Albert (2015). Parentally Bereaved Children and Adolescents: The Question of Peer Support. OMEGA - Journal of Death and Dying, 71(3), 245-271. doi: 10.1177/0030222815575503
Lindstein, Thomas (2008). Stödgruppsverksamhet för utsatta barn - ett nytt inslag i
förebyggande socialt arbete. I Forinder, Ulla & Hagborg, Erik (red.), Stödgrupper för
barn och ungdomar. (s. 101-118). (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Løndal, Knut (2010). Childrens Lived Experience and their Sense of Coherence: Bodily Play in a Norwegian After-school Programme. Child Care in Practice, 16(4), 391-407. Margalit, Malka (2010). Lonely Children and Adolescents: Self-Perceptions, Social Exclusion,
and Hope. New York, NY: Springer New York. doi: 10.1007/978-1-4419-6284-3
Mead, Shery, Hilton, David and Curtis, Laurie (2001). Peer support: A theoretical perspective.
Psychiatric Rehabilitation Journal, 2, 134-141.
Schön, Ulla-Karin, Denhov, Anne and Topor. Alain (2009). Relationships as a decisive factor in recovering from severe mental illness. International Journal of Social Psychiatry
55(4), 336-347.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Skerfving, Annemi (2012). Hur vet vi att det hjälper? - Om effektutvärdering av stödgrupper
för barn och ungdom (FoU-rapport 2012/1), Uppsala: Regionförbundet Uppsala Län.
Hämtat den 12 december 2015 frånhttp://www.fouvalfard.se/file/2012-hur-vet-vi.pdf
Skerfving, Annemi (2008). Om risker och vad som gör att barn klarar sig. I Forinder, Ulla & Hagborg, Erik (red.). Stödgrupper för barn och ungdomar. (s. 89-100). (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2013). När förälder oväntat avlider: Resultat och slutsatser från tre
kartläggningar om ansvar samt strukturer för information och stöd. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat den 16 oktober från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/ Artikelkatalog/Attachments/19268/2013-11-31.pdf
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och
forskningsmetod (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat den 16 oktober 2015 från http://
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Worden, William J. (2006). Sorgerådgivning och sorgeterapi: en bok för alla som möter och
Bilagor
Nedan har vi bifogat sju bilagor där bilaga 1 är blanketten för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor, bilaga 2 är vår ansökan till Forskningsetiska nämnden, bilaga 3 är vårt godkännande från Forskningsetiska nämnden, bilaga 4, 5 och 6 innehåller enkäterna som delats ut i stödgrupperna, bilaga 7 är informationsfoldern om stödgrupperna.