Det finns många faktorer som samverkar med varandra och som hänger samman med den inställningen svenska audionomer har gentemot kompetensutveckling. Faktorer som speciellt är värda att lyfta fram är audionomernas arbetslivserfarenhet, arbetsplatsens storlek samt tillgänglighet till kompetensutveckling i den befintliga anställningen. Inte minst har det framkommit ur studiens resultat att ett poängsystem kan ha en förstärkande effekt till
41 audionomens vilja att delta i kompetensutvecklande aktiviteter, där en till åtta timmar per månad anses som tillräckliga. Meningsfulla kurser med innehåll inom bl.a. etik samt kompetensutvecklingens inriktning är starkt samverkande till audionomens inställning.
Resultaten från denna studie visar tydligt att ett frivilligt kompetensutvecklingsprogram föredras av ett stort antal yrkesverksamma audionomer, vilket också är en genomgående trend internationellt. Mest slående är resultatet att en klar majoritet av respondenterna önskar en förändring av dagens kompetensutvecklingssystem. Även om det frivilliga systemet ger en stor frihet att själv ta ansvar för sin egen kompetensutveckling kan det medföra ofrivilliga externa hinder. Trots att audionomerna önskar att delta i ett kompetensutvecklingsprogram finns hindrande faktorer såsom ekonomi, arbetsgivarens prioriteringar och krav om vårdgaranti, vilka kan bidra till att deltagandet måste ske utanför arbetstid. Ett obligatoriskt system kan motverka detta faktum då avsatt arbetstid till kompetensutvecklande aktiviteter i slutändan gynnar verksamheten.
Förslag till vidare forskning
Denna studie har undersökt svenska yrkesverksamma audionomers inställning till kompetensutveckling och CPD-program. Då ett stort intresse av att förändra dagens kompetensutvecklingssystem råder vore det intressant att utförligt kartlägga dagens system för att se vilka förändringar som skulle fungera bäst under de förhållanden som finns i Sverige. De CPD-program beskrivna i denna studie har alla individuella utformningar för de kulturvariationer som förekommer i respektive länder. En kartläggning av de internationella programmens för- och nackdelar krävs därmed för att hitta den riktiga vägen för svenska yrkesverksamma audionomer.
42
Referenser
Allied Health Professions Australia [AHPA]. (2010). Chronic disease management: Sharing the care and understanding between general practice and allied health professionals. Retrieved May, 21, 2013 from http://exerciseismedicine.org.au/wp-
content/uploads/2011/01/Chronic-Disease-Management.pdf
Allied Health Professions Project [AHP]. (2003). Demonstrating competence through continuing professional development [CPD] Final Report. Retrieved March, 19, 2013 from http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/+/www.dh.gov.uk/en/Consultations/Clos edconsultations/DH_4071458
American Board of Audiology [ABA]. (2012). ABA tier 1 continuing education hours FAQs. Retrieved April, 17, 2013 from
http://www.americanboardofaudiology.org/faq/faqs_tier1_credit.html
American Speech-Language-Hearing Association [ASHA]. (2013a). Benefits of ASHA certification. Retrieved May,08, 2013 from
http://www.asha.org/certification/cert_benefits/
American Speech-Language-Hearing Association [ASHA]. (2013b). Certification
Maintenance Frequently Asked Questions: General Information. Retrieved May, 08, 2013 from http://www.asha.org/Certification/Certification-Maintenance-Frequently- Asked-Questions--General-Information/
Armand, J.,P., Costa, A., Geraghty, J., Higginq, N., O., Broe, P., J., Holmberg, L., Sleijfer, D., Th., & Toeuf, J. (2006). Continuing medical education in oncology in Europe. European Journal of Cancer, 32 (8), 1296-1299. Retrieved March, 20, 2013 from
http://www.sciencedirect.com.db.ub.oru.se/science/article/pii/0959804996001335 Arvidsson, T., Björklund, A-K., Fransman, G., Holmberg, M., Jonsson, I., Lennart, I., &
Vogel, M. (1989). Från hörselvårdsassistent till hörselterapeut. En
yrkesutvecklingsmodell (Rapport från Vårdhögskolan i Göteborg). Göteborg: Vårdhögskolan i Göteborg.
Audiological Society of Australia [ASA]. (n.d.). Continuing professional development (CPD). Retrieved April, 10, 2013 from http://www.audiology.asn.au/CPDwebinfo.html#top Barnes, E., Bullock, A. D., Bailey, S. E. R., Cowpe, J. G., &.,Karaharju-Suvanto, T.
(2013). A review of continuing professional development for dentists in Europe. European Journal of Dental Education, 17 (Suppl. 1), pp. 5–17. doi: 10.1111/eje.12045 Brännström, J., Båsjö, S., Holm, L., Larsson, J., Lood, S., Lundå, S., Notsten, M., Taheri, S., T. (2012). Psykosocial arbetsmiljö. Audionombarometern 2012. Audionomtidningen nr 1, s. 8 - 13.
Brännström, J., Båsjö, S., Larsson, J., Lood, S., Lundå, S., Notsten, M., & Turunen, T. S. (2010). Audionombarometern 2010. Audionomtidningen nr 4, s. 13 - 21.
43 British Acadamy of Audiology [BAA]. (2012). Continuing professional development.
Retrived April, 12, 2013 from
http://www.baaudiology.org/files/5913/5898/0464/0189-BAA-CPD-Flyer- Oct2012_AWK.pdf
Bäckström, B. (2001). Att dokumentera audiologisk rehabilitering: En studie om
audionomens arbetsprocess och journalföring (Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för särskilda specialiteter - Avdelningen för audiologi, Göteborgs Universitet.
Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/19165
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda: Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ellström, P-E., & Kock, H. (2008). Competence Development in the Workplace: Concepts, Strategies and Effects. Asia Pacific Education Review, 9 (1), 5-20.
doi:10.1007/BF03025821
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier (2 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
French, H., P. & Dowds, J. (2008) An overview of Continuing Professional Development in physiotherapy. Physiotherapy, 94 (3), pp.190-197. doi:10.1016/j.physio.2007.09.004 Garner, G. (2007). The LASER approach: Ethical considerations in continuing education.
Semin Hear, 28 (1), pp. 65-71. doi: 10.1055/s-2006-958913
Golper, L. A. C., & Brown, K. E. (2007). Applying evidence to clinical practice. In R. Lubinski, L. A. C. Golper, & C. M. Frattali (Eds.). Professional issues in speech- language pathology and audiology (pp. 560-576). New York: Thomson Delmar Learning.
Hanks, W. H., Crumley, W. C., Dybala, P. D., & English, K. (2007). Innovative Models of Audiology Continuing Education. Semin Hear, 28 (1), 55-64. doi: 10.1055/s-2006- 958912
Harford, E. R. (2000). Professional education in audiology. In H. Hosford-Dunn, R. J. Roeser & M. Valente (Eds.) Audiology: Practice Management (pp. 17-40). New York: Thieme. Health and Care Professions Council [HCPC]. (2012). Continuing professional development
and your registration. Retrieved February, 19, 2013 from http://www.hpc- uk.org/assets/documents/10001314CPD_and_your_registration.pdf
Health Professions Council of South Africa [HPCSA]. (2011). Continuing Professional Development Guidelines for the Health Care Professionals. Retrieved April, 8, 2013 from http://www.hpcsa.co.za/downloads/cpd/activities_2011/guidelines_2011.pdf
44 Hemmingsson, U-B., & Ivarsson, A-B. (2007). Systematisk reflektion för lärande och
utveckling i vården: studenters lärande i verksamhetsförlagd utbildning : vårdpersonals kompetensutveckling (2. uppl.). Örebro: Universitetsbiblioteket.
Henwood, S. M. & Flinton, D. M. (2012). 5 years on: Have attitudes towards continuing professional development in radiography changed? Radiography, 18 (3), pp.179-183. doi: 10.1016/j.radi.2012.04.001
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Joyce, P., & Cowman, S. (2007). Continuing professional development: Investment or expectation? Journal of Nursing Management, 15 (6), pp 626–633. doi: 10.1111/j.1365- 2834.2007.00683.x
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Leggate, M. & Russell, E. (2002). Attitudes and trends of primary care dentists to continuing professional development: a report from the Scottish dental practitioners survey 2000. British Dental Journal, 193 (8), pp. 465–469. doi:10.1038/sj.bdj.4801598
Lindström, I. (2004). "Allt jag gör lär jag mig ju av" - En studie om kunskapskrav och kunnande i anslutning till audionomstudenternas praktiska utbildning. (Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för audiologi, Göteborg Universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19329/1/gupea_2077_19329_1.pdf
Lofwall, M. R., Wunsch, M. J., Nuzzo, P. A., & Walsh, S. L. (2011). Efficacy of continuing medical education to reduce the risk of buprenorphine diversion . Journal of Substance Abuse Treatment 41, pp. 321-329. doi:10.1016/j.jsat.2011.04.008
Lubinski, R., & Golper, L.A.C (2007). Professional issues: From roots to reality. In R. Lubinski, L.A.C. Golper, & C.M. Frattali (Eds.). Professional issues in speech-
language pathology and audiology (pp. 3- 45). New York: Thomson Delmar Learning. Martin, F. N. & Clark, J. G. (2006). Introduction to Audiology (9th ed.). Boston: Allyn &
Bacon.
Meyer, D. H., Hanks, W. D., & Olek, M. B. (2007). Continuing professional education in audiology: Who, what and why. Seminars in Hearing, 28 (1), pp. 17-23. doi: 10.1055/s- 2006-958908
Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Palmer, C. V., & Glattke, T. (2007). Efficacy of mandatory continuing education. Seminars in Hearing, 28 (1), pp. 46-54. doi: 10.1055/s-2006-958911
45 Pilati, N., Ison, M. J., Barker, M., Mulheran, M., Large, C. H., Forsythe, I. D., Matthias, J., &
Hamann. M. (2012). Mechanisms contributing to central excitability changes during hearing loss. Proceedings of the National Academy of Sciences, 109 (21), pp. 82-92 doi: 10.1073/pnas.1116981109
Registration Council for Clinical Physiology [RCCP]. (2012). Continuing professional development (CPD). Retrieved April, 17, 2013 from
http://www.clinphys.force9.co.uk/files/CPD/RCCP%20CPD%20Guidance%202012.doc Rönnqvist, D., Thunborg, C. & Ellström P-E. (1999). Arbete, kompetenskrav och lärande
inom hälso- och sjukvården. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi (IPP), Universitet.
Socialstyrelsen. (2012). Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal: Officiell statistik om antal legitimerade (2011) och arbetsmarknadsstatus (2010). Hämtad mars, 08, 2013 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-10-6
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad mars, 19, 2013 från http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patie ntsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/#K3
SFS 2010:349. Förordning om vårdgaranti. Stockholm: Socialdepartement. Hämtad maj 20, 2013, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2010349-om-vardg_sfs-2010-349/ SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad mars
19, 2013, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ SOU 1954:14. Betänkande från kommittén för dövhetens bekämpande. Stockholm:
Riksdagsbiblioteket.
Seidman, M. D., Tang, W., Bai, V. U., Ahmad, N., Jiang, H., Media, J., Patel, N. Rubin, C. J., & Standring, R. T. (2013). Resveratrol Decreases Noise-Induced Cyclooxygenase-2 Expression in the Rat Cochlea. Otolaryngology - Head and Neck Surgery, 148, pp. 827- 833. doi: 10.1177/0194599813475777
Svenska Audionomföreningen [SvAf]. (2001). Etisk kod för audionomer. Hämtad januari, 25, 2013 från http://www.svaf.nu/föreningen/externa-dokument-2090313
Svenska Audionomföreningen [SvAf]. (2012). Föreningen. Hämtad mars, 19, 2013 från http://www.svaf.nu/föreningen-2089988
Svensk hörsel. (u.å.). Hörselvårdsregistret. Hämtad mars, 21, 2013 från http://www.svenskhorsel.se/horselvardsregistret.aspx
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl.). Malmö: Liber. Trost, J. (2012). Enkätboken (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
46 Tye-Murray, N. (2009). Foundations of aural rehabilitation: Children, adults, and their
family members (3rd ed.). New York: Delmar Cengage Learning. Östlinder, G., Norberg, A., Pilhammar Andersson, E., & Öhlén, L. (2006).
Erfarenhetsbaserad kunskap: vad är det och hur värderar vi den?. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
47
52
53
Tabeller
Bilaga 2
Tabell 1- Operationaliseringsprocessen
Operationalisering
Profession/professionell Formell kompetens
Audionomprofessionens utveckling mot självständigt yrke
Kompetensutveckling/vidareutbildning/ kompetensutveckling
Yrkeslegitimation - Lagliga skyldigheter Integrera kunskap - Evidensbaserat arbete - Erfarenhetsbaserat arbete
Patientsäkerhet Obligatoriska/frivilliga CPD-program
Audionomens kompetensutvecklingsmöjligheter Internationella modeller - effekter/hinder
Obligatorisk/frivillig kompetensutveckling för audionomyrket i Sverige?
Tabell 2 - Antalet audionomer som kryssat i ytterligare ett eller flera verksamhetsområden.
Tabell 3 - Procentuell fördelning av antal audionomer på arbetsplats i förhållande till anställningsområde
(n: 272) Inom landsting Inom privat
hörselvård
Inom statlig sektor
Inom privat men landstings- finansierad 1-4 audionomer 44,9 % 29,5 % 10,3 % 14,1 % 5-8 audionomer 70,5 % 12,8 % 11,5 % 5,1 % 9- 12 audionomer 100 % 0 % 0 % 0 % 13 eller fler 98,8 % 0 % 0 % 1,2 %
Verksamhetsområde (n: 22) Kliniskt med patkontakt Produktspecialist/säljare Forskningsaudionom Forskningsaudionom 6 Chefsposition utan patientkontakt 2 Doktorand 1 1 Produktspecialist/säljare 5 Ototekniker 1 Universitetslektor/adjunkt 1 AKA 4 Konsult vid arbetsförmedlingen 2