I denna avslutande del redogörs för hur uppsatsens syfte uppnåtts och hur
frågeställningarna har besvarats. Slutligen diskuteras undersökningens förtjänster och tillkortakommanden och förslag ges på framtida forskning inom området.
Den första frågeställningen handlade om hur folkbibliotek marknadsför sig till pojkar i högstadieåldern. Undersökningen visar att bibliotekarierna använder sig av en rad olika metoder för att marknadsföra biblioteket till denna grupp. Det kanske vanligaste sättet är genom bokprat på högstadieskolor, vilket främst riktar in sig på att nå ut till nya användare. På samtliga bibliotek saknas en övergripande strategi för marknadsföring och en tydlig tanke om vilken image man vill att biblioteket ska ha bland pojkar i högstadieåldern.
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur folkbibliotek arbetar med att nå ut till pojkar i högstadieåldern, och utifrån relationsmarknadsföring se hur biblioteken
använder marknadsföring för att skapa långsiktiga relationer till denna grupp. Detta har också undersökts, även om resultatet på inget sätt ger en fullständig bild av
folkbiblioteks marknadsföring och relationsskapande till denna grupp. En grundtanke i relationsmarknadsföring är att marknadsföring handlar om att skapa långsiktiga
relationer, varför frågan om hur barn- och ungdomsbibliotekarier arbetar för att skapa långsiktiga relationer till denna användargrupp till viss del har besvarats.
Yrkesrollen som ungdoms- respektive barn- och ungdomsbibliotekarie har i denna undersökning visat sig ha en stor betydelse för marknadsföring och relationsskapande till pojkar i högstadieåldern. Medan ungdomsbibliotekarierna arbetar aktivt för att nå ut till pojkar i högstadieåldern, är hela gruppen högstadieungdomar en lågt prioriterad grupp för barn- och ungdomsbibliotekarierna. Ungdomsbibliotekarierna har också en mer personlig relation till pojkar i högstadieåldern, och anpassar i hög grad sin verksamhet efter denna grupp, vilket till exempel märks i utformningen av
ungdomsavdelningarna. Att utforma ungdomsavdelningen som ett socialt rum verkar utifrån denna undersökning göra att pojkar i högstadieåldern i större utsträckning använder biblioteket på detta sätt. Konflikter har förekommit på samtliga bibliotek där många ungdomar vistas, dock verkar detta inte ha en negativ inverkan på pojkarnas relationer till biblioteket så länge det finns en dialog och ett positivt bemötande. Undersökningen tyder på att medan det finns personliga relationer till de pojkar som använder biblioteket som socialt rum, saknas ofta personliga relationer till de pojkar i högstadieåldern som använder biblioteket för att låna böcker, och inte som ett socialt rum. Det tycks finnas en föreställning om att dessa pojkar är nöjda eftersom de fortsätter att komma tillbaka.
Den tredje frågan handlade om hur barn- och ungdomsbibliotekarier ser på
marknadsföring som ett sätt att skapa långsiktiga relationer till pojkar i högstadieåldern. I undersökningen framkom att bibliotekarierna inte verkar ha tagit till sig
relationsmarknadsföringens tankar om marknadsföring som skapande av långsiktiga relationer. Samtidigt som ett viktigt mål i marknadsföringen till pojkar i högstadieåldern verkar vara att främja läsning, ser bibliotekarierna det som viktigt att ändra bilden av biblioteket som en boksamling. Här kan urskiljas en viss förvirring kring bibliotekets roll och uppgift i förhållande till denna grupp. Det leder oss tillbaka till bakgrunden till
- 34 -
denna uppsats och diskussionen om vad som är bibliotekets roll idag. För att återknyta till Inger Eide-Jensens utredning av Bibliotekslagen och den frågan som ställdes där: ska biblioteken anpassa sig till användares och icke-användares medievanor eller utgöra ett alternativ till det? På denna fråga erbjuder min undersökning inget svar; för att hitta vägar att nå ut till pojkar i högstadieåldern behöver man på biblioteken diskutera kring vad bibliotekets roll och uppgift är i förhållande till denna grupp.
7.1 Förslag på fortsatt forskning
Denna undersökning hade ambitionen att undersöka folkbiblioteks marknadsföring och relationer till pojkar i högstadieåldern. I efterhand kan jag se att detta är ett mycket stort område som det inte går att skapa en heltäckande bild av inom ramen för en
kandidatuppsats. Detta följer också av att relationsmarknadsföring som teori är mycket omfattande och generell. Studier som utgår från relationsmarknadsföring, men med ett något smalare fokus skulle kunna ge större möjligheter att bättre belysa enskilda aspekter av folkbiblioteks marknadsföring till pojkar i högstadieåldern. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka hur relationer mellan folkbibliotek och pojkar i högstadieåldern påverkas av ungdomsavdelningens utformning. Denna undersökning har visat att de intervjuade bibliotekarierna upplever att det finns en negativ och felaktig bild av biblioteket bland ungdomar. Eftersom denna undersökning endast har utgått från ett bibliotekarieperspektiv hade det varit berikande för området att undersöka vad pojkar i högstadieåldern, eller andra grupper av ungdomar har för bild av biblioteket.
- 35 -
Käll- och litteraturförteckning
Opublicerade källor
Intervjuer genomförda under april och maj 2011. Ljudupptagningar och transkriberade intervjuer finns i författarens ägo.
Publicerade källor
Ahrling, Linda & Hedberg, Therese (2008). ”Hänga och må bra eller ta sin bok och dra” : Bilden av biblioteket PUNKTmedis efter ungdomsanpassningen. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2008:1).
Allt om biblioteket (2006-11-13), TV-spel på biblioteket – vad tycker du? (Elektronisk) Tillgänglig: <http://ombiblioteket.wordpress.com/2006/11/13/tv-spel-pa-bibioteket-vad-tycker-du/> [2011-05-05].
Andersson, Elisabet (2010). Kaffe eller Kafka?. Svenska Dagbladet, 2010-04-03 (Elektronisk). Tillgänglig: < http://www.svd.se/kultur/kaffe-eller-kafka_4514555.svd> [2011-03-31].
Barns fritid (2009). Stockholm: Statistiska centralbyrån. (Rapport från Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden: 116)
Besant, L. X. & Sharp, D. (2000). Upsize this! Libraries need relationship marketing. Information Outlook, vol. 4, nr.3, s. 17 – 22.
Bibliotek 2009 (2010). Stockholm: Statens kulturråd. (Kulturen i siffror, 2010:4). Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fritzes.
Brandel, Tobias (2006). Bibliotek stoppar våldsamma tv-spel. Svenska Dagbladet, 2006-01-10 (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.svd.se/kultur/bibliotek-stoppar-valdsamma-tv-spel_263399.svd> [2011-05-05].
Bruze, Karolina & Johansson, Fredrika (2009). Ett medium som alla andra?:
Folkbibliotekens marknadsföring av TV-spel mot ungdomar. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2009:29).
Dahlkvist, Susanne (2003). Att arbeta för ungdomar på folkbibliotek: Hur visar sig bibliotekariens synsätt och kunskaper?. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2003:94).
- 36 -
De Sáez, Eileen Elliott (2002). Marketing concepts for libraries and information services. 2. ed. London: Facet.
Eide-Jensen, Inger (2010). Bibliotekslag SFS nr: 1996:1596, 2004: 1261: Utvärdering och förslag till revidering. Stockholm: Kungliga Biblioteket (Utvärdering på uppdrag av Kulturdepartementet).
Ekman, Lisa & Ekstrand, Birgitta (2005). Ungdomar om bibliotek. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap, 2005:108).
Eriksson, Tove (2011). ”Ingen ifrågasätter, allt bara genomförs”. Framsidan, 2011-02-17 (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.framsidan.net/2011/02/ingen-ifragasatter-allt-bara-genomfors/> [2011-03-31].
Frenker, Clarence (2007). Bibliotek lockar unga killar – med Xbox. Aftonbladet, 2007-04-12 (Elektronisk). Tillgänglig:
<http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10923147.ab> [2011-05-11].
Gummesson, Evert (2002). Relationsmarknadsföring: från 4 P till 30 R. 3., rev. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Haglund, Lotta (2005). Relationsmarknadsföring som drivkraft för bibliotekens utveckling. Infotrend, vol. 60, nr 4, s. 113-120.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2., [utök. och kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hedemark, Åse & Hedman, Jenny (2002). Vad sägs om användare?. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2002:61).
Kulturvanor och livsstil i Sverige 2008 (2009). Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. (Rapport från SOM-institutet framtagen för Kulturrådet).
Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Palander, Teresia & Wictorin, Kajsa (2007). Åtta niondeklassare om folkbibliotek. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
- 37 -
Pettersson, Lisa & Schaffer, Rikard (2007). Hur marknadsför sig biblioteket PUNKTmedis? Lyckas biblioteket nå sin målgrupp? Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2007:33).
PUNKTmedis på Biblioteket.se (Elektronisk). Tillgänglig:
<http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=4942&refid=6669> [2011-05-17].
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Rowley, Jennifer (2003). Information marketing: seven questions. Library Management, vol. 24, nr. 1 / 2, s. 13-19.
Rydsjö, Kerstin & Elf, AnnaCarin (2007). Studier av barn- och ungdomsbibliotek: en kunskapsöversikt. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
Singh, Rajesh (2003). Developing relationship marketing with customers: a Scandinavian perspective. Library Management, vol. 24, nr. 1/2, s. 34-43.
Ungar & medier 2010: Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (2010). Stockholm: Medierådet (Rapport från Medierådet) .
- 38 -