För att klimatmålet ska vara möjligt att nå måste klimatförbättrande åtgärder ske inom en rad olika sektorer. Energisektorn, transportsektorn, industrisektorn och jordbrukssektorn var de sektorer som 2016 stod för den största delen av Sveriges utsläpp av växthusgaser, och 10 betydelsefulla åtgärder för att nå klimatmålet har identifierats inom dessa sektorer.
Analysen visar att åtgärderna för att nå klimatmålet har en övervägande positiv inverkan på miljökvalitetsmålen. 37% respektive 47% av interaktionerna visar positiva synergier eller ingen tydlig påverkan på miljökvalitetsmålen, och endast 16% av interaktionerna bedöms leda till potentiella negativa målkonflikter.
Flest synergier återfinns mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen En begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning samt Bara naturlig försurning, främst till följd av minskad användning av fossila bränslen. Potentiella målkonflikter återfinns mellan
klimatmålet och miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Levande skogar, där ny,
kemikaliekrävande teknik samt en ökad produktion av bioenergi är de främsta orsakerna till konflikterna. Även miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv riskerar att drabbas negativt
42
exempelvis vid oförsiktig avverkning eller ogenomtänkt placering av nya vindkraftverk. För flera av klimatåtgärderna spelar teknik och placering en avgörande roll för de slutliga synergierna och målkonflikterna. Med noggrann planering och försiktighetsprinciper kan synergierna stärkas och målkonflikter undvikas.
Tack
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare på Naturvårdsverket, Karin Hogstrand, för möjligheten att skriva mitt examensarbete hos er och för all värdefull hjälp, kunskap och inspiration jag fått längs vägen. Ett stort tack även till min handledare på Institutionen för Naturgeografi vid Stockholms Universitet, Salim Belyazid, för din vägledning, stöttning och positivitet genom processen.
Jag vill även tacka Pelle Boberg på Naturvårdsverket för alla givande diskussioner och den oändliga mängd kunskap du delat med dig av kring ämnet klimat. Tack även till Julien Morel och Hans Wrådhe för korrekturläsning och värdefull input till uppsatsen.
Slutligen vill jag tacka hela Miljömålsenheten på Naturvårdsverket för alla givande samtal, möten och för all kunskap ni delat med er av.
43
Referenser
Anderson, K., & Peters, G. (2016). The trouble with negative emissions. Science, 354(6309), 182-183.
Barajas, K. E., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Natur & Kultur.
Baranski, M., Srednicka-Tober, D., Volakakis, N., Seal, C., Sanderson, R., Stewart, G. B., ... & Gromadzka-Ostrowska, J. (2014). Higher antioxidant concentrations, and less cadmium and pesticide residues in organically grown crops: a systematic literature review and meta-analyses. British Journal of Nutrition 5 (112), 794-811.(2014). Baum, S., Bolte, A., & Weih, M. (2012). Short rotation coppice (SRC) plantations provide
additional habitats for vascular plant species in agricultural mosaic landscapes.
BioEnergy Research, 5(3), 573-583.
Bellard, C., Bertelsmeier, C., Leadley, P., Thuiller, W., & Courchamp, F. (2012). Impacts of climate change on the future of biodiversity. Ecology letters, 15(4), 365-377. Berndes, G., Ahlgren, S., Börjesson, P., & Cowie, A. L. (2013). Bioenergy and land use
change—state of the art. Wiley Interdisciplinary Reviews: Energy and
Environment, 2(3), 282-303.
Black-Samuelsson S, Eriksson H, Henning D, Janse G, Kaneryd L, Lundborg A & Niemi Hjulfors L. (2017). Bioenergi på rätt sätt – om hållbar bioenergi i Sverige och
andra länder. Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, Jordbruksverket och
Naturvårdsverket. Rapport 2017/10.
Buddle, B. M., Denis, M., Attwood, G. T., Altermann, E., Janssen, P. H., Ronimus, R. S., ... & Wedlock, D. N. (2011). Strategies to reduce methane emissions from farmed ruminants grazing on pasture. The Veterinary Journal, 188(1), 11-17.
Denk, T. (2012). Komparativa analysmetoder. Studentlitteratur AB.
Carlsson, G., Svensson, S. E., Mattsson, J. E., & Prade, T. (2015). Artrika vallar ger hållbar energiråvara och gynnar den biologiska mångfalden.
EASAC (2018). Negative emission technologies: What role in meeting Paris Agreement
targets? EASAC policy report 35, February 2018. ISBN: 978-3-8047-3841-6
Ebenhard, T., Forsberg, M., Lind, T., Nilsson, D., Andersson, R., Emanuelsson, U., ... & Ståhl, G. (2017). Environmental effects of brushwood harvesting for bioenergy.
Forest Ecology and Management, 383, 85-98.
EEA (2011). Air pollution impacts from carbon capture and storage (CCS). EEA Technical report No. 14/2011.
Enhus, C., Bergström, H., Müller, R., Ogonowski, M., & Isaeus, M. (2017). Kontrollprogram för vindkraft i vatten: Sammanställning och granskning, samt förslag till
44
Energikommissionen (2016). Kraftsamling för framtidens energi. SOU 2017:2
Energimyndigheten (2007). Konflikter och synergier mellan mål i energi- och miljöpolitiken. ER 2007:18.
Energimyndigheten (2016). Förslag till strategi för ökad användning av solel. ET 2016:16. Energimyndigheten (2017). Strategisk plan för omställning av transportsektorn till
fossilfrihet. ER 2017:07.
Energiöverenskommelsen (2016). Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna,
Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49cc5b/contentassets/b88f0d28eb0e48e39eb4411de2aa be76/energioverenskommelse-20160610.pdf [2018-02-12]
Eriksson, A., Nilsson, E., & Arnesson, M. (2011). Vindkraft: en möjlighet för biologisk
mångfald på slätten? Jordbruksverket. Rapport 2011:27.
Europeiska kommissionen. (2007). No 834/2007 of 28 June 2007 on organic production and labelling of organic products and repealing Regulation (EEC) No 2092/91.
Official Journal of the European Union L, 189(1), 28-7.
Geiger, F., Bengtsson, J., Berendse, F., Weisser, W. W., Emmerson, M., Morales, M. B., ... & Eggers, S. (2010). Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland. Basic and Applied Ecology,
11(2), 97-105.
Gernaat, D. E., Calvin, K., Lucas, P. L., Luderer, G., Otto, S. A., Rao, S., ... & van Vuuren, D. P. (2015). Understanding the contribution of non-carbon dioxide gases in deep mitigation scenarios. Global Environmental Change, 33, 142-153.
Gode, J., Martinsson, F., Hagberg, L., Öman, A., Höglund, J., & Palm, D. (2011).
Miljöfaktaboken 2011 - estimated emission factors for fuels, electricity, heat and transport in Sweden. Värmeforsk, Stockholm.
Griggs, D. J., Nilsson, M., Stevance, A., & McCollum, D. (2017). A guide to SDG
interactions: From science to implementation.
Gustavsson, M., Särnholm, E., Stigson, P., & Zetterberg, L. (2011). Energy scenario for Sweden 2050 based on renewable energy technologies and sources. IVL Swedish
Environment Institute and WWF Sweden, Göteborg and Stockholm.
Hannerz, M., Nordin, A. & Saksa, T. (2017). Hyggesfritt skogsbruk. Erfarenheter från
Sverige och Finland. Future Forests Rapportserie 2017:1. Sveriges
lantbruksuniversitet, Umeå.
Haszeldine, R. S. (2009). Carbon capture and storage: how green can black be? Science,
325(5948), 1647-1652.
Heck, V., Gerten, D., Lucht, W., & Popp, A. (2018). Biomass-based negative emissions difficult to reconcile with planetary boundaries. Nature Climate Change, 1.
45
Hetland, J., Yowargana, P., Leduc, S., & Kraxner, F. (2016). Carbon-negative emissions: Systemic impacts of biomass conversion: A case study on CO2 capture and storage options. International Journal of Greenhouse Gas Control, 49, 330-342. Hildingsson, R., & Johansson, B. (2016). Governing low-carbon energy transitions in
sustainable ways: Potential synergies and conflicts between climate and environmental policy objectives. Energy Policy, 88, 245-252.
Hui, S. C., & Chan, S. C. (2011). Integration of green roof and solar photovoltaic systems. In
Joint symposium (pp. 1-12).
IPCC (2014). Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II
and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New
York, NY, USA.
Inger, R., Attrill, M. J., Bearhop, S., Broderick, A. C., James Grecian, W., Hodgson, D. J., ... & Godley, B. J. (2009). Marine renewable energy: potential benefits to
biodiversity? An urgent call for research. Journal of Applied Ecology, 46(6), 1145-1153.
International Energy Agency (IEA) och Nordiska ministerrådet. (2016). Nordic Energy
Technology Perspectives 2016.
IRENA (2017). REthinking Energy 2017: Accelerating the global energy transformation. International Renewable Energy Agency, Abu Dhabi.
IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien) (2016). Sveriges framtida elproduktion. En
delrapport. IVA-projektet Vägval el.
Johansson, B. (2012). Klimatomställningens förenlighet med de svenska miljömålen. Lunds Universitet.
Johansson, H., & Eklöf, H. (2014). Trafikverkets Kunskapsunderlag och Klimatscenario för
Energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan. Technical Report TRV
2014: 137, Trafikverket.
Joosten, H. (2015). Peatlands, climate change mitigation and biodiversity conservation: An
issue brief on the importance of peatlands for carbon and biodiversity conservation and the role of drained peatlands as greenhouse gas emission hotspots (Vol. 2015727). Nordic Council of Ministers.
Jordbruksverket (2012). Ett klimatvänligt jordbruk 2050. Rapport 2012:35. Jordbruksverket (2014). Utsläpp av växthusgaser från torvmark. Rapport 2014:24 Jordbruksverket (2018). Hur kan den svenska jordbrukssektorn bidra till att vi når det
nationella klimatmålet? Sammanställning av pågående arbete och framtida insatsområden. Rapport 2018:1.
46
Kartha, S., & Dooley, K. (2016). The risks of relying on tomorrow’s ‘negative emissions’ to guide today’s mitigation action. Stockholm Environmental Institute, Somerville,
Aug.
Kiesecker, J. M., Evans, J. S., Fargione, J., Doherty, K., Foresman, K. R., Kunz, T. H., ... & Niemuth, N. D. (2011). Win-win for wind and wildlife: a vision to facilitate sustainable development. PLoS One, 6(4), e17566.
Keith, D. W., DeCarolis, J. F., Denkenberger, D. C., Lenschow, D. H., Malyshev, S. L., Pacala, S., & Rasch, P. J. (2004). The influence of large-scale wind power on global climate. Proceedings of the national academy of sciences of the United
States of America, 101(46), 16115-16120.
Kemikalieinspektionen (2010). Synergier och målkonflikter mellan miljömålen Giftfri miljö
och Begränsad klimatpåverkan. PM 4/10.
Land, M., Granéli, W., Grimvall, A., Hoffmann, C. C., Mitsch, W. J., Tonderski, K. S., & Verhoeven, J. T. (2016). How effective are created or restored freshwater wetlands for nitrogen and phosphorus removal? A systematic review.
Environmental Evidence, 5(1), 9.
Larsson, M., Boström, G., Gönczi, M., & Kreuger, J. (2014). Kemiska bekämpningsmedel i
grundvatten 1986-2014 (No. 2014: 1).
Luterbacher, J. S., Fröling, M., Vogel, F., Maréchal, F., & Tester, J. W. (2009). Hydrothermal gasification of waste biomass: Process design and life cycle asessment.
Environmental science & technology, 43(5), 1578-1583.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. Studentlitteratur.
Miljödepartementet (2012). Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en
första uppsättning etappmål. Ds 2012:23.
Millon, L., Colin, C., Brescia, F., & Kerbiriou, C. (2018). Wind turbines impact bat activity, leading to high losses of habitat use in a biodiversity hotspot. Ecological
Engineering, 112, 51-54.
Millstein, D., Wiser, R., Bolinger, M., & Barbose, G. (2017). The climate and air-quality benefits of wind and solar power in the United States. Nature Energy, 2(9), 17134.
Moldan, F., Stadmark, J., Fölster, J., Jutterström, S., Futter, M. N., Cosby, B. J., & Wright, R. F. (2017). Consequences of intensive forest harvesting on the recovery of Swedish lakes from acidification and on critical load exceedances. Science of The Total
Environment, 603, 562-569.
Moldanova, J., Tang, L., Gustafsson, M., Blomgren, H., Wisell, T., Fridell, E., & Forsberg., B. (2015). Emissions from traffic with alternative fuels - air pollutants and health
47
Mortensen, M.G., Erlström, M., Nordström, S., & Nyberg, J. (2017). Geologisk lagring av
koldioxid i Sverige – Lägesbeskrivning avseende förutsättningar, lagstiftning och forskning samt olje- och gasverksamhet i Östersjöregionen. Sveriges Geologiska
Undersökning (SGU). Rapporter och meddelanden 142.
Muller, A., Olesen, J. E., Davis, J., Dytrtova, K., Gattinger, A., Lampkin, N., & Niggli, U. (2012). Reducing global warming and adapting to climate change: The potential
of organic agriculture.
National Research Concil (2015). Climate Intervention: Carbon Dioxide Removal and
Reliable Sequestration. National Academies Press.
Nationalencyklopedin (2018a). Synergism. Hämtad 2018-02-02 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/synergism Nationalencyklopedin (2018b). Koldioxidekvivalent. Hämtad 2018-04-25 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/koldioxidekvivalent Nationalencyklopedin (2018c). Bioenergi. Hämtad 2018-02-19 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lang/bioenergi
Naturvårdsverket (2010a). Konventionen om biologisk mångfald och svensk naturvård. Rapport 6389. ISBN: 978-91-620- 6389-4
Naturvårdsverket (2010b). Förnybara energikällors inverkan på de svenska miljömålen. Naturvårdsverket (2011). Synergier, målkonflikter och problem i miljömålsarbetet. Rapport
6474. ISBN: 978-91-620-6474-7
Naturvårdsverket (2012a). Uppdrag färdplan: Sverige utan klimatutsläpp år 2050. ISBN 978-91-620-8574-2.
Naturvårdsverket (2012b). Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter. Goda svenska exempel. Rapport 6518. ISBN: 978-91-620-6518-8.
Naturvårdsverket (2015). Styr med sikte på miljömålen – Naturvårdsverkets fördjupade
utvärdering av miljömålen 2015. Rapport 6666. ISBN: 978-91-620-6666-6.
Naturvårdsverket (2017a). Fördjupad analys av svensk klimatstatistik. Rapport 6782. ISBN: 978-91-620-6782-3
Naturvårdsverket (2017b). Med de nya svenska klimatmålen i sikte. Gapanalys samt strategier
och förutsättningar för att nå etappmålen 2030 med utblick mot 2045. Rapport
6795. ISBN: 978-91-620-6795-3
Naturvårdsverket (2017c). Kunskapsunderlag om våtmarkernas ekologiska och
vattenhushållande funktion. Skr. 2017-10-26.
Naturvårdsverket (2018a). Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk. Hämtad 2018-01-26 från http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i- Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/
48
Naturvårdsverket (2018b). Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser. Hämtad 2018-01-30 från
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag/
Naturvårdsverket (2018c). Kunskapsöversikt av ömsesidiga beroenden. Rapport 6805. ISBN: 978-91-620-6805-9.
Naturvårdsverket (2018d). Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål
2018 – Med fokus på statliga insatser. Rapport 6804. ISBN: 978-91-620-6804-2.
Nerini, F. F., Tomei, J., To, L. S., Bisaga, I., Parikh, P., Black, M., ... & Milligan, B. (2018). Mapping synergies and trade-offs between energy and the sustainable
development goals. Nature Energy, 3(1), 10.
Ngatia, L. W., Hsieh, Y. P., Nemours, D., Fu, R., & Taylor, R. W. (2017). Potential phosphorus eutrophication mitigation strategy: Biochar carbon composition, thermal stability and pH influence phosphorus sorption. Chemosphere, 180, 201-211.
Nilsson, J. (2007). Ekologisk produktion och miljökvalitetsmålen: en litteraturgenomgång.
Centrum för uthålligt lantbruk (CUL).
Nilsson, L. J., Kronsell, A., Wendle, B., Hansson, J., & Khan, J. (2014). LETS 2050.
Governing transitions towards low-carbon energy and transport systems.
Nilsson, M., Griggs, D., Visbeck, M., & Ringler, C. (2016a). A draft framework for
understanding SDG interactions. ICSU–International Council for Science.
Nilsson, M., Griggs, D., & Visbeck, M. (2016b). Map the interactions between sustainable development goals. Nature, 534(7607), 320-323.
Nkoa, R. (2014). Agricultural benefits and environmental risks of soil fertilization with anaerobic digestates: a review. Agronomy for Sustainable Development, 34(2), 473-492.
Nordström, E. M., Forsell, N., Lundström, A., Korosuo, A., Bergh, J., Havlík, P., ... & Nordin, A. (2016). Impacts of global climate change mitigation scenarios on forests and harvesting in Sweden. Canadian Journal of Forest Research, 46(12), 1427-1438.
Ntona, M., & Morgera, E. (2017). Connecting the dots between SDG 14 and the other SDGs: the value added of the ecosystem services concept and the integration of equity through marine spatial planning. SCELG Working Paper No 6.
Pedroli, B., Elbersen, B., Frederiksen, P., Grandin, U., Heikkilä, R., Krogh, P. H., ... & Spijker, J. (2013). Is energy cropping in Europe compatible with biodiversity? – Opportunities and threats to biodiversity from land-based production of biomass for bioenergy purposes. Biomass and Bioenergy, 55, 73-86.
49
Pradhan, P., Costa, L., Rybski, D., Lucht, W., & Kropp, J. P. (2017). A Systematic Study of Sustainable Development Goal (SDG) Interactions. Earth's Future, 5(11), 1169-1179.
Proposition 2016/17:146. Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
Proposition 2017/18:1. Budgetproposition 2018. Utgiftsområde 20, allmän miljö och
naturvård. Stockholm: Finansdepartementet.
Regeringen (2017). Regeringens handlingsplan: En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb
och hållbar tillväxt i hela landet. Diarienummer: N2017/00647/KOM.
Riekkola, A. K., Ahlgren, E. O., & Söderholm, P. (2011). Ancillary benefits of climate policy in a small open economy: The case of Sweden. Energy Policy, 39(9), 4985-4998. Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin, F. S., Lambin, E. F., ... &
Nykvist, B. (2009). A safe operating space for humanity. Nature, 461(7263), 472-475.
Rockström, J., Gaffney, O., Rogelj, J., Meinshausen, M., Nakicenovic, N., & Schellnhuber, H. J. (2017). A roadmap for rapid decarbonization. Science, 355(6331), 1269-1271. Rodhe, L. K., Ascue, J., Willén, A., Persson, B. V., & Nordberg, Å. (2015). Greenhouse gas emissions from storage and field application of anaerobically digested and non-digested cattle slurry. Agriculture, Ecosystems & Environment, 199, 358-368. Romare, M., & Dahllöf, L. (2017). The Life Cycle Energy Consumption and Greenhouse Gas
Emissions from Lithium-Ion Batteries. Stockholm. Zugriff am, 23, 2017. Rowe R, Street N & Taylor G. 2007. Identifying potential environmental impacts or
large-scale deployment of dedicated bioenergy crops in the UK. Renewable and
Sustainable Energy Reviews 13: 271–290.
Rundlöf, M., Edlund, M., & Smith, H. G. (2010). Organic farming at local and landscape scales benefits plant diversity. Ecography, 33(3), 514-522.
Röös, E., Sundberg, C., Salomon, E., & Wivstad, M. (2013). Ekologisk produktion och klimatpåverkan: En sammanställning av kunskapsläge och framtida
forskningsbehov.
Salomon, E., & Wivstad, M. (2013). Rötrest från biogasanläggningar.
Sandberg, U., Goubert, L., & Mioduszewski, P. (2010, August). Are vehicles driven in electric mode so quiet that they need acoustic warning signals. In 20th
International Congress on Acoustics.
Skr. 2017/18:238. En klimatstrategi för Sverige. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Sreedhar, I., Nahar, T., Venugopal, A., & Srinivas, B. (2017). Carbon capture by absorption–
path covered and ahead. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 76, 1080-1107.
50
Schröter, M., Stumpf, K. H., Loos, J., van Oudenhoven, A. P., Böhnke-Henrichs, A., & Abson, D. J. (2017). Refocusing ecosystem services towards sustainability.
Ecosystem services, 25, 35-43.
Schulz, H., Dunst, G., & Glaser, B. (2013). Positive effects of composted biochar on plant growth and soil fertility. Agronomy for sustainable development, 33(4), 817-827. SFS 2017:720. Klimatlag. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
SINTEF (2018). Preem CCS. Hämtad 2018-03-01 från https://www.sintef.no/prosjekter/preem-ccs/ SMHI (2018). Gröna tak. Hämtad 2018-04-12 från
https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa-klimatanpassning/grona-tak-fordjupning-1.116956
Smith, J., Pearce, B. D., & Wolfe, M. S. (2013). Reconciling productivity with protection of the environment: Is temperate agroforestry the answer?. Renewable Agriculture
and Food Systems, 28(1), 80-92.
Smith, P., Davis, S. J., Creutzig, F., Fuss, S., Minx, J., Gabrielle, B., ... & Van Vuuren, D. P. (2016). Biophysical and economic limits to negative CO 2 emissions. Nature
Climate Change, 6(1), 42.
SOU 2016:47. En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Del 1. Stockholm: Miljömålsberedningen.
SSAB (2018). Hybrit. Hämtad 2018-02-12 från https://www.ssab.se/ssab/hallbarhet/hallbar-verksamhet/hybrit
Svenska Miljöinstitutet IVL (2011). Förutsättningar för avskiljning och lagring av koldioxid
(CCS) i Sverige. En syntes av Östersjöprojektet. Rapport B1969.
Sveriges Geologiska Undersökning (2016). Yttrande 33-1317-2016: Ett klimatpolitiskt
ramverk för Sverige - delbetänkande av Miljömålsberedningen.
Sørensen, P., Mejnertsen, P., & Møller, H. B. (2011). Nitrogen fertilizer value of digestates from anaerobic digestion of animal manures and crops. NJF Report, 7(8), 42-44. Tamm, D., & Fransson, M. (2011). Biogasproduktion för miljö och ekonomi.
Naturvårdsverket, Stockholm juli.
Tip, T. (2011). Guidelines for drawing causal loop diagrams. Systems Thinker, 22(1). Torstensson, G., Gustafson, A., Bergström, L., & Ulén, B. (2000). Utredning om effekterna
på kväveutlakning vid övergång till ekologisk odling (No. 56).
Tuck, S. L., Winqvist, C., Mota, F., Ahnström, J., Turnbull, L. A., & Bengtsson, J. (2014). Land‐use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a
51
Tufvesson, L., Lantz, M., & Björnsson, L. (2013). Miljönytta och samhällsekonomiskt värde
vid produktion av biogas från gödsel. Miljö-och energisystem, Institutionen för
teknik och samhälle, Lunds Universitet.
Tuomisto, H. L., Hodge, I. D., Riordan, P., & Macdonald, D. W. (2012). Does organic farming reduce environmental impacts?–A meta-analysis of European research.
Journal of environmental management, 112, 309-320.
UNFCCC (2015). Paris Agreement.
http://unfccc.int/files/essential_background/convention/application/pdf/english_pa ris_agreement.pdf
Verkerk, P. J., Mavsar, R., Giergiczny, M., Lindner, M., Edwards, D., & Schelhaas, M. J. (2014). Assessing impacts of intensified biomass production and biodiversity protection on ecosystem services provided by European forests. Ecosystem
Services, 9, 155-165.
Weidemann, E., Buss, W., Edo, M., Mašek, O., & Jansson, S. (2018). Influence of pyrolysis temperature and production unit on formation of selected PAHs, oxy-PAHs, N-PACs, PCDDs, and PCDFs in biochar—a screening study. Environmental Science
and Pollution Research, 25(4), 3933-3940.
Weitz, N., Carlsen, H., Nilsson, M., & Skånberg, K. (2017). Towards systemic and contextual priority setting for implementing the 2030 Agenda. Sustainability Science, 1-18. Westling, A. (2015). Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.
Williamson, P. (2016). Scrutinize CO2 removal methods: the viability and environmental risks
of removing carbon dioxide from the air must be assessed if we are to achieve the Paris goals. Nature, 530(7589), 153-156.
Wiser, R., Bolinger, M., Heath, G., Keyser, D., Lantz, E., Macknick, J., ... & Millstein, D. (2016). Long-term implications of sustained wind power growth in the United States: Potential benefits and secondary impacts. Applied Energy, 179, 146-158. Wollenberg, E., Richards, M., Smith, P., Havlík, P., Obersteiner, M., Tubiello, F. N., ... &
Vuuren, D. P. (2016). Reducing emissions from agriculture to meet the 2 C target.
Global Change Biology, 22(12), 3859-3864.
Miljömålsillustrationer: Illustratör: Tobias Flygar